I'm Losing Myself - Chapter 3
1. Leah 2. Oliver 3. Andy & Kathrine 4. Bill & Tom
Kathrine's perspektiv:
*Nästa dag*
Jag och Leah var påväg till stranden för att möta Tom och Bill. När vi kom fram så stod dom och väntade och vi gick fram till dom.
- Heej. sa jag och log.
- Tja. sa dom.
- Har ni väntat länge eller? sa jag.
- Näe, kom nyss. sa Bill.
- Okej, vad ska vi göra? sa Leah.
- Venne.. Vi kan dra hem till oss om ni vill? sa Tom.
- Okeej. sa vi.
- Key, bra. sa han.
Vi gick hem till dom och när vi kom in sprang 4 hundar fram till oss.
- Aw! Vad söta! sa jag och ställde mej på knä och klappade dom.
- Omg, as söta ju! sa Leah och gjorde detsamma som mej.
- Haha tack, eller något. sa Tom.
- Bor ni här själva? sa hon.
- Aa. sa han.
- Nice. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
Dom visade oss runt lite i huset och så och efter ett tag ringde Andy och jag svarade.
- Heej! sa jag glatt.
- Heej, när kommer du tillbaks? sa han.
- Chilla jag har varit borta i typ en halv timme. Varför? sa jag.
- Jag har tråkigt. sa han.
- Va med Jake, Jinxx, CC eller Ashley då? sa jag.
- Asså tror du att dom i bandet är mina ända vänner eller? sa han och skrattade lite.
- Hahaha nej! sa jag.
- Jag har många vänner faktiskt! sa han och skrattade.
- Haha jag vet. Men va med någon bara? sa jag.
- Men alla är ju bara tråkiga.. sa han.
- Men jag kommer hem om några timmar. sa jag.
- Några timmar?!?!! sa han.
- Ja..? sa jag.
- Jag kommer ju fan hinna dö innan du är hemma!! sa han.
- Nej det kommer du inte. sa jag.
- Jo.. sa han.
- Nej, ring bara Ashley eller någon. sa jag.
- Men dom är ju tråkiga. sa han.
- Asså ibland känner jag mej som din morsa.. sa jag.
- Varför? sa han.
- För att du är ganska barnslig nu. sa jag.
- Det är jag inte alls... sa han.
- Jo det är du. sa jag.
- Nej? sa han.
- Jo. Men jag måste dra. sa jag.
- Okej.. sa han.
- Mm.. Ses sen älskling. sa jag.
- Mm.. Puss. sa han.
- Puss. sa jag och vi la på.
- Vem vare? sa Leah.
- Andy. sa jag.
- Vad ville han då? sa hon.
- Han har tråkigt vägrar ringa CC eller någon. sa jag och gjorde en konstig min.
- Uhm.. Okej? sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
- Vad vill ni göra? sa Tom.
- Vad som helst. sa hon.
- Som? sa han och flinade.
- Inte de. sa hon.
- Det var värt ett försök.. sa han.
- Du är fan beroende av sex Tom.. sa Bill.
- Men låt mej va. sa han.
- De är ju sant. sa Bill.
- Typ. sa han.
- Random... sa jag och Leah.
- Jag vet. sa dom samtidigt.
Vi bestämmde oss för att gå ut till deras pool och bada. Jag och Leah gick till ett badrum och bytte om. Efter det gick vi till poolen och Tom gjorde bomben. Bill som satt vid poolkanten blev as blöt och fick typ damp på Tom.
- TOM!! skrek han.
- Haha förlåt lillebror. skrattade Tom.
- Varje gång asså. sa han lite irriterat.
- Jag fucking sa förlåt. sa Tom lite surt.
- Mm.. mumlade han.
- Haha, har ni kul eller? sa jag.
- Typ, men inte han. sa Tom och skrattade lite.
- Märker det, han är lite sur. sa jag och flinade.
- Konstigt. sa Bill.
- Nej faktiskt inte. Skulle också bli det. sa jag och satte mej brevid han.
Typ några sekunder senare så hoppade Leah också bomben i poolen och de skvätte som fan..
- Asså vafan Leah! sa jag irriterat.
- Hahaha omg va bara tvungen! skrattade hon.
- Som vanligt dåra. sa jag.
- Typ. sa hon.
Bill's perspektiv:
*Några timmar senare*
Jag och Kathrine satt och snackade medans Tom och Leah badade.
- Du vet att du är sjukt söt va? sa jag efter ett tag.
- Typ.. Eller jag venne. sa hon och blev lite generad.
- Haha du är de. sa jag och va sjukt nära på att kyssa henne när hennes mobil ringde.
Hon tog upp den och svarade. Hon snackade kanske 5min och sen la hon på.
- Vem vare? sa jag.
- Andy. sa hon.
- Haha som vanligt. sa jag och skrattade lite.
- Hahah typ. skrattade hon.
- Vad ville han då? sa jag.
- Typ att jag ska komma hem för att han har tråkigt.. sa hon.
- Okej. sa jag.
- Mm.. Kanske bäst att göra de då. Han kommer nog börja klaga ännu mer annars. sa hon och reste sej upp.
- Okej.. Men kan ni typ komma hit någon annan dag eller så? sa jag.
- Aa. sa hon och log.
- Awesome. sa jag och log tillbaks.
- Aja, herrå. sa hon och krama mej.
- Hejdå. sa jag och krama tillbaks.
- Leah, jag drar. sa hon och började gå in.
- Nej varför? sa Leah.
- Gissa. sa hon.
- Han förstör alltid allt. sa Leah och gick upp ur poolen.
- Du kan ju stanna? sa hon.
- Men nej, orka om inte du göre. sa hon.
- Aja, ses. sa dom och gick in.
Jag gick och satte mej vid poolen och Tom badade fortfarande.
- Hade ni kul? sa jag.
- Typ. Ni då? sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
- Jag såg vad du nästan gjorde. sa han och flina.
- Va? sa jag.
- Du kysste henne nästan. sa han och flinade.
- Uh.. Nej.. sa jag och kollade bort.
- Haha jo. Skulle va fett kul om de blev ni någon dag. sa han.
- Men hon har ju Andy. sa jag lågt.
- Men om dom gör slut någon gång? sa han.
- Men hon gillar inte mej och jag gillar inte henne så.. sa jag.
- Du gillar henne visst. Och jag kan slå vad om att hon gillar dej. sa han.
- Nej.. Asså jag kommer aldrig få en tjej eller så. sa jag lågt.
- Såklart du kommer. sa han och simmade fram till mej.
- Nej.. sa jag och började nästan gråta.
- Lita på mej, du kommer få det. Någon dag hittar du den "rätta". sa han.
- Troru de? sa jag.
- Jaa? sa han.
Jag log lite mot han och gick sen upp.
- Vart ska du? sa han.
- In. sa jag.
- Väääääääääänta! sa han och gick upp.
- Vafan? sa jag.
- Jag vill inte vara forever alone. Gillar inte de. sa han.
- Jag vet. sa jag och vi gick in.
Jag la mej i soffan och kollade på tv. Han gick till sitt rum och ungefär 10min senare så kom han till vardagsrummet och han hade bytt om.
- Vi drar ut och käkar eller något. sa han och drog upp mej ur soffan.
- Vart? sa jag.
- Spelar ingen roll. sa han.
- Okej.. Men jag måste byta om först. sa jag.
- Gör de snabbt då. sa han.
- Okej. sa jag och gick till mitt rum.
Oliver's perspektiv:
Jag hade åkt hem till mej och efter ett tag så ringde min mobil och jag svarade.
- Hallå? sa jag.
- Heej Oli. sa Leah.
- Hej. sa jag.
- Vart är du? sa hon.
- Hemma. sa jag.
- Meeeh. sa hon.
- Asså jag kan ju inte vara hos dej hela tiden. sa jag och skrattade lite.
- Jooo! sa hon.
- Neej! sa jag.
- Anyways.. Kan du komma hem till mej? sa hon.
- Varför? sa jag.
- För att jag är hemma nu. sa hon.
- Orka.. Är typ skit trött så ska nog sova snart. sa jag.
- Men du kan sova hos mej! sa hon.
- Näe.. sa jag.
- Men jag har ju tråkgit.. sa hon.
- Gör något då? sa jag.
- Jag vill ju vara med dej. sa hon.
- Men jag orkar inte.. sa jag.
- Jo, snälla? sa hon.
- Asså jag e as trött.. sa jag.
- Men jag bryr mej inte.. sa hon.
- Kom hit då? sa jag.
- Okeej. sa hon.
- Herrå. sa jag.
- Ses snart. sa hon och vi la på.
Jag la mej i soffan och efter några minuter somnade jag. Ett tag senare så vaknade jag av att Leah skakade på mej.
- När kom du? sa jag trött.
- Nyss. sa hon.
- Varför plingade du inte då? sa jag.
- Jag gjorde de. Men du öppnade inte och de va öppet så jag gick in. sa hon.
- Aha.. sa jag.
- Mmm.. mumlade hon.
Jag satte mej upp och gäspade och Leah satte sej brevid mej.
- Vad vill du göra då? sa jag.
- Vara med dej. sa hon och log.
- Men asså vad ska vi göra..? sa jag.
- Jag venne. sa hon och lutade sej mot mej.
- Jag vill sova.. sa jag.
- Jag vet. sa hon.
- Mm.. mumlade jag och la mej ner.
- Men du får inte! sa hon
- Jo. mumlade jag.
- Snälla Oli. sa hon.
- Säg något vi kan göra då. sa jag.
- Uhm.. Typ.. Ehh.. sa hon.
- Typ..? sa jag.
- Uh.. sa hon.
- Låt mej bara sova. sa jag.
- Okej då. suckade hon och la sej brevid mej med sitt huvud på mitt bröst.
Jag la armen om henne och efter några minuter somnade jag.
*Nästa morgon*
När jag vaknade så satt Leah brevid mej och snackade i telefon. Efter typ 10min så la hon på.
- Vem vad de? sa jag.
- Tom. Så jag måste dra. sa hon.
- Ska ni göra något eller? sa jag.
- Mmm.. mumlade hon och reste sej ur soffan.
- Såklart... mumlade jag.
- Förlåt.. Men du och jag kan ju va ikväll? sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
- Okej bra. sa hon och log.
Jag gick med henne ut i hallen och innan hon gick kysste hon mej länge.
Leah's perspektiv:
Jag gick till min bil och åkte hem till Tom och Bill. När jag kom dit parkerade jag bilen och gick och plingade på. Efter några sekunder kom Tom och öppnade och jag gick in.
- Bill och Kath sitter ute vid poolen och snackar. sa han och flinade lite.
- Okej. sa jag och skrattade lite.
- Vad vill du göra? sa han och log.
- Haha jag vet inte. Någonting. sa jag.
- Ska vi gå ut till dom? sa han.
- Visst. sa jag.
Vi gick ut till Bill och Kath och satte oss brevid dom.
- Gör ni? sa Tom.
- Snackar. sa Bill.
- Okeej. sa han.
- Mm.. mumlade Bill.
- Äh, dom var tråkiga.. Vi går in Leah. sa han.
- Haha okeej. sa jag och vi gick in.
Vi gick upp tills hans rum. Han satte sej på sängen med datan i knät.
- Vad ska vi göra? sa jag.
- Vi kan dra ut? sa han.
- Och göra? sa jag.
- Något.. Jag måste iallafall röka. sa han.
- Okej. sa jag.
Vi gick ner till hallen och tog på oss skorna och så och sen gick vi ut och Tom började röka.
- Vill du ha? sa han och sträckte fram ciggpaketet.
- Näe, de e lugnt. sa jag.
- Säkert? Du får om du vill. sa han.
- Näe.. sa jag.
- Okej. sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
Vi gick runt lite och sen gick vi tillbaks till dom. Vi satte oss brevid dom igen.
- Vad gjorde ni? sa Bill.
- Va ute bara. sa Tom.
- Okej. sa han.
- Ni då? sa Tom och flinade.
- Nej inte de. Vi snackade bara. sa han.
- Okej. sa Tom.
- Mm.. mumlade han.
- Driker ni tjejer? sa Tom.
- Aa, varför? sa jag och Kath.
- Bara undra. Ska jag hämta något eller? sa han.
- Visst. sa vi.
- Okej. sa han och gick.
När han kom tillbaks så hade han med sej sprit och lite till.
*Några timmar senare*
Jag och Tom satt och snackade och va as packade. Efter några sekunder böjde han sej fram och kysste mej.
- Tom.. sa jag och avbröt kyssen.
- Aa? sa han.
- Äh, inget. sa jag och kysste han igen.
Kooommentera ! :33
I'm Losing Myself - Chapter 2
1. Andy 2. Oli 3. Leah 4. Kath 5. Bill 6. Tom
Leah's perspektiv:
Vi hade kommit fram till stranden. Vi la ut våra handdukar och la oss och solade.
*En timme senare*
Jag kände för att bada så jag puttade lite på Kath.
- Vad? sa hon och tog av sej solglasögonen.
- Jag vill bada, häng med. sa jag och ställde mej upp.
- Orka. sa hon och tog på sej dom igen.
- Men jo, kom! sa jag och drog upp henne.
- Okej då. suckade hon och la ifrån sej solglasögonen och vi gick ner till vattnet.
Jag dök ner i vattnet medans Kath gick försiktigt ner i vattnet och stannade när vattnet när upp till midjan.
- Det är kallt! sa hon.
- Skojaru eller? sa jag.
- Nej! sa hon.
- Mes. sa jag.
- Käften. sa hon.
- Haha, men vafan det är ju as varmt! sa jag.
- Överdriv mer. sa hon.
- Skit samma. Det är varmt iallafall. sa jag.
- Nej! sa hon.
- Jo. sa jag och skvätte skit mycket vatten på henne.
- LEAH!!!! skrek hon.
- Hahahaha! skrattade jag.
- Fucking ass! sa hon.
- Haha omg du skulle ha sett din min! skrattade jag.
- Käften. sa hon och skulle gå upp när hon krockade i någon.
- Uhm.. Förlåt. sa hon.
- De är lugnt, de va mitt fel. sa han som hon krockade in i.
- Uhm.. Eh.. Jag.. Ehh.. Jag ska väl eh.. Aa.. sa hon och gick upp och gick fort till våra handdukar.
Jag började as garva och sprang upp till henne.
- Omg vafan va pinsamt de där va! sa hon generat.
- HAHAHAHAHAHAHAHAHAH OMG JAG DÖÖÖÖÖÖÖR!! garvade jag.
- Han va fan snygg också.. sa hon.
- Oooooh! Tänk om bara Andy hade hört det där asså. sa jag och flinade.
- Men han var ju de! sa hon.
- Haha, jag vet. sa jag.
Vi satt där ett tag tills hon vågade gå ner och bada igen. Vi gick ner dit och dök i. Efter en liten stund så såg vi samme kille som hon krocka in i och sen till kille. Dom va inte så långt ifrån oss.
- Borde vi gå till dom? sa jag.
- Varför då? sa hon.
- Kul? sa jag.
- Fan nej.. As pinsamt för mej ju.. sa hon.
- Kom bara! sa jag och drog i hennes arm.
- Okej då. suckade hon.
- Yeey! sa jag glatt.
Vi simmade bort till dom.
- Uhm.. Hej. sa Kath.
- Tja. sa han som hon hade krockat i.
- Vi tänkte bara komma och hälsa på er. Jag är Leah och hon är Kath. sa jag och log mot dom.
- Haha okeej, jag är Bill och de här är min bror Tom. sa han som hon krockade i.
- Omg jag känner igen er från någonstans. sa jag.
- Kanske för att vi är tvillingarna från Tokio Hotel..? sa Tom.
- Juste! Så vare.. Men asså äre heelt säkert att ni är tvillingar? Ni ser inte så lika ut.. sa jag.
- Ärligt? sa Bill.
- Haru blivit blind eller? Dom är as lika fan. sa Kath.
- Inte så lika.. sa jag.
- Jag är snyggare, eller hur? sa Tom.
- Typ. sa jag.
- Näe.. Eller jag venne. sa hon.
- Så du gillar min lillebror mer? sa han och skrattade lite.
- Uhm.. Jag vet inte. Haha. sa hon.
- Hahah äru rädd för att Andy ska få veta att du tyckte Bill är snygg eller? skrattade jag.
- Jag venne.. sa hon lågt.
- Så ni har killar eller? sa han.
- Aa. sa hon.
- Inte så konstigt, så snygga som ni är. sa han och flinade.
- Hahahaha asså Tom! garvade Bill.
- Vad? Får man inte säga sanningen eller? sa han och tröck ner Bill under vattnet.
- Asså vafan Tom. sa Bill och puttade Tom när han hade kommit upp.
- Okeej... sa jag och Kath.
- Asså en fråga.. sa Tom och kollade på Kath.
- Vadå? sa hon.
- Heter du Kath eller kallas du det? sa han.
- Kallas det. sa hon och skrattade lite.
- Okeej, vad heter du egentligen då? sa Bill.
- Kathrine. sa hon.
- Okej, nice. sa han och log.
Kathrine's perspektiv:
Shit! Bills leende va fan skit fint. Jag dog lite inombords när han log mot mej.
- Asså Kath.. Bill skulle faktiskt behöva någon som tog hans oskuld. Men synd att du har en kille. sa Tom och garvade ihjäl sej.
- Asså håll käften Tom. sa Bill.
- Ja, synd. sa jag och flinade.
- Hahahahah, visst äre? skrattade Tom.
- Näe, eller hur gamla är ni? sa jag.
- 19, fyller 20 i september. sa han.
- Omg, och du är oskuld?! sa jag och kollade på Bill.
- Jaa.. sa Bill lågt.
- Han väntar på den "rätta". sa Tom.
- Ahaaa, men då fattar jag. sa jag.
- Shit, inte ens jag gör det? Och jag är hans storebror? sa han.
- Hur mycket äldre? sa jag.
- 10 minuter. sa han och log stolt.
- Wow, det var mycket. sa jag ironiskt.
- Ja? sa han.
- Asså Tom, de är bara du som tycker att de är mycket.. sa Bill.
- Whatever. sa han.
- När förlora du din oskuld då? sa Leah till Tom.
- När jag var 11 kanske. sa Tom.
- Omg ärligt? sa Leah.
- Typ. sa han.
- Shiit. sa hon.
- Ni då? sa han.
- 15-16 typ. sa vi.
- Hur gamla är ni då? sa han.
- 18, fyller 19. sa vi.
- Aah, okej. sa han.
Vi snackade ett tag till tills jag såg Andy och Oliver på stranden.
- Leah..? sa jag och hade blicken fast på dom.
- Vad? sa hon och kollade dit.
- Andy och Oliver.. sa jag.
- Shiit, vad gör dom här? sa hon.
- Venne.. sa jag.
- Får ni inte snacka med andra killar för era pojkvänner eller? sa Tom.
- Asså jo, eller jag venne dom kan ju inte precis bestämma vilka vi snackar med men Andy blir alltid skit avundsjuk när jag snackar med andra killar, ibland blir han det till och med när jag snackar med killarna i hans band.. sa jag.
- Aha.. sa dom.
- Gå och snacka med dom så stannar jag här. sa Leah.
- Uhm.. Okej... sa jag.
Jag gick upp och gick till Andy och Oliver.
- Vad gör ni här? sa jag.
- Hade inget att göra så tänkte komma och kolla till er. sa Andy.
- Uhm.. Okeej.. sa jag.
- Mm.. Vilka är dom? sa han.
- Vilka? sa jag.
- Vilka troru? sa han lite drygt.
- Va inte så dryg.. Det är Tom och Bill från Tokio Hotel. sa jag.
- Varför är ni med dom för? sa han lite irriterat.
- Får vi inte vara de eller? sa jag.
- Nej. Eller jo. Eller asså.. sa han.
- Asså..? sa jag.
- Uh.... sa han.
- Är du avundsjuk eller? sa jag.
- Nej? Varför skulle jag? sa han.
- För att du brukar vara de. sa jag.
- Nej? sa han.
- Jo. Du brukar fan bli de bara jag snackar med Jinxx eller någon av dom andra. sa jag lite irriterat.
- Nej... sa han lågt och kollade bort.
- Jo? sa jag.
- Mmm.. Men de är bara för att jag inte vill att min tjej gör slut med mej för någon annan. sa han.
- Andy, jag älskar dej okej? Jag kommer inte göra de. sa jag och kysste han.
- Hur ska jag kunna veta de..? sa han lågt.
- Tro mej, jag ska inte de. sa jag och kramade han.
- Mm.. mumlade han.
Några sekunder senare så kom Leah.
- Varför stanna du så länge med dom? sa jag.
- För att dom fråga om våra nummer och så. sa hon.
- Okeeej..? sa jag.
- Haha aa. sa hon.
- Andy är lite avundsjuk asså. sa jag.
- Kunde tänka mej det. sa hon.
- Men jag vill inte förlora dej.. sa han lågt och såg mej i ögonen.
- Du kommer inte det. sa jag och kysste han länge.
- Okej, bra. sa han.
Bill's perspektiv:
*2 timmar senare*
När vi hade kommit hem så gick jag in i köket och någon minut senare så kom Tom.
- Tycker du att vi borde ringa dom där tjejerna? sa han.
- Nu? sa jag.
- Nääe, men senare kanske. sa han.
- Uhm.. Okej... Varför? sa jag.
- För att dom är snygga? sa han.
- Dom har killar. sa jag.
- Och? Betyder de att vi inte får träffa dom och bara hänga? sa han.
- Uh... Nej.. sa jag.
- Såå.. Ska vi det eller? sa han.
- Uhm.. Okeej.. sa jag.
- Vi ringer dom senare ikväll. sa han.
- Okej. sa jag.
- Mm.. Jag är hungrig, fixa något att äta. sa han.
- Varför ska jag göra något till dej? sa jag.
- För att. sa han.
- Fixa mat själv någon gång. sa jag.
- Meeeeeen.. sa han.
- Vad? sa jag.
- Jag kan ju bara göra pasta. sa han.
- Gör de då. sa jag och gick ut i vardagsrummet och kollade på tv.
- Fuck u! ropade han från köket.
- Det samma! ropade jag tillbaks.
Oliver's perspektiv:
Jag och Leah satt hemma hos henne och kollade på film. Hon lutade sej mot min axel och jag la min arm om henne.
- Jag älskar dej Oli. sa hon efter ett tag.
- Jag älskar dej också Leah. sa jag och log.
- Asså jag älskar hur du pratar. sa hon.
- Haha, vadå då? sa jag.
- Din brittiska accent. sa hon.
- Haha gillar du det? sa jag.
- Nej, jag älskar det. sa hon.
- Haha okeej. sa jag och kysste henne.
- Mm.. mumlade hon.
Vi låg i soffan och hånglade ett tag tills det plingade på dörren.
- Jag tar de. sa hon och reste sej upp och gick ut till hallen.
Efter någon minut kom hon tillbaks med Kath och Andy bakom sej.
- Att ni alltid ska förstöra allt. sa jag.
- Vadå? sa Kath.
- Äh, inget. sa jag.
- Haha, Oli. sa Leah och satte sej i mitt knä.
- Dom gör ju det.. sa jag.
- Kanske. sa hon och kysste mej på kinden.
- Anyways... Ska vi göra något? sa Kath.
- Typ. sa jag.
- Som? sa hon.
- Venne. De va ju ni dom kom hit. sa jag.
- Men k.bry. sa hon.
- Hahah Kath, troru dom kommer ringa? sa Leah.
- Vilka? sa hon.
- Tom och Bill. sa Leah.
- Aha, jag venne. Kanske. sa hon och flinade.
- Hahaha du tycker fan Bill är snygg! skrattade Leah.
- Vaaah?!! sa Andy.
- Andy chilla, han är bara snygg. sa Kath.
- Bara..? sa han lite surt.
- Asså Andy, jag kommer inte direkt att göra slut med dej bara för han! sa hon.
- Mm visst. sa han irriterat.
- Jag lovar! sa hon.
- Ärligt Andy, du känner säkert en tjej som är snygg men du kommer ju inte göra slut med Kath bara för henne? Så varför skulle hon dumpa dej för Bill? Och så känner vi inte ens dom så bra. sa Leah.
- Mm.. Du har rätt.. Förlåt Kath. sa han och kramade henne.
- Du har inget att säga förlåt för. sa hon.
- Jo.. sa han.
- Nej. sa hon.
- Jo.. Jag blev sur för att du tycker han är snygg.. sa han.
- Och? sa hon.
- Jag borde inte ha blivit de.. sa han.
- Kanske.. Men du behöver inte säg förlåt iallafall. sa hon.
- Jag har redan gjort de. sa han och flinade.
- Men whatever. sa hon.
- Kan vi dra och käka eller något? sa jag.
- Äru hungrig eller? sa Leah.
- Aa. sa jag.
- Okeej. sa Andy.
- Vi kan typ... Käka pizza eller något. sa jag.
- Ja! sa han.
- Okej. sa tjejerna.
Vi alla gick ut i hallen, tog på oss skorna och så och gick ut till min bil och jag körde. Vi åkte till en pizzeria. Vi beställde och sen tog vi med oss pizzorna och åkte hem till mej.
Andy's perspektiv:
*Senare på kvällen*
Jag och Kathrine hade precis kommit hem till henne. Jag slängde mej i soffan och hon kom och satte sej brevid mej.
- Vad ska vi göra? sa hon.
- Något kul. sa jag och flinade och drog ner henne över mej.
- Och vad är kul för dej? sa hon och skrattade lite.
- Gissa. sa jag och kysste henne lite på halsen.
- Haha Andy. sa hon och kysste mej på kinden.
- Kom. sa jag och drog med henne upp till hennes rum.
Jag puttade ner henne på sängen och la mej över henne. Jag kysste henne på halsen tills hon började ströna lågt. Jag drog av hennes tröja och sen min. Hon knäppte upp mina byxor och sen drog hon av mej dom.
Jag knäppte upp hennes shorts och tog av dom. Hon kysste mej länge och jag la mina händer på hennes ass. Jag kysste henne på halsen och knäppte upp hennes bh.
Efter kanske en minut så ringde hennes mobil, hon sträckte sej till nattduksbordet och tog upp den och svarade. Hon la på efter ett tag och jag kollade på henne.
- Vadå? sa hon.
- Vem vare? sa jag.
- Uhm... Bill.. sa hon.
- Aha.. sa jag och kollade bort.
- Han frågade om jag och Leah ville göra något med dom imorgon.. sa hon.
- Okej.. sa jag lågt.
- De är lugnt va? sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
- Bra. Ska vi fortsätta? sa hon och flinade.
- Har inte lust. sa jag och satte mej upp.
- Varför? sa hon lite ledset.
- Därför. sa jag.
- Snälla Andy? bad hon.
- Nej. sa jag och drog på mej tröjan och byxorna och gick ner.
Jag gick till vardagsrummet och satte mej i soffan och började kolla på tv. Efter några minuter kom Kath och satte sej brevid mej och stängde av tvn.
- Varför gjorde du så för? sa jag.
- Varför gick du ens hit? sa hon.
- För att jag inte har någon lust att ha sex nu. sa jag.
- Varför inte? sa hon.
- Därför. sa jag.
- De är inget svar. sa hon.
- Okej, men det är det du får. sa jag.
- Asså vad äre med dej Andy? sa hon.
- Inget. sa jag lite surt.
- Jo. Du blev ju skit konstig efter att jag sa att det var Bill som ringde. sa hon.
- Okej. sa jag kort.
- Du är avundsjuk eller hur? sa hon.
- Asså nej. sa jag lite irriterat.
- Jo det är du visst. Man märker det på hur du beter dej. sa hon.
- Men jag är inte avundsjuk! sa jag irriterat.
- Visst vi säger väl så. sa hon surt och gick in i köket.
Jag gick ut i köket efter henne.
- Asså Kath, jag är inte avundsjuk. sa jag.
- Mm eller hur. sa hon.
- Kanske lite då... Men asså du får vara med dom ändå. sa jag.
- Jag vet. Du kan inte precis bestämma vilka jag umgås med. sa hon.
- Mm.. Jag vet. sa jag.
Vad tycker ni om den än så länge?
kommentera :3
I'm Losing Myself - Chapter 1
1. Stranden 2. Kathrine och Andy 3. Oliver och Leah 4. Lite av frukosten
Kathrine's perspektiv:
Jag hade ringt Leah och Andy och dom skulle komma över och Leah skulle ta med sej Oliver. Jag satt och väntade i ungefär 20min tills det plingade på dörren. Jag gick och öppnade och där stod Andy.
- Heej! sa jag och kramade han.
- Hej älskling. sa han och kysste mej.
Vi gick in och typ 10min senare plingade det igen. Jag öppnade och det var Leah och Oliver.
- Heej! sa jag och kramade dom.
- Tja. sa Oliver.
- Heej! sa Leah.
- Ska vi dra nu eller? sa jag.
- Aa. sa hon.
Vi gick till stranden och när vi kom fram la jag och Leah oss på våra handdukar och Andy och Oliver gick ner och badade.
- Vad har du gjort idag då? sa Leah och kollade på mej.
- Typ ingenting. Chillat och väntat på er typ. Dudå? sa jag.
- Heej! sa jag och kramade han.
- Hej älskling. sa han och kysste mej.
Vi gick in och typ 10min senare plingade det igen. Jag öppnade och det var Leah och Oliver.
- Heej! sa jag och kramade dom.
- Tja. sa Oliver.
- Heej! sa Leah.
- Ska vi dra nu eller? sa jag.
- Aa. sa hon.
Vi gick till stranden och när vi kom fram la jag och Leah oss på våra handdukar och Andy och Oliver gick ner och badade.
- Vad har du gjort idag då? sa Leah och kollade på mej.
- Typ ingenting. Chillat och väntat på er typ. Dudå? sa jag.
- Varit med Oliver och så. sa hon.
- Okej, kul. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
Vi låg och solade ett tag och sen kände jag att någon bar upp mej bakifrån. Jag öppnade ögonen och där stod Andy.
- Andy, jag varnar dej om du bär ner mej till vattnet dödar jag dej! sa jag när jag märkte att det var dit han var påväg.
- Okej, kul. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
Vi låg och solade ett tag och sen kände jag att någon bar upp mej bakifrån. Jag öppnade ögonen och där stod Andy.
- Andy, jag varnar dej om du bär ner mej till vattnet dödar jag dej! sa jag när jag märkte att det var dit han var påväg.
Han skrattade lite åt mej och sprang och slängde sej i vattnet med mej.
- ANDY!!!! skrek jag.
- Haha, vad är det älskling? sa han och flinade elakt.
- Jag ska fucking döda dej!! sa jag och drog ner han under vattnet.
Han drog ner mej under vattnet också och sen höll vi på sådär en stund.
*En timme senare*
Jag hade badat med Andy och Oliver ett tag men sen gick jag upp och la mej på min handduk igen.
- Vare kul eller? sa Leah.
- Till en början, nej. Efter ett tag, ja. sa jag.
- Haha okeej. sa hon och skrattade lite.
- Jao. sa jag och tog på mej mina solglasögon.
- Jag sticker till Oli och Andy. sa hon efter en stund och ställde sej upp.
- Okej. sa jag.
Jag låg där ett tag och sen kom Andy och la sej brevid mej på sin handduk.
- Varför badar du inte? sa jag.
- Tyckte du såg lite ensam ut så jag gick hit. sa han och log lite.
Jag låg där ett tag och sen kom Andy och la sej brevid mej på sin handduk.
- Varför badar du inte? sa jag.
- Tyckte du såg lite ensam ut så jag gick hit. sa han och log lite.
- Aww. sa jag.
Vi solade och snackade ett tag tills hans mobil ringde. Han svarade och pratade i typ 10min och sen la han på.
- Vem vare? sa jag.
- CC. sa han.
- Ahaa, vad ville han dååe? sa jag.
- Inget speciellt. sa han.
- Okeej? sa jag.
- Mm.. mumlade han och kysste mej.
Vi solade och snackade ett tag tills hans mobil ringde. Han svarade och pratade i typ 10min och sen la han på.
- Vem vare? sa jag.
- CC. sa han.
- Ahaa, vad ville han dååe? sa jag.
- Inget speciellt. sa han.
- Okeej? sa jag.
- Mm.. mumlade han och kysste mej.
Efter en liten stund så kom Leah och Oliver. Leah la sej och sola och Oliver satte sej brevid henne.
- Orka sola. sa Oliver.
- Jaa. Man blir brun. sa Leah.
- Och varför vill du bli de..? sa han.
- För att jag behöver de. sa hon.
- Varför? sa han.
- För att man kan inte vara typ kritvit när de är sommar. sa hon.
- Men jag är ju typ de. sa han.
- Men du har ju as mycket tatueringar så man man märker inte lika lätt att du är så vit. sa hon.
- Spela roll? Du behöver inte bli brun. sa han.
- Jooo! Visst behöver jag Kath? sa hon och kollade på mej.
- Typ, du ser ut som ett lik. sa jag.
- Jooo! Visst behöver jag Kath? sa hon och kollade på mej.
- Typ, du ser ut som ett lik. sa jag.
- Sa ju de. sa hon och kollade på Oliver.
- Jag tycker att du är fin som du är. sa han.
- Aw. sa hon och kysste han.
- Men visst. Om de är så himla viktigt att sola så gör de dåå. sa han.
- Jag tycker att du är fin som du är. sa han.
- Aw. sa hon och kysste han.
- Men visst. Om de är så himla viktigt att sola så gör de dåå. sa han.
- De är exakt de jag ska. sa hon.
*Några timmar senare*
Vi hade tröttnat på att vara på stranden så vi gick till en resturang i närheten för att äta. Alla beställde och efter en stund så kom kyparen med maten.
Vi satt och åt ganska länge, men sen bestämde vi oss för att dra hem. Leah och Oli gick hem till han och jag och Andy gick hem till mej.
Oliver's perspektiv:
*Några timmar senare*
Vi hade tröttnat på att vara på stranden så vi gick till en resturang i närheten för att äta. Alla beställde och efter en stund så kom kyparen med maten.
Vi satt och åt ganska länge, men sen bestämde vi oss för att dra hem. Leah och Oli gick hem till han och jag och Andy gick hem till mej.
Oliver's perspektiv:
När jag och Leah kom hem till mej så gick vi till vardagsrummet och satte oss i soffan och kollade på tv.
- Det här är trååååkigt. sa hon efter ett tag.
- Haha, kom på något roligt att göra då. sa jag och skrattade lite.
- Det här är trååååkigt. sa hon efter ett tag.
- Haha, kom på något roligt att göra då. sa jag och skrattade lite.
- Som vadå? sa hon.
- Något? De är ju du som har tråkigt. sa jag.
- Ja, men ändå. sa hon.
- Något? De är ju du som har tråkigt. sa jag.
- Ja, men ändå. sa hon.
- Haha okej. sa jag.
Hon kröp upp i min famn och la sej mot mitt bröst. Jag la armen om henne och kysste henne på kinden.
Hon kröp upp i min famn och la sej mot mitt bröst. Jag la armen om henne och kysste henne på kinden.
- Vi går och lägger oss. sa hon.
- Varför? Är du trött eller? sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
- Okej. sa jag och vi gick upp.
Vi gick till mitt rum och hon tog en av mina tröjor och bytte till den och la sej i sängen.
- Haha alltid mina tröjor. sa jag och skrattade medans jag bytte om.
- Men jag har inget med mej ju. sa hon.
- Nej, du har aldrig det. skrattade jag och la mej brevid henne.
- Men jag behöver ju inte ta med mej något om jag ändå bara kan låna dina tröjor. sa hon.
- Typ. sa jag och kysste henne.
- Mm.. Godnatt. sa hon.
- Godnatt. sa jag.
- Typ. sa jag och kysste henne.
- Mm.. Godnatt. sa hon.
- Godnatt. sa jag.
*Nästa morgon*
När jag vaknade låg Leah forfarande och sov. Jag gick upp ur sängen och ner till köket. Jag rotade i kylskåpet efter något att äta. De fanns typ inget gott att äta så jag gick upp till mitt rum och försökte väcka Leah.
- Vakna! sa jag och skakade på henne.
- Vad? mumlade hon.
- Jag har tråkigt. Vakna. sa jag.
- Om du inte har märkt det så är jag redan vaken. sa hon.
- Jag har tråkigt. Vakna. sa jag.
- Om du inte har märkt det så är jag redan vaken. sa hon.
- Men gå upp då. sa jag.
- Jaja. sa hon och gick upp.
- Jaja. sa hon och gick upp.
- Vad ska vi göra?? sa jag.
- Venne.. Typ käka något. sa hon.
- Finns inget gott. sa jag.
- Men då kan vi... Uh.. sa hon.
- Venne.. Typ käka något. sa hon.
- Finns inget gott. sa jag.
- Men då kan vi... Uh.. sa hon.
- Då kan vi..? sa jag.
- Uhm... Jag venne. Vi drar hem till Kath och äter något där dårå. sa hon och bytte om.
- Uhm... Jag venne. Vi drar hem till Kath och äter något där dårå. sa hon och bytte om.
- Haha, så vi ska liksom bara åka hem till henne för att käka? sa jag.
- Typ. sa hon.
- Okej.. Haha. sa jag.
Jag bytte om och sen gick vi ner till hallen och tog på oss skorna och sen gick vi ut till min bil. Vi åkte hem till Kathrine och jag stannade på uppfarten. Vi gick ur bilen och plingade på.
- Typ. sa hon.
- Okej.. Haha. sa jag.
Jag bytte om och sen gick vi ner till hallen och tog på oss skorna och sen gick vi ut till min bil. Vi åkte hem till Kathrine och jag stannade på uppfarten. Vi gick ur bilen och plingade på.
Efter kanske en halv minut så kom Andy och öppnade.
- Vad gör ni här? sa han trött.
- Haha, väckte vi er eller? sa jag och skratta.
- Typ. Eller jag venne om Kath är vaken men skit samma. sa han.
- Okeej, men Leah är hungrig och de finns inget att äta hos mej så hon sa att vi skulle åka hit för att hon behöver äta. skrattade jag.
- Hahah, vafan? sa han och skratta.
- Haha, hon är skum. Jag vet. sa jag och skrattade lite.
- Asså jag står här. sa hon.
- Jag drev bara. sa jag.
- Bäst för dej det. sa hon.
- Haha jag älskar dej med. sa jag.
- Jaja, jag är hungrig. sa hon.
- Asså jag står här. sa hon.
- Jag drev bara. sa jag.
- Bäst för dej det. sa hon.
- Haha jag älskar dej med. sa jag.
- Jaja, jag är hungrig. sa hon.
- Kej.. Kom in då. sa han.
Vi gick in och tog av oss skorna och allt och Andy gick upp till Kaths rum och Leah gick in i köket och jag följde efter henne.
Hon tog fram lite att äta och satte sej vid bordet.
- OMG HON KOMMER ÄTA UPP MIN MAT!!!! hörde man Kath skrika och sen hörde man någon springa ner för trappan.
- Hahahahahahaha omg! skrattade Leah.
- Du skulle bara våga äta upp min mat! sa hon.
- Jag ska inte äta upp allt, bara lite. sa Leah och flina.
Vi gick in och tog av oss skorna och allt och Andy gick upp till Kaths rum och Leah gick in i köket och jag följde efter henne.
Hon tog fram lite att äta och satte sej vid bordet.
- OMG HON KOMMER ÄTA UPP MIN MAT!!!! hörde man Kath skrika och sen hörde man någon springa ner för trappan.
- Hahahahahahaha omg! skrattade Leah.
- Du skulle bara våga äta upp min mat! sa hon.
- Jag ska inte äta upp allt, bara lite. sa Leah och flina.
- Asså du äter fan som en gris. Lite för dej är fan as mycket! sa hon.
- Asså nej?! sa Leah.
- Jooo! sa hon och då kom Andy ner.
- Andy äter jag som en gris?! sa Leah.
- Uhm.. Asså.. Vet inte vad jag ska svara på de... sa han.
- Men vafan, Oli äter jag som en gris? sa hon.
- Uhm.. Eh.. sa jag.
- Asså nej?! sa Leah.
- Jooo! sa hon och då kom Andy ner.
- Andy äter jag som en gris?! sa Leah.
- Uhm.. Asså.. Vet inte vad jag ska svara på de... sa han.
- Men vafan, Oli äter jag som en gris? sa hon.
- Uhm.. Eh.. sa jag.
- Gör jag de eller inte? sa hon.
- Asså... Uh.. Som en söt gris. sa jag.
- Så jag äter som en gris? sa hon.
- Typ.. sa jag.
- Asså... Uh.. Som en söt gris. sa jag.
- Så jag äter som en gris? sa hon.
- Typ.. sa jag.
- Whatever. sa hon och fortsatte och äta.
- Omg. sa Kath och satte sej brevid henne och började äta hon också.
Andy's perspektiv:
- Omg. sa Kath och satte sej brevid henne och började äta hon också.
Andy's perspektiv:
- Om man tänker efter så äter du också dom en gris, Kath. sa jag.
- Vaaaah?! Neeej! sa hon.
- Jo. sa jag.
- Leah, äter jag som en gris? sa hon.
- Vaaaah?! Neeej! sa hon.
- Jo. sa jag.
- Leah, äter jag som en gris? sa hon.
- Om jag gör de så gör du också de. sa Leah.
- Taskigt. sa hon ledset.
- Haha, men du vet att jag älskar dej ändå. sa jag och log.
- Typ. sa hon och fortsatte äta.
- Taskigt. sa hon ledset.
- Haha, men du vet att jag älskar dej ändå. sa jag och log.
- Typ. sa hon och fortsatte äta.
- Äh, jag går och duschar. sa jag.
Jag gick till badrummet och duschade. När jag va klar klädde jag på mej och så och gick ner till köket igen. Kath satt med handen på magen och såg skit mätt ut medans Leah fortfarande åt.
- Är inte din mage full snart? sa jag och satte mej brevid Oliver.
Jag gick till badrummet och duschade. När jag va klar klädde jag på mej och så och gick ner till köket igen. Kath satt med handen på magen och såg skit mätt ut medans Leah fortfarande åt.
- Är inte din mage full snart? sa jag och satte mej brevid Oliver.
- Näe. sa Leah.
- Okej...? sa jag.
- Vad ska vi göra idag? sa Kath.
- Venne. sa jag.
- Kan vi inte dra till stranden igen? sa Leah.
- För att du ska bli brun eller? sa Oliver.
- Hahah, typ. sa hon.
- Men omg. sa han.
- Tjejer.. sa jag och himlade med ögonen.
- Och vad menar du med det? sa Kath.
- Att ni ska bli så jävla bruna hela tiden. sa jag.
- Okej...? sa jag.
- Vad ska vi göra idag? sa Kath.
- Venne. sa jag.
- Kan vi inte dra till stranden igen? sa Leah.
- För att du ska bli brun eller? sa Oliver.
- Hahah, typ. sa hon.
- Men omg. sa han.
- Tjejer.. sa jag och himlade med ögonen.
- Och vad menar du med det? sa Kath.
- Att ni ska bli så jävla bruna hela tiden. sa jag.
- Är de något fel på de eller? sa hon.
- Nej.. Men ni behöver inte bli de... sa jag.
- Jo. sa hon.
- Nej, varför skulle ni? sa jag.
- För att vi ser ut som fucking lik. Och jag vill inte se ut som dej. sa hon.
- Tack..? sa jag.
- Varsågod älskling. sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
- Nej.. Men ni behöver inte bli de... sa jag.
- Jo. sa hon.
- Nej, varför skulle ni? sa jag.
- För att vi ser ut som fucking lik. Och jag vill inte se ut som dej. sa hon.
- Tack..? sa jag.
- Varsågod älskling. sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
- Iallafalll.. Kan inte vi dra dit? sa Leah.
- Palla. Vi va ju där igår. sa jag.
- Men och? sa Kath.
- Vi kan dra iallafall. sa Leah.
- Palla. Vi va ju där igår. sa jag.
- Men och? sa Kath.
- Vi kan dra iallafall. sa Leah.
- Gör de ni. sa jag.
- Kan inte ni också följa med? sa hon.
- Jag orkar iallafall inte dra dit igen. sa Oliver.
- Inte jag heller.
- Snälla Andy. sa Kath och gjorde sina puppyeyes.
- Kan inte ni också följa med? sa hon.
- Jag orkar iallafall inte dra dit igen. sa Oliver.
- Inte jag heller.
- Snälla Andy. sa Kath och gjorde sina puppyeyes.
- Nej.. Gå dit själva? sa jag.
- Men då äre ju inte kul.. sa hon.
- Varför måste vi med? sa han.
- För att vi vill de. sa Leah.
- Men då äre ju inte kul.. sa hon.
- Varför måste vi med? sa han.
- För att vi vill de. sa Leah.
- Men ni kommer ju ändå bara ligga och sola, så åk dit själva? sa jag.
- Men jaaa? Vi åker ju dit för att bli brunare.. sa Kath.
- Men jaaa? Vi åker ju dit för att bli brunare.. sa Kath.
- Jag vet. Då kan nu ju åka dit själva? sa jag.
- Okej då. sa hon lite surt.
Kath gick till sitt rum och kom ner efter några minuter med en stor handväska.
- Leah, ska vi dra till dej och hämta badkläder eller? sa hon.
- Aa. sa Leah och dom gick ut i hallen.
- Okej då. sa hon lite surt.
Kath gick till sitt rum och kom ner efter några minuter med en stor handväska.
- Leah, ska vi dra till dej och hämta badkläder eller? sa hon.
- Aa. sa Leah och dom gick ut i hallen.
Dom tog på sej skorna och allt och sen gick dom ut.
- Tror du att dom blev sura? sa jag.
- Jag vet inte.. sa han.
- Hoppas inte det.. sa jag.
Första kapitlet, vad tycker ni? :3
Kommentera <3
I'm Losing Myself - Inledning!
Huvud personerna är Kathrine "Kath" Simms och Leah Lindeman. Och självklart Tokio Hotel. Kathrine och Leah bor i Los Angeles. Dom är 18 år och fyller snart 19.
Kath är tillsammans med Andy Biersack och Leah är tillsammans med Oliver Sykes.
En dag när dom var på stranden i LA med Oliver och Andy träffade dom killarna i Tokio Hotel. Dom snackade lite med varann och bytte nummer. Efter ett tag började Kathrine och Leah vara med Tom och Bill mer och Andy och Oliver mindre.
Veckorna gick och tjejerna hade inte träffat Andy och Oliver på minst 2 månader. Kath och Leah ringer till dom och bestämmer att dom ska träffas.
Vad tror ni kommer hända när dom gör det?
Vill ni veta, så får ni vänta och se. ;3
Kathrine(Juliet Simms)
Leah(Amanda Hendrick)
Kath är tillsammans med Andy Biersack och Leah är tillsammans med Oliver Sykes.
En dag när dom var på stranden i LA med Oliver och Andy träffade dom killarna i Tokio Hotel. Dom snackade lite med varann och bytte nummer. Efter ett tag började Kathrine och Leah vara med Tom och Bill mer och Andy och Oliver mindre.
Veckorna gick och tjejerna hade inte träffat Andy och Oliver på minst 2 månader. Kath och Leah ringer till dom och bestämmer att dom ska träffas.
Vad tror ni kommer hända när dom gör det?
Vill ni veta, så får ni vänta och se. ;3
Kathrine(Juliet Simms)
Leah(Amanda Hendrick)
I Will Always Remember You - Chapter 21 - The End
1. Emmy 2. Steffie 3. Bill 4. Tom
Steffie's perspektiv:
Jag och Tom satt i soffan och snackade. Efter ett tag kom Bill och Emmy tillbaks. Dom gick upp till övervåningen och de blev en pinsam tystnad mellan mej och Tom.
- Så.. Eh.. sa Tom och la sin arm över mina axlar.
- Mm.. mumlade jag.
- Vad ska vi göra? sa han.
- Vad ska vi göra? sa han.
- Jag venne. sa jag.
- Vi kan gå till mitt rum. sa han och flinade lite.
- Ehh.. Nej? sa jag.
- Varför? sa han och gjorde en ledsen min.
- Varför? sa han och gjorde en ledsen min.
- Vad troru? sa jag.
- Men snälla? sa han.
- Okej då. suckade jag.
- Men snälla? sa han.
- Okej då. suckade jag.
Vi gick upp till hans rum och han puttade ner mej i sängen och la sej över mej. Han började kyssa mej på halsen och allt.
- Jag orkar inte.. sa jag.
- Joo. sa han och fortsatte.
- Asså du har ju fan inte ens några känslor för mej. sa jag och puttade bort han.
- Lite faktiskt.. sa han.
- Asså du har ju fan inte ens några känslor för mej. sa jag och puttade bort han.
- Lite faktiskt.. sa han.
- Bara lite? sa jag.
- Ja. sa han.
- Hur mycket känslor hade du för mej innan då? sa jag.
- Ja. sa han.
- Hur mycket känslor hade du för mej innan då? sa jag.
- Inga.. sa han.
- Hur fick du mer känslor för mej? sa jag.
- Jag vet inte. sa han.
- Jag vet inte. sa han.
- Okej.. Bara för att du har lite känslor för mej nu så betyder de inte att vi ska ha sex. sa jag.
- Snälla? Bara en ända gång. sa han.
- Snälla? Bara en ända gång. sa han.
- Nej. sa jag.
- De va ju fan veckor sen sist. klagade han.
- Jag vet. Men jag kan klara mej utan sex, till skillnad från dej. sa jag.
- De va ju fan veckor sen sist. klagade han.
- Jag vet. Men jag kan klara mej utan sex, till skillnad från dej. sa jag.
- Men vafan.. Du vet ju hur jag är. sa han.
- Ja. Du tappade känslor för mej bara för att jag inte låg med dej va? sa jag.
- Typ.. Lite. sa han.
- Tom.. Jag älskar dej men jag känner inte för att ha sex med dej nu. sa jag och reste mej upp.
- Ja. Du tappade känslor för mej bara för att jag inte låg med dej va? sa jag.
- Typ.. Lite. sa han.
- Tom.. Jag älskar dej men jag känner inte för att ha sex med dej nu. sa jag och reste mej upp.
- En gång bara. sa han och reste sej också upp.
- Jag vill inte. sa jag.
- Jag vill inte. sa jag.
- Okej.. sa han tyst.
- Mm.. mumlade jag och öppnade dörren.
- Kyss mej. sa han lågt och tog tag i min arm.
- Kyss mej. sa han lågt och tog tag i min arm.
Jag såg han i ögonen och la armarna om hans nacke och kysste han länge. Medans jag kysste han så gick han med mej mot sängen och putta ner mej i den och la sej på mej igen och kysste mej länge. Jag avbröt kyssen och kollade surt på han.
- Förlåt.. sa han lågt och kollade bort.
- Vafan tänkeru med ens? sa jag lite surt.
- Hjärnan...? sa han.
- Hjärnan...? sa han.
- Jag menade inte så. sa jag.
- Jag vet men snälla..? sa han.
- Nej. Kanske ikväll. sa jag.
- Jag vet men snälla..? sa han.
- Nej. Kanske ikväll. sa jag.
- Kanske? sa han.
- Ja, kanske. sa jag.
- Ja, kanske. sa jag.
- Okej. sa han och kysste mej på kinden.
- Ska vi dra ut eller något? sa jag och log.
- Mm.. Kom. sa han och tog min hand och sen gick vi ner till hallen.
Vi tog på oss skorna och gick ut.
Bill's perspektiv:
Jag och Emmy va inne på mitt rum och låg på sängen. Emmy började gäspa och la sen på mitt bröst.
- Äru trött älskling? sa jag och la armen om henne.
- Mm.. mumlade hon.
- Vill du sova? sa jag.
- Mmm.. Men göre ikväll istället. Vill liksom inte förstöra min dyngsrytme. sa hon.
- Mmm.. Men göre ikväll istället. Vill liksom inte förstöra min dyngsrytme. sa hon.
- Okej. sa jag och kysste henne länge.
- Älskar dej Bill. sa hon och kramade mej hårt.
- Älskar dej med älskling. sa jag och kysste henne igen.
Vi låg där en stund och sen märkte jag att hon började somna lite.
- Emmy. sa jag och skakade lite på henne.
- Mmm.. mumlade hon.
- Sov inte. sa jag och skakade henne mer.
- Jag gör inte det.. mumlade hon och började somna lite mer.
- Jo det gör du. sa jag och ställde mej upp och bar ner henne till köket.
Jag ställde henne ner och hon ramlade nästan så jag blev tvungen att hålla i henne.
- Du kommer fan somna. sa jag.
- Jag ska inte de.. mumlade hon.
- Du kommer de. sa jag.
- Nej.. mumlade hon.
- Jo. sa jag och kysste henne länge.
- Jo. sa jag och kysste henne länge.
- Kanske.. mumlade hon efter kyssen och satte sej på en stol.
- Du får inte somna. sa jag och satte mej på en stol brevid henne.
- Jag ska inte.. sa hon och vaknade till lite.
- Bra. sa jag.
- Mm.. mumlade hon och lutade sej mot mej.
- Äru hungrig? sa jag.
- Lite. sa hon.
- Okej, vill du äta något? sa jag.
- Typ. sa hon.
- Haha vadå? sa jag och ställde mej upp.
- Vad som helst.. Ska vi köpa något eller? sa hon.
- Nääe. Jag ska laga något till dej. sa jag.
- Du kan ju inte laga mat. sa hon och skrattade lite.
- Nääe. Jag ska laga något till dej. sa jag.
- Du kan ju inte laga mat. sa hon och skrattade lite.
- Hahaha joooo! Något kan jag väl fixa.. sa jag och rotade lite i skåpen.
- Okej vi köper något. sa jag efter några minuter och gick ut i hallen.
- Jag följer med. sa hon och gick till mej.
- Bra. sa jag och flinade lite.
Vi gick ut till min bil och satte oss i den och jag körde. Vi åkte till en kinaresturang. När vi kom dit så beställde vi och sen tog vi maten med oss och åkte hem.
När vi kom hem gick ut upp till mitt rum och satte oss i sängen och kollade på film och åt maten.
*Senare på kvällen*
Emmy hade somnat i min famn och jag låg och höll på med hennes hår. Efter en liten stund så somnade jag med.
*Nästa morgon*
När jag vaknade var klockan 10.54. Jag låg och försökte somna om men det var omöjligt så jag gick in och duschade och så. När jag var klar satte jag mej i sängen med datan.
Efter ett tag började Emmy prata i sömnen.
- Mmm.. Biill, sluta... mumlade hon.
Jag skrattade lite åt henne och sen började hon mumla något mer men hörde inte vad de va. Jag böjde mej ner och kysste henne på kinden och fortsatte hålla på med datan. Efter ungefär en timme vaknade hon.
- Vare skönt att drömma om mej? sa jag och flinade när hon satte sej upp.
- Haha va? sa hon.
- För typ en timme sen började du snacka i sömnen, sen du sa typ: Biill, sluta.. Hahah. sa jag och skratta.
- Men vafan. sa hon.
- Vad gjorde jag? sa jag och flinade.
- Vad gjorde jag? sa jag och flinade.
- De är barn förbjudet. sa hon.
- Hahaha omg! Vad drömmer du för något egentligen?! skrattade jag.
- Olika. sa hon och skrattade lite.
- Hahaha omg! Vad drömmer du för något egentligen?! skrattade jag.
- Olika. sa hon och skrattade lite.
- Perversa unge. sa jag och flinade.
- Haha håll käften! sa hon och garvade.
- Näe.. Varför? sa jag.
- Jag är näst in till vuxen! sa hon.
- Haha håll käften! sa hon och garvade.
- Näe.. Varför? sa jag.
- Jag är näst in till vuxen! sa hon.
- Nästan ja. sa jag och kysste henne.
- Jag är bara ett år yngre än dej, så om inte jag är vuxen är inte du det heller. sa hon och flina.
- Joo! sa jag.
- Nää! sa hon och stängde ner min data och la ner den på golvet.
- Varför gjorde du så för? sa jag.
- Därför. sa hon och drog ner mej i sängen och la sej över mej.
- Jag är bara ett år yngre än dej, så om inte jag är vuxen är inte du det heller. sa hon och flina.
- Joo! sa jag.
- Nää! sa hon och stängde ner min data och la ner den på golvet.
- Varför gjorde du så för? sa jag.
- Därför. sa hon och drog ner mej i sängen och la sej över mej.
- Haha vafan? sa jag.
- Jag vill göra drömmen verklig. sa hon och kysste min hals.
- Okej. sa jag och rullade runt så jag låg över henne.
- Jag vill göra drömmen verklig. sa hon och kysste min hals.
- Okej. sa jag och rullade runt så jag låg över henne.
- Men jag är trött på att du ska alltid ligga på mej. Jag får vara överst för en gångs skull. sa hon.
- Okej då.. suckade jag och la mej brevid henne och hon la sej över mej igen.
- Okej då.. suckade jag och la mej brevid henne och hon la sej över mej igen.
- Yeey. sa hon och kysste mej länge.
Jag la händerna på hennes ass och kysste henne på halsen. Vi tog av oss tröjorna och sen knäppte hon upp mina byxor. Hon drog av mej dom och sen knäppte jag upp hennes och tog av henne dom. Jag la mina händer på hennes ass igen och hon kysste mej på halsen.
Jag stönade lågt och hon flinade och fortsatte. Jag knäppte upp hennes bh och slängde ner den på golvet.
Jag la händerna på hennes ass och kysste henne på halsen. Vi tog av oss tröjorna och sen knäppte hon upp mina byxor. Hon drog av mej dom och sen knäppte jag upp hennes och tog av henne dom. Jag la mina händer på hennes ass igen och hon kysste mej på halsen.
Jag stönade lågt och hon flinade och fortsatte. Jag knäppte upp hennes bh och slängde ner den på golvet.
- Jag fucking älskar dej Bill. sa hon och fortsatte att kyssa min hals.
- Fan jag älskar dej så jävla mycket. sa jag och stönade högre.
Jag rullade runt satt jag låg överst och började kyssa henne på halsen och hon la sina armar runt min hals.
Tom's perspektiv:
Jag hade nyss duschat och jag gick ut ur badrummet och började klä på mej och exakt då så vaknade Steffie och när hon såg mej så tittade hon bort.
- Haha, vågar du inte kolla på mej? sa jag och flina.
- Haha, vågar du inte kolla på mej? sa jag och flina.
- Kanske.. sa hon och kollade fortfarande bort.
Jag skrattade lite och tog på mej ett par byxor och gick fram till henne. Jag såg henne i ögonen och sen kysste jag henne länge.
- Du har glömt något. sa hon och flinade efter kyssen.
- Vadå? sa jag.
- Din tröja. sa hon och kollade på min mage.
Jag skrattade lite och tog på mej ett par byxor och gick fram till henne. Jag såg henne i ögonen och sen kysste jag henne länge.
- Du har glömt något. sa hon och flinade efter kyssen.
- Vadå? sa jag.
- Din tröja. sa hon och kollade på min mage.
- Whatever, jag behöver ingen tröja. sa jag.
- Jo, annars kommer jag fan kolla på din fucking mage hela tiden. Ta på dej en tröja nu. sa hon.
- Jo, annars kommer jag fan kolla på din fucking mage hela tiden. Ta på dej en tröja nu. sa hon.
- Men om jag vill att du ska kolla på den då? sa jag.
- Ta bara på dej en tröja. sa hon.
- Kanske. sa jag och flina.
- Tom, jag vill inte kolla på din mage hela dagen. sa hon.
- Varför? Den är ju skit sexig. sa jag och flinade.
- Ta bara på dej en tröja. sa hon.
- Kanske. sa jag och flina.
- Tom, jag vill inte kolla på din mage hela dagen. sa hon.
- Varför? Den är ju skit sexig. sa jag och flinade.
- Typ.. sa hon lågt.
- Så du tycker de? sa jag och skrattade lite.
- Kanske. sa hon.
- Så du tycker de? sa jag och skrattade lite.
- Kanske. sa hon.
- Hahaha, jag vet att du gör de! sa jag och log lite.
- Mm.. mumlade hon och kollade bort.
Jag skrattade lite åt henne och la mej över henne.
- Tom, gå av mej. Du väger mycket. klagade hon.
- Mm.. mumlade hon och kollade bort.
Jag skrattade lite åt henne och la mej över henne.
- Tom, gå av mej. Du väger mycket. klagade hon.
- Gör jag inte alls. sa jag.
- Jo, för mej. sa hon.
- Men du är ju liten och klen. sa jag och flinade.
- Vafan så liten är jag inte?! Och inte klen heller. sa hon och gjorde en sur min.
- Jo, för mej. sa hon.
- Men du är ju liten och klen. sa jag och flinade.
- Vafan så liten är jag inte?! Och inte klen heller. sa hon och gjorde en sur min.
- Om du tycker att jag väger mycket så är du det. sa jag.
- Men du är kille ju. Alla killar väger mycket. sa hon.
- Nej? sa jag.
- Okej kanske inte alla, men många. Gå av mej iallafall. sa hon.
- Men du är kille ju. Alla killar väger mycket. sa hon.
- Nej? sa jag.
- Okej kanske inte alla, men många. Gå av mej iallafall. sa hon.
- Varför vill du ens att jag ska gå av dej för? Och säg inte att jag väger mycket. För de gör jag inte. sa jag.
- Men asså du kommer ju bara vilja ha sex och allt.. sa hon lågt.
- Men asså du kommer ju bara vilja ha sex och allt.. sa hon lågt.
- Typ. sa jag.
- Och de är liksom därför du ska gå av mej! sa hon och försökte putta bort mej.
Jag suckade och la mej brevid henne och höll på med hennes hår istället.
- Och de är liksom därför du ska gå av mej! sa hon och försökte putta bort mej.
Jag suckade och la mej brevid henne och höll på med hennes hår istället.
- Är du typ sur eller något? sa jag.
- Nej.. Varför? sa hon.
- Du verkar de. sa jag.
- Okej.. Asså jag är bara trött.. sa hon.
- På? sa jag.
- Att du ska hålla på med mej fast du inte ens älskar mej. sa hon och vände sej med ryggen mot mej.
- De gör jag visst.. sa jag lågt och la armen om henne.
- Nej det gör du inte. sa hon.
- Du verkar de. sa jag.
- Okej.. Asså jag är bara trött.. sa hon.
- På? sa jag.
- Att du ska hålla på med mej fast du inte ens älskar mej. sa hon och vände sej med ryggen mot mej.
- De gör jag visst.. sa jag lågt och la armen om henne.
- Nej det gör du inte. sa hon.
- Jo. sa jag.
- Nej.. sa hon.
- Vad vet du om det? sa jag.
- Igår hade du inga känslor för mej, sen på kvällen hade du lite och nu kan du inte ha så mycket så du älskar mej Tom. sa hon.
- Nej.. sa hon.
- Vad vet du om det? sa jag.
- Igår hade du inga känslor för mej, sen på kvällen hade du lite och nu kan du inte ha så mycket så du älskar mej Tom. sa hon.
- De kan jag visst. sa jag.
- Nej det kan du inte. sa hon och gick upp ur sängen.
- Nej det kan du inte. sa hon och gick upp ur sängen.
- Kanske inte.. Men asså jag fattar inte varför jag inte älskar dej lika mycket som förr. sa jag och gick upp ur sängen också.
- Man kan inte älska någon för alltid Tom.. sa hon lågt.
- Man kan inte älska någon för alltid Tom.. sa hon lågt.
- Jag vet.. sa jag.
Hon gick fram och kramade mej och jag kysste henne på kinden.
Hon gick fram och kramade mej och jag kysste henne på kinden.
- Varför gör vi bara inte slut? De kommer ändå inte att hända något med oss. sa hon.
- Jo det kommer de.. sa jag.
- Nej det kommer det inte.. sa hon.
- Jo? sa jag.
- Nej. Jag borde inte ens ha följt med hit.. sa hon.
- Snälla säg inte så.. sa jag lågt.
- Nej. Jag borde inte ens ha följt med hit.. sa hon.
- Snälla säg inte så.. sa jag lågt.
- Men de är ju sant. sa hon.
- Jag vet.. Men jag vill ha dej här.. sa jag.
- Jag vet.. Men jag vill ha dej här.. sa jag.
- Men jag vill inte vara här. sa hon.
Jag satte mej på sängen och la ansiket i händerna och började snyfta lågt.
Jag satte mej på sängen och la ansiket i händerna och började snyfta lågt.
- Förlåt.. sa hon och satte sej brevid mej.
- Du behöver inte säga förlåt.. Det är inte ditt fel att du inte vill vara här.. snyftade jag.
- Nej men ändå.. sa hon.
- Jag borde inte ha tvingat hit dej.. sa jag lågt.
- Jag borde inte ha tvingat hit dej.. sa jag lågt.
- Du gjorde inte de. sa hon.
- Jo.. sa jag.
- Nej. Jag gick med på att komma hit. sa hon.
- Nej. Jag gick med på att komma hit. sa hon.
- Okej.. Varför vill du inte va här? sa jag.
- För att jag inte tror på den där skiten om att du kommer få tillbaks känslorna för mej.. sa hon.
- För att jag inte tror på den där skiten om att du kommer få tillbaks känslorna för mej.. sa hon.
- Men jag kommer de.. sa jag.
- Asså Tom, man kan inte bestämma om man ska få känslor för någon eller inte. sa hon.
Jag hade inget att svara så jag gick och satte på mej en tröja och sen gick jag till köket. När jag kom ner så rotade jag lite i kylskåpet och tog lite att käka.
*Några veckor senare*
Steffie hade bestämt sej för att åka hem idag. Emmy skulle åka med henne och både jag och Bill var skit ledsna för att dom skulle det.
Vi satt i bilen och körde till flygplatsen. När vi kom fram så gick alla ur bilen och dom tog sina väskor och sen gick vi in dit.
Dom checkade in. Det var ungefär 5min kvar tills planet skulle gå.
- Tom.. sa Steffie.
- Aa? sa jag.
- Uhm.. sa hon.
- Vadå? sa jag.
- Steffie vi måste dra till planet nu. sa Emmy och drog i hennes arm.
- Det är slut. sa hon innan dom gick till planet.
Jag kollade efter henne och när jag såg att hon hade gått på planet bröt jag ihop. Varför var det här tvunget att hända? ...
SLUUT!
Vad tycker ni? Jag(angelika) tycker själv synd om Tom.. Men men, det är ju bara en novell och inte verklighet så.
Anyways, vi ska börja på ny novell. Så, antingen kommer första inlägget senare ikväll eller imorron. :3
- Asså Tom, man kan inte bestämma om man ska få känslor för någon eller inte. sa hon.
Jag hade inget att svara så jag gick och satte på mej en tröja och sen gick jag till köket. När jag kom ner så rotade jag lite i kylskåpet och tog lite att käka.
*Några veckor senare*
Steffie hade bestämt sej för att åka hem idag. Emmy skulle åka med henne och både jag och Bill var skit ledsna för att dom skulle det.
Vi satt i bilen och körde till flygplatsen. När vi kom fram så gick alla ur bilen och dom tog sina väskor och sen gick vi in dit.
Dom checkade in. Det var ungefär 5min kvar tills planet skulle gå.
- Tom.. sa Steffie.
- Aa? sa jag.
- Uhm.. sa hon.
- Vadå? sa jag.
- Steffie vi måste dra till planet nu. sa Emmy och drog i hennes arm.
- Det är slut. sa hon innan dom gick till planet.
Jag kollade efter henne och när jag såg att hon hade gått på planet bröt jag ihop. Varför var det här tvunget att hända? ...
SLUUT!
Vad tycker ni? Jag(angelika) tycker själv synd om Tom.. Men men, det är ju bara en novell och inte verklighet så.
Anyways, vi ska börja på ny novell. Så, antingen kommer första inlägget senare ikväll eller imorron. :3
I Will Always Remember You - Chapter 20
1. Bill 2. Emmy 3. Steffie 4. Tom
Emmy's perspektiv:
Jag och Bill satt inne på mitt rum och snackade lite random stuffs. Efter ett litet tag började jag as garva.
- Hahaha vafan äre med dej nu då? skrattade han.
- Hahaha kom bara och tänka på 2007. skrattade jag.
- Haha varför? sa han.
- Hahaha jag venne. skratta jag.
- Haha vafan? sa han.
- Intervjuaren: "Can you guys teach me something in german?" Du: "Something in german?" Intervjuaren: "Yes" Tom: "Zeig mir deine pflume" Intervjuaren: "Is that a curse word? Do we have to believe it?" Tom: "No no, it's like..." Du: "It's like, it's like Hey sunshine!". sa jag.
- Hahaha vafan äre med dej nu då? skrattade han.
- Hahaha kom bara och tänka på 2007. skrattade jag.
- Haha varför? sa han.
- Hahaha jag venne. skratta jag.
- Haha vafan? sa han.
- Intervjuaren: "Can you guys teach me something in german?" Du: "Something in german?" Intervjuaren: "Yes" Tom: "Zeig mir deine pflume" Intervjuaren: "Is that a curse word? Do we have to believe it?" Tom: "No no, it's like..." Du: "It's like, it's like Hey sunshine!". sa jag.
- Haha hur fan kan du bara komma att tänka på de helt sådär? sa han och skrattade lite.
- Vi snackade ju ändå bara om random stuffs, så jag måste väl få vara lite random själv? Jag vet inte hur jag kom på de.. sa jag.
- Hahaha vafaan? sa han.
- Lol. sa jag och kysste han länge.
- Vi snackade ju ändå bara om random stuffs, så jag måste väl få vara lite random själv? Jag vet inte hur jag kom på de.. sa jag.
- Hahaha vafaan? sa han.
- Lol. sa jag och kysste han länge.
- Du är för söt asså. sa han efter kyssen.
- Näe.. sa jag.
- Jo. sa han och kramade mej.
- Vad ser du egentligen hos mej? Jag menar, alla hatar fan mej... sa jag.
- Näe.. sa jag.
- Jo. sa han och kramade mej.
- Vad ser du egentligen hos mej? Jag menar, alla hatar fan mej... sa jag.
- Ingen hatar dej? Jag fucking älskar dej för den du är. Du är fan as fin, schysst och allt! sa han.
- Nej det är jag inte.. sa jag.
- Jo det är du visst. Varför säger du så för? sa han.
- För att det är sant.. sa jag.
- Nej det är det inte. sa han.
- Jo.. sa jag.
- Nej, sluta. Du är fan underbar, säg inte så. sa han.
- Nej det är jag inte.. sa jag.
- Jo det är du visst. Varför säger du så för? sa han.
- För att det är sant.. sa jag.
- Nej det är det inte. sa han.
- Jo.. sa jag.
- Nej, sluta. Du är fan underbar, säg inte så. sa han.
- Jo. sa jag lågt och började nästan gråta.
- Jag älskar dej Emmy, och jag kommer alltid att göra det. sa han och började gråta lite.
- Jag älskar dej Emmy, och jag kommer alltid att göra det. sa han och började gråta lite.
- Jag älskar dej med Bill. Du är min och bara min. sa jag och började gråta och kramade han länge.
- Ja det är jag. Och du är bara min. snyftade han och kysste mej.
- Ja det är jag. Och du är bara min. snyftade han och kysste mej.
- För mej är du perfekt. Vill att du ska veta de. sa han sen.
Jag svarade inte utan gosade in mej i hans famn istället. Exakt då kom Tom och Steffie in.
- Shit vad har hänt? sa Tom förvånat.
- Inget.. snyftade jag.
Jag svarade inte utan gosade in mej i hans famn istället. Exakt då kom Tom och Steffie in.
- Shit vad har hänt? sa Tom förvånat.
- Inget.. snyftade jag.
- Jo, något är de. sa han.
- Men inget.. snyftade jag.
- Hon tycker att alla hatar henne och att hon är ful och allt.. sa Bill lågt.
- Vafan äre för fel på dej?! Nämn en fucking människa som fucking hatar dej din ass!! sa Steffie.
- Du.. sa jag lågt.
- Vafan nej?! Aldrig! Du är min syster jag kan inte hata dej. sa hon.
- Men inget.. snyftade jag.
- Hon tycker att alla hatar henne och att hon är ful och allt.. sa Bill lågt.
- Vafan äre för fel på dej?! Nämn en fucking människa som fucking hatar dej din ass!! sa Steffie.
- Du.. sa jag lågt.
- Vafan nej?! Aldrig! Du är min syster jag kan inte hata dej. sa hon.
- Jo de kan du.. snyftade jag.
- Varför skulle hon hata dej? Ni är fan systrar. Och plus så är du het som fan. sa Tom och Steffie kollade surt på han.
- Hon är min Tom. sa Bill surt.
- Ja, och du ska hålla käften! sa Steffie argt till Tom.
- Varför skulle hon hata dej? Ni är fan systrar. Och plus så är du het som fan. sa Tom och Steffie kollade surt på han.
- Hon är min Tom. sa Bill surt.
- Ja, och du ska hålla käften! sa Steffie argt till Tom.
- Asså förlåt för att jag försöker muntra upp henne. sa Tom liiite irriterat.
- K. sa hon surt.
- K. sa hon surt.
- Jag gör ju fan tydligen inget bra. sa han och gick.
Steffie suckade och gick efter han och Bill la sej ner i sängen. Jag la mej brevid han och la huvudet på hans bröst.
Steffie suckade och gick efter han och Bill la sej ner i sängen. Jag la mej brevid han och la huvudet på hans bröst.
- Din bror tycker att jag är het. sa jag efter ett tag och flinade lite.
- Han kan dra åt helvete. sa Bill lite surt.
- Ska du också bli sur nu eller? sa jag.
- Men du är min! Han får inte säga att du är het. Det är bara jag som får det. sa han.
- Tare lugnt, jag kommer inte lämna dej eller något sånt för Tom. Sen har han Steffie också. sa jag.
- Mmm.. Men ändå. sa han.
- Jag älskar dej Bill. sa jag efter en stund.
- Jag älskar dej med. sa han och kysste mej.
- Bra att veta. sa jag och log efter kyssen.
- Jag älskar dej Bill. sa jag efter en stund.
- Jag älskar dej med. sa han och kysste mej.
- Bra att veta. sa jag och log efter kyssen.
Steffie's perspektiv:
Tom gick in till sitt rum och smällde igen dörren hårt. Jag gick och öppnade och han stod och kastade saker i golvet.
- Tom..? sa jag försiktigt.
- Vad?! sa han argt.
- Varför är du så arg? sa jag lågt.
- För att jag aldrig gör någonting rätt enligt dej!! sa han argt.
- För att jag aldrig gör någonting rätt enligt dej!! sa han argt.
- Jo.. Men asså.. sa jag.
- Asså?! sa han argt.
- Jag venne.. sa jag lågt.
- Asså dra bara! sa han argt.
- Tom snälla va inte arg på mej.. sa jag och började nästan gråta.
- Jo!! skrek han argt.
- Förlåt.. sa jag och började gråta.
- Asså?! sa han argt.
- Jag venne.. sa jag lågt.
- Asså dra bara! sa han argt.
- Tom snälla va inte arg på mej.. sa jag och började nästan gråta.
- Jo!! skrek han argt.
- Förlåt.. sa jag och började gråta.
- Prata inte med mej. sa han irriterat.
- Snälla va inte arg.. snyftade jag.
- Gå! sa han irriterat.
- Snälla va inte arg.. snyftade jag.
- Gå! sa han irriterat.
- Nej.. Snälla va inte arg på mej bara? sa jag och gick lite närmare han.
- Steffie gå! Jag slår dej seriöst om du inte går! sa han argt.
- Nej det gör du inte. sa jag och gick fram och kramade han.
- Steffie gå! Jag slår dej seriöst om du inte går! sa han argt.
- Nej det gör du inte. sa jag och gick fram och kramade han.
- Jag fucking varnar dej Steffie. Fucking släpp mej och gå. sa han argt.
- Nej. sa jag.
- Släpp mej! sa han argt och slog mej skit hårt i ansiktet.
- Aj!!!! skrek jag och började gråta.
- Gå!! skrek han argt.
Jag sprang in till Emmy och hon och Bill låg och kysstes.
- Emmy.. sa jag och fortsatte gråta.
- Vad har hänt?! sa hon och satte sej hastigt upp.
- T-Tom slog me-ej. sa jag och grät ännu mer.
- VAAH?!!! skrek dom.
- Nej. sa jag.
- Släpp mej! sa han argt och slog mej skit hårt i ansiktet.
- Aj!!!! skrek jag och började gråta.
- Gå!! skrek han argt.
Jag sprang in till Emmy och hon och Bill låg och kysstes.
- Emmy.. sa jag och fortsatte gråta.
- Vad har hänt?! sa hon och satte sej hastigt upp.
- T-Tom slog me-ej. sa jag och grät ännu mer.
- VAAH?!!! skrek dom.
- Ja.. snyftade jag och torkade bort tårarna.
- Jävla idiot!! skrek Bill argt och gick ut.
- Fan, varför gjorde han så?! sa Emmy och kramade mej.
- Jävla idiot!! skrek Bill argt och gick ut.
- Fan, varför gjorde han så?! sa Emmy och kramade mej.
- För att han var as arg.. Så jag gick fram och kramade han och så sa han och att skulle slå mej och jag inte gick.. snyftade jag.
- Vad fan äre för fel på han?! sa hon argt.
- Jag vet inte.. snyftade jag.
- Kom. sa hon och drog med mej till Toms rum.
- Emmy jag vill inte.. snyftade jag.
- Jo, kom. sa hon och vi gick in.
- Vad fan äre för fel på han?! sa hon argt.
- Jag vet inte.. snyftade jag.
- Kom. sa hon och drog med mej till Toms rum.
- Emmy jag vill inte.. snyftade jag.
- Jo, kom. sa hon och vi gick in.
När vi kom in i Toms rum så stod han och Bill och snackade och man kunde tydligt se att Tom fortfarande var as arg..
- Du kan fan inte slå henne sådär! sa Bill och han var också skit arg.
- Kan jag fan visst!! skrek Tom argt.
- Nej det kan du inte! Fan hon menade inte ens något illa! sa han.
- Låt mej bara va. sa Tom.
- Nej. Du ska be om ursäkt. sa han.
- Fan heller. sa Tom och slängde sej på sängen.
Först då märkte dom att vi stod där.
- Vafan gör du här?! Dra!! sa Tom argt till mej.
- Nej. Du ska be om ursäkt. sa han.
- Fan heller. sa Tom och slängde sej på sängen.
Först då märkte dom att vi stod där.
- Vafan gör du här?! Dra!! sa Tom argt till mej.
- Tom, snälla va inte arg på mej.. sa jag lågt och började gråta.
- Gåå!! skrek han.
- Snälla.. bad jag.
- Fattar du trögt eller?! Gå!!! skrek han argt.
Jag sprang till mitt rum och slängde mej på sängen och började stor gråta. Jag ville verkligen inte att Tom skulle vara arg på mej.. När jag hade slutat att gråta så mycket så gick jag och bytte om och så och gick och la mej.
*Mitt i natten*
Jag vaknade och kunde inte somna om.. Jag kunde inte sluta tänka på Tom. Jag gick upp ur min säng och sen gick jag in till Toms rum. Han låg och sov och jag stod och tänkte en lång stund på om jag skulle gå och lägga mej brevid han. Tillslut så gjorde jag de bara.
- Gåå!! skrek han.
- Snälla.. bad jag.
- Fattar du trögt eller?! Gå!!! skrek han argt.
Jag sprang till mitt rum och slängde mej på sängen och började stor gråta. Jag ville verkligen inte att Tom skulle vara arg på mej.. När jag hade slutat att gråta så mycket så gick jag och bytte om och så och gick och la mej.
*Mitt i natten*
Jag vaknade och kunde inte somna om.. Jag kunde inte sluta tänka på Tom. Jag gick upp ur min säng och sen gick jag in till Toms rum. Han låg och sov och jag stod och tänkte en lång stund på om jag skulle gå och lägga mej brevid han. Tillslut så gjorde jag de bara.
Efter någon minut senare la han armen om mej och mumlade något i sömnen men jag kunde inte höra vad de va. Lite senare somnade jag.
*Nästa morgon*
När jag vaknade kollade Tom argt på mej..
- Varför är du här?! sa han.
- Uhm... Jag kunde inte sova.. sa jag lågt.
- Kan du bara inte låta mej va? Jag är fan inte på humör för att snacka med dej. sa han irriterat.
- Förlåt.. sa jag och satte mej upp brevid han.
- Förlåt.. sa jag och satte mej upp brevid han.
- Asså gå. sa han surt.
- Okej.. sa jag lågt och reste mej upp.
- Jag älskar dej Tom. sa jag när jag öppnade dörren.
- Göru inte alls. sa han.
- Jo det gör jag. sa jag.
- Göru inte alls. sa han.
- Jo det gör jag. sa jag.
- Visst du "älskar" mej. sa han lite irriterat.
- Vafan Tom? Varför säger du så för?! Du vet fan att jag älskar dej! sa jag och kände mej skit sårad för att han sa så.
- Om du älskar mej så skulle inte du bli sur på mej för att jag försöker att muntra upp din syrra. sa han surt.
- Asså förlåt Tom! Det kändes bara som att du hellre skulle vilja ha Emmy än mej.. sa jag lågt och började gråta.
- Varför skulle jag vilja ta min brorsas tjej? sa han lite argt.
- Jag vet inte. grät jag.
- K. sa han drygt.
- Tom snälla va inte arg på mej.. sa jag och grät ännu mer.
- Svårt att inte vara de. sa han.
- Snälla förlåt.. Jag hatar när du är arg på mej.. Det får mej att känna mej världelös. sa jag lågt.
- Får jag..? sa han.
- Ja. sa jag och började gråta igen.
- Fan också.. sa han lågt.
- Jag älskar dej mest av allt Tom.. snyftade jag.
- Jag älskar dej mest av allt Tom.. snyftade jag.
- Göru? sa han.
- Ja? sa jag.
- Okej.. sa han tyst och tittade ner.
- Du älskar inte mej va? sa jag lågt.
- Jag venne.. sa han.
- Okej.. sa jag och sprang ut gråtandes.
Tom's perspektiv:
När Steffie sprang ut så tänkte jag gå efter henne och trösta henne eller något men orkade inte.. Va så jävla arg.
Efter ett tag kom Bill in och såg as arg ut.
- Vafan har du gjort?! sa han argt.
- Vadå? sa jag.
- Steffie fucking gråter och vägrar säga vad det är! Säg vafan du har gjort! sa han.
- Orka. sa jag.
- Fucking säg!! skrek han.
- Varför då? Du ska ändå inte lägga dej i. sa jag.
- Säg bara! sa han argt.
- Nej. sa jag.
- Varför?! sa han irriterat.
- För att du inte ska fucking bry dej! sa jag.
- Jo?! Du fick ju henne att fucking gråta! sa han argt.
- Inte mitt problem. sa jag.
- Inte mitt problem. sa jag.
- Jo det är det! skrek han.
- K. Gå bara. sa jag.
- Inte förns du säger vad fan du har gjort! sa han argt.
- Kommer iallafall inte att säga till dej. sa jag och gick in i badrummet.
Jag tog en dusch och sen gick jag och klädde på mej. Efter det gick jag till Steffies rum för att kolla om hon var där, men det var hon inte. Så jag gick till Emmys rum och hon, Bill och Steffie satt där. Steffie satt och grät medans Bill och Emmy försökte trösta henne.
- Vad vill du Tom? sa Bill drygt.
- Snacka med Steffie...? sa jag.
- Snacka med Steffie...? sa jag.
- Snacka då. sa han.
- Om ni går. sa jag.
- Det är mitt rum. sa Emmy.
- Om ni går. sa jag.
- Det är mitt rum. sa Emmy.
- Men kan ni snälla bara gå så jag kan snacka med henne? sa jag.
- Okej. suckade dom och gick ut.
- Vad vill du snacka om? snyftade Steffie.
- Asså förlåt för att jag blev så arg.. sa jag.
- Asså förlåt för att jag blev så arg.. sa jag.
- Det hjälper inte mot vad jag är så ledsen för.. snyftade hon.
- Vad äre då? sa jag och satte mej vid henne.
- Att du sa att du inte visste om du älskar mej.. sa hon och började stor gråta.
- Förlåt... Men jag vet faktiskt inte om jag gör de längre.. sa jag.
- Då kan du ju fan gå. Det är ingen hjälp till att du säger så.. sa hon.
- Då kan du ju fan gå. Det är ingen hjälp till att du säger så.. sa hon.
- Men jag vill inte att du gråter. sa jag och la armen om henne.
- Kej. sa hon och tog bort min arm.
- Kej. sa hon och tog bort min arm.
- Asså jag försöker att trösta dej men tydligen så får jag inte de.. sa jag.
- Så du försöker trösta mej genom att säga att du inte vet om du älskar mej? sa hon.
- Tycker du att jag ska ljuga för dej eller? sa jag.
- Nej.. sa hon lågt.
- Dåså. sa jag.
- Jag älskar dej Tom. sa hon och började gråta skit mycket och kramade mej hårt.
- Mmm.. mumlade jag och kramade henne tillbaks.
Vi satt så en stund tills hon släppte mej och gick ut.
*Några dagar senare*
Jag och Steffie hade inte pratat med varann sen hon satt inne hos Emmy och Bill och grät. Idag skulle jag och Bill åka hem till L.A.
Jag gick till Steffies rum. Hon satt på sängen med datan i knät. Jag gick och satte mej brevid henne.
- Ville bara säga hejdå. sa jag.
- Okej. sa hon utan att kolla på mej.
- Okej. sa hon utan att kolla på mej.
- Hoppades liksom på att du ville säga hejdå till mej också. sa jag.
- Aha, okej. sa hon och kollade fortfarande inte på mej.
- Är du arg på mej? sa jag.
- Venne. sa hon och ryckte på axlarna.
- Det vet du väl visst? sa jag.
- Jag vet det lika mycket som om du vet om du älskar mej eller inte. sa hon surt.
- Asså jag tappade bara känslor för dej. sa jag.
- Mm.. Det är det man brukar göra när man inte älskar någon längre. sa hon drygt.
- Mm.. Det är det man brukar göra när man inte älskar någon längre. sa hon drygt.
- Jag tappade ju känslor för dej innan jag slutade älska dej.. sa jag.
- Kärlek betyder fan lika mycket för dej som Katy Perry. Du är fan bara ute efter sex. sa hon surt.
- För mej så är ju sex den viktigaste delen av ett förhållande så.. sa jag.
- Jag vet. Du har sagt det. sa hon.
- Jag vet. Du har sagt det. sa hon.
- Har jag? sa jag.
- I en fucking intervju ditt sär barn. sa hon irriterat.
- Uhm okej... sa jag.
- Ska du inte dra nu eller?! sa hon irriterat.
- Jo. Säg hejdå till mej först. sa jag.
- Ska du inte dra nu eller?! sa hon irriterat.
- Jo. Säg hejdå till mej först. sa jag.
- Hejdå. sa hon drygt.
- Hejdå. sa jag och kramade henne och kysste henne på kinden.
- Rör mej inte. sa hon surt.
- Jo, tänk om de här är sista gången vi ses? sa jag.
- Mhm.. mumlade hon.
- Mhm.. mumlade hon.
- Men skaru inte med till flygplatsen? Emmy ska ju de.. sa jag.
- Nej. sa hon.
- Varför? sa jag ledset.
- Varför skulle jag? sa hon.
- För att jag vill de. sa jag.
- För att jag vill de. sa jag.
- Asså du tror fan att jag tänker göra fucking allt för dej eller något. sa hon irriterat.
- Nej? Jag vill bara att du följer med dit. sa jag.
- Okej, men jag tänker inte följa med. sa hon.
- Jo de tänker du. sa jag och stängde ner hennes data.
- Vafan göru?! sa hon irriterat.
- Vafan göru?! sa hon irriterat.
- Du ska följa med. sa jag och ställde mej upp och bar ner henne till hallen.
Hela vägen till hallen slog hon mej på ryggen och skrek åt mej. När kom ner så stod Bill och Emmy i hallen och kollade irriterat på mej.
- Vad..? sa jag.
- Vafan hålleru på med? sa Bill lite irriterat.
- Släpp ner mej!!! skrek Steffie.
- Inget. Nej de tänker jag inte göra. sa jag.
- Om hon inte vill följa med så kan du ju fan inte tvinga henne. sa han irriterat.
- Men jag vill inte åka om inte hon åker med till flygplatsen. sa jag.
- Vad..? sa jag.
- Vafan hålleru på med? sa Bill lite irriterat.
- Släpp ner mej!!! skrek Steffie.
- Inget. Nej de tänker jag inte göra. sa jag.
- Om hon inte vill följa med så kan du ju fan inte tvinga henne. sa han irriterat.
- Men jag vill inte åka om inte hon åker med till flygplatsen. sa jag.
- Asså låt henne bara va.. suckade Emmy.
- Jag ska om hon följer med till flygplatsen. sa jag.
- Asså gud.. sa hon.
- Släpp bara ner mej! sa Steffie surt.
- Nej! sa jag.
- Jag ska om hon följer med till flygplatsen. sa jag.
- Asså gud.. sa hon.
- Släpp bara ner mej! sa Steffie surt.
- Nej! sa jag.
- Släpp bara ner henne? Hon har redan lidigt tillräckligt på grund av dej. sa Emmy.
- Jag har ju fan inte ens gjort henne något?! sa jag.
- Jag har ju fan inte ens gjort henne något?! sa jag.
- Jo? sa hon.
- Vad fan har jag gjort då?! sa jag.
- Du va fan as arg på mej för typ ingen riktig anledning och sen fick du mej att börja gråta och allt! sa Steffie.
- Vad fan har jag gjort då?! sa jag.
- Du va fan as arg på mej för typ ingen riktig anledning och sen fick du mej att börja gråta och allt! sa Steffie.
- Asså förlåt! sa jag.
- Och jag fucking hatar dej för de, så släpp bara ner mej!! sa hon irriterat och slog hysteriskt på min rygg.
- Vafan sluta!! sa jag.
- Om du fucking släpper ner mej!! skrek hon.
- Nej! Du ska fucking med!! sa jag.
- Asså jag orkar inte med att höra på er två. Vi väntar i bilen så länge. sa Bill och han och Emmy gick ut.
- Asså jag orkar inte med att höra på er två. Vi väntar i bilen så länge. sa Bill och han och Emmy gick ut.
- Du älskar mej fortfarande va? sa jag och släppte ner henne.
- Jag vet inte längre. sa hon kallt.
- Jag vet inte längre. sa hon kallt.
- Jag tror att du gör de. sa jag.
- K. sa hon drygt.
- K. sa hon drygt.
- Följ bara med till flygplatsen? sa jag och log lite snett.
- Nej. sa hon.
- Nej. sa hon.
- Snälla? bad jag.
- Om du inte ens har någon känslor kvar för mej, varför vill du då att jag ska följa med till flygplatsen? sa hon lite surt.
- För att jag inte vill lämna de så här. Att du är as arg på mej och de. sa jag.
- Det kommer inte förändras bara för att jag följer med. sa hon.
- För att jag inte vill lämna de så här. Att du är as arg på mej och de. sa jag.
- Det kommer inte förändras bara för att jag följer med. sa hon.
- Vi får väl se. sa jag.
- De kommer inte de. sa hon.
- Hur vet du de? sa jag.
- Jag bara vet de. sa hon.
- Snälla följ bara med.. sa jag.
- De kommer inte de. sa hon.
- Hur vet du de? sa jag.
- Jag bara vet de. sa hon.
- Snälla följ bara med.. sa jag.
- Okej då. suckade hon irriterat.
- Tack. sa jag och kramade henne.
Vi gick ut till bilen och satte oss i baksätet. Jag la min arm över hennes axlar hela tiden men hon tog bort den.
- Rör mej inte Tom. sa hon surt.
- Jo. sa jag och la armen över hennes axlar igen.
- Varför beter du dej som om vi är tillsammans? sa hon lite irriterat.
- Vi är ju de..? sa jag.
- Varför beter du dej som om vi är tillsammans? sa hon lite irriterat.
- Vi är ju de..? sa jag.
- Nej? sa hon.
- Ingen av oss har ju gjort slut? sa jag.
- Ingen av oss har ju gjort slut? sa jag.
- Det är slut. sa hon.
- Varför? sa jag.
- Du har ju fan ändå inga fucking känslor för mej längre, så varför ska vi vara tillsammans då? sa hon.
- Du har ju fan ändå inga fucking känslor för mej längre, så varför ska vi vara tillsammans då? sa hon.
- Men om vi är tillsammans så kanske jag får känslor för dej igen. sa jag.
- Mm.. Eller hur. sa hon.
- Mm.. Eller hur. sa hon.
- Ja? sa jag.
- Tror inte de. sa hon drygt.
- Tror inte de. sa hon drygt.
- Vi kan väl ge de en chans? sa jag.
- Nej Tom. sa hon.
- Nej Tom. sa hon.
- Varför inte? sa jag.
- För att jag inte tror att du kommer få några känslor för mej iallafall. sa hon.
- För att jag inte tror att du kommer få några känslor för mej iallafall. sa hon.
- Jo det kommer jag. sa jag.
- Jag vet inte.. sa hon.
- Jag vet inte.. sa hon.
- Kom igen? sa jag.
- Kanske. sa hon.
- Kanske. sa hon.
- Snälla? Ge det en chans? sa jag.
- Men jag venne.. sa hon.
- Snälla? bad jag.
- Snälla? bad jag.
- Du kommer ju ändå åka till L.A nu och allt... sa hon.
- Men ni kan följa med? sa jag.
- Men ni kan följa med? sa jag.
- Jag har ju fan inga saker med eller något. sa hon.
- Man kan köpa där borta. sa jag.
- Jag har inga pengar med mej, inget pass, ingen data, ingen mobil eller laddare eller något! sa hon.
- Man kan köpa där borta. sa jag.
- Jag har inga pengar med mej, inget pass, ingen data, ingen mobil eller laddare eller något! sa hon.
- Jag har pengar, så du kan köpa. Och så åker vi privat plan så man behöver inget pass. sa jag.
- Men jag behöver min mobil? Och laddare och allt. sa hon.
- Vi kan ju köpa allt skit där borta? sa jag.
- Men nej.. Jag vill ha mina saaaker. sa hon.
- Men nej.. Jag vill ha mina saaaker. sa hon.
- Men vafan.. Då åker vi fan och hämtar dom då. sa jag.
- Men jag vet inte om jag vill ge dej en chans.. sa hon.
- Kom igen? sa jag.
- Okej då.. sa hon.
- Yes! sa jag och kramade henne.
- Mmm.. mumlade hon utan att krama tillbaks.
Vi sa till Bill att vända. Han suckade irriterat men åkte tillbaks.
Bill's perspektiv:
När vi kom dit gick Steffie och hämtade sina grejer.
- Emmy? sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
- Kan inte du också följa med? sa jag.
- Typ.. Eller jag venne. sa hon.
- Snälla? sa jag.
- Snälla? sa jag.
- Jag venne.. sa hon.
- För min skull? sa jag.
- Okej.. sa hon och gick ut ur bilen.
Efter en lång stund så kom Emmy och Steffie tillbaka och la in sina grejer i bilen. Sen så satte dom sej i bilen och jag körde.
*Framme i L.A*
När vi kom hem gick vi in och la upp alla väskor på rummen. Efter det gick jag och Emmy ut med hundarna.
I Will Always Remember You - Chapter 19
1. Tom 2. Bill 3. Steffie 4. Emmy
Steffie's perspektiv:
*En timme senare*
Jag hade suttit och kollat på tv hela tiden men hade tröttnat nu så gick upp till mitt rum. Tom låg fortfarande och sov.. Jag la mej brevid han och la mitt huvud på hans bröst. Efter en stund somnade jag med.
*Nästa dag*
När jag vaknade låg Tom fortfarande och sov. Jag gick in i badrummet och duschade och klädde på mej. Sen sminkade jag mej och fixade håret och så och sen gick jag ut till Tom igen.
- Tom. sa jag och skaka lite på han.
- Mmm.. mumlade han.
- Vakna. sa jag.
- Vad? sa han trött.
- Gå upp! sa jag.
- Neej.. sa han och försökte somna om.
- Upp!! sa jag och drog i hans arm.
- Neej.. sa han och försökte somna om.
- Upp!! sa jag och drog i hans arm.
- Måste jag? sa han.
- Jaa? sa jag.
- Okej då. suckade han och gick upp.
- Okej då. suckade han och gick upp.
- Yeey. sa jag.
Vi gick ner till köket och åt. Efter några minuter kom Emmy och Bill ner också.
Vi gick ner till köket och åt. Efter några minuter kom Emmy och Bill ner också.
- Gomorron. sa jag.
- Gomorron. sa Emmy och satte sej brevid mej och Bill satte sej brevid Tom.
- Vad ska ni göra idag? sa jag.
- Jag venne. Någonting. sa hon.
- Haha okeej. sa jag.
- Mm.. Ni då? sa hon.
- Jag venne. Någonting. sa hon.
- Haha okeej. sa jag.
- Mm.. Ni då? sa hon.
- Funderar på att ringa Georg och Gustav. sa Tom.
- Shit det var fan as länge sen vi träffade dom! sa Bill.
- Ja, jag vet. Det är därför jag funderar på att ringa dom. sa han.
- Shit det var fan as länge sen vi träffade dom! sa Bill.
- Ja, jag vet. Det är därför jag funderar på att ringa dom. sa han.
- Gör de. Fast sen. sa Bill.
- Okej. sa han.
- Okej. sa han.
Jag och Tom åt upp och sen gick vi in i has rum och han gick in i badrummet och duschade. Jag satte mej på sängen och väntade på att han skulle komma ut. Efter en liten stund så kom han ut och klädde på sej.
Jag gick fram till han och kysste han. Han la sina händer på mitt ass och såg mej i ögonen.
- Jag älskar dina ögon. sa jag.
- Och jag älskar ditt ass. sa han.
Jag skrattade lite och kysste han länge. Han höll mej mot väggen och kysste mej på halsen. Jag puttade ner han i sängen och la mej på han.
- Steffie. sa han.
- Aa? sa jag.
- Jag måste typ ringa Georg och Gustav nu, så vi fortsätter sen okej? sa han.
- Men sen kanske jag inte vill. sa jag.
- Joo. sa han.
- Joo. sa han.
- Nej.. sa jag.
- Jo, de vill du visst. sa han.
- Hur kan du veta det? sa jag.
- Jag vet bara det. sa han.
- Jo, de vill du visst. sa han.
- Hur kan du veta det? sa jag.
- Jag vet bara det. sa han.
- Men jag kommer inte de.. sa jag.
- Jo. Punk slut. sa han.
- Jo. Punk slut. sa han.
- Nej. Jag är seriös. sa jag och satte mej upp.
Han suckade irriterat och tog upp mobilen. Han ringde Georg eller Gustav och jag gick ut ur rummet. Jag gick och knackade på Emmys dörr och hon gick och öppnade.
- Vad? sa hon.
- Vill du göra något? sa jag.
- Varför äru inte med Tom? sa hon.
- Han snackar med Georg och Gustav. Han och Bill ska väl antagligen träffa dom. sa jag.
- Mmm.. Okej, vad vill du göra då? sa hon.
Han suckade irriterat och tog upp mobilen. Han ringde Georg eller Gustav och jag gick ut ur rummet. Jag gick och knackade på Emmys dörr och hon gick och öppnade.
- Vad? sa hon.
- Vill du göra något? sa jag.
- Varför äru inte med Tom? sa hon.
- Han snackar med Georg och Gustav. Han och Bill ska väl antagligen träffa dom. sa jag.
- Mmm.. Okej, vad vill du göra då? sa hon.
- Jag vet inte. Något. sa jag.
- Okeej. Men ska vi typ dra och shoppa? Det va feeett länge sen! sa hon.
- Haha okeej. sa jag.
- Okeej. Men ska vi typ dra och shoppa? Det va feeett länge sen! sa hon.
- Haha okeej. sa jag.
Vi gick ner till hallen och tog på oss skorna och gick ut till hennes bil. Vi åkte i typ 30min och sen kom vi till stan.
Bill's perspektiv:
Jag satt i min säng med datan i knät när Tom kom in.
- Ey, Georg och Gustav är påväg hit. sa han.
- Okej. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Äru på dåligt humör eller? sa jag.
- Va? Nej.. Eller lite.. sa han.
- Varför? sa jag och stängde av datan.
- En grej bara.. sa han.
- Va för grej? sa jag.
- En grej bara. sa han liite irriterat.
- Säg Tom? sa jag.
- En grej bara. sa han liite irriterat.
- Säg Tom? sa jag.
- Nej. sa han.
- Vafan hände med att vi skulle säga allt till varann? sa jag lite surt.
- Vafan hände med att vi skulle säga allt till varann? sa jag lite surt.
- Men förlåt då. sa han.
- Säga bara? sa jag.
- Men det är inte ens något viktigt.. sa han.
- Men säg då? sa jag.
- Säga bara? sa jag.
- Men det är inte ens något viktigt.. sa han.
- Men säg då? sa jag.
- Orka. sa han.
- Ja? sa jag.
- Men de är bara en liten grej om Steffie. Inget speciellt typ.. sa han.
- Låt mej gissa. Hon ville inte ligga med dej? sa jag.
- Typ. sa han kort.
- Shit, blev du sur för de? sa jag.
- Lite.. sa han lågt.
- Ja? sa jag.
- Men de är bara en liten grej om Steffie. Inget speciellt typ.. sa han.
- Låt mej gissa. Hon ville inte ligga med dej? sa jag.
- Typ. sa han kort.
- Shit, blev du sur för de? sa jag.
- Lite.. sa han lågt.
- Du är fan sex beroende. sa jag.
- Du också. sa han.
- Näe.. sa jag.
- Jo. sa han.
- Nej?? sa jag.
- Jo det är du visst. sa han.
- Asså nej? sa jag.
- Du också. sa han.
- Näe.. sa jag.
- Jo. sa han.
- Nej?? sa jag.
- Jo det är du visst. sa han.
- Asså nej? sa jag.
- Nej verkligen inte. De va ju därför du va så desperat på sjukhuset. sa han och flina.
- Men..... sa jag.
- Men? sa han.
- Men.. Asså... Så desperat va jag inte.. sa jag.
- Men..... sa jag.
- Men? sa han.
- Men.. Asså... Så desperat va jag inte.. sa jag.
- Hahahaha jag var ju fan där! sa han och garva.
- Men och? Jag va iallafall inte så desperat.. sa jag.
- Men och? Jag va iallafall inte så desperat.. sa jag.
- Jo de var du. sa han.
- Kanske lite.. sa jag.
- Ööööh? Eller mycket? sa han.
- Kanske lite.. sa jag.
- Ööööh? Eller mycket? sa han.
- Orka bry sej. sa jag liite irriterat.
- Ja? Du brydde ju dej om att Steffie inte ville ligga med mej. sa han.
- Och? sa jag.
- Asså shit it. sa han lite irriterat
- Ja? Du brydde ju dej om att Steffie inte ville ligga med mej. sa han.
- Och? sa jag.
- Asså shit it. sa han lite irriterat
- Okej.. sa jag.
Vi hörde att de plingade och vi gick ner och öppnade dörren. Där stod Gustav och Georg.
- Tja! sa dom och log och kramade oss.
- Tjena. sa vi.
- Hur äre? Ni har ju legat på sjukhus och de. sa Georg.
Vi hörde att de plingade och vi gick ner och öppnade dörren. Där stod Gustav och Georg.
- Tja! sa dom och log och kramade oss.
- Tjena. sa vi.
- Hur äre? Ni har ju legat på sjukhus och de. sa Georg.
- De är bra nu. sa Tom.
- Bra. sa han.
- Mm.. mumlade jag.
- Bra. sa han.
- Mm.. mumlade jag.
- Vill ni dra till studion? sa Gustav.
- Jag venne, ska vi de eller? sa jag till Tom.
- Varför inte? sa han och vi gick ut.
- Jag venne, ska vi de eller? sa jag till Tom.
- Varför inte? sa han och vi gick ut.
Vi gick till Georgs bil och satte oss i den och han körde. Tom blev lite sur för att han inte fick köra men Georg muntrade upp han efter ett tag.
- Varför vill du ens köra? sa Georg efter ett tag.
- De är manligt. sa Tom.
- Hahahaha va? sa han och garvade.
- Jaaa? sa Tom.
- Hahahah vafan? garvade han.
- De är ju de? De är därför jag brukar köra och inte Bill. sa Tom.
- Uhm.. Typ tack? sa jag.
- Vad? Säger bara att du inte är manlig. sa han.
- Tack?! sa jag lite irriterat.
- Uhm.. Typ tack? sa jag.
- Vad? Säger bara att du inte är manlig. sa han.
- Tack?! sa jag lite irriterat.
- De e lungt lille bror. sa han.
- Asså snacka inte med mej. sa jag surt och kollade ut genom fönstret.
- Asså snacka inte med mej. sa jag surt och kollade ut genom fönstret.
- Sa bara sanningen. sa han.
- K. sa jag drygt.
- Måste ni alltid bråka?! sa Georg.
- Ja! sa jag surt.
- K. sa jag drygt.
- Måste ni alltid bråka?! sa Georg.
- Ja! sa jag surt.
- Asså shit.. sa han.
Det var tyst tills vi kom till studion. Vi gick in dit och där satt David och kollade massa papper som sist jag och Tom va här. Jag orkade inte bry mej så jag gick in i ett rum och satte mej i en soffa. Efter en liten stund så kom Tom in och satte sej brevid mej.
- Förlåt för de jag sa brorsan. sa han.
- Mm.. mumlade jag lite irriterat.
Det var tyst tills vi kom till studion. Vi gick in dit och där satt David och kollade massa papper som sist jag och Tom va här. Jag orkade inte bry mej så jag gick in i ett rum och satte mej i en soffa. Efter en liten stund så kom Tom in och satte sej brevid mej.
- Förlåt för de jag sa brorsan. sa han.
- Mm.. mumlade jag lite irriterat.
- Jag menar de. sa han.
- Okej. sa jag surt.
- Bill va inte sur. sa han och kollade ledset på mej.
- Varför inte?! Du klagar ju fan alltid på hur jag kör och allt! sa jag argt.
- Okej. sa jag surt.
- Bill va inte sur. sa han och kollade ledset på mej.
- Varför inte?! Du klagar ju fan alltid på hur jag kör och allt! sa jag argt.
- Vafan? Haru glömt bort att vi är brorsor eller?! De är meningen att vi ska vara jobbiga mot varann. sa han.
- Men du behöver inte överdriva. sa jag drygt.
- Men jag har ju fan redan sagt förlåt! sa han.
- Det spelar ingen fucking roll!! skrek jag argt och reste mej upp.
- Men du behöver inte överdriva. sa jag drygt.
- Men jag har ju fan redan sagt förlåt! sa han.
- Det spelar ingen fucking roll!! skrek jag argt och reste mej upp.
- Bill, va inte arg på mej. Jag mena inte ens något illa! sa han och reste sej upp han också.
- Och?! Jag bryr mej inte!! skrek jag.
- Förlåt.. sa han lågt och kramade mej.
- Släpp mej!! skrek jag och gick ut.
- Och?! Jag bryr mej inte!! skrek jag.
- Förlåt.. sa han lågt och kramade mej.
- Släpp mej!! skrek jag och gick ut.
Georg's perspektiv:
Tom hade gått in och för att säga förlåt till Bill. Några minuter senare kommer Bill ut ur rummet och var skit förbannad.
- Vad är de Bill? sa jag.
- Inget. sa han argt.
- Uhm.. Okej...? sa jag.
Jag gick in i rummet dom var i och Tom satt i en soffa och såg lite ledsen ut.
- Varför blev han så arg? sa jag och satte mej brevid han.
- För att jag driver om att han kör dåligt.. sa han ledset.
- Bara därför? sa jag.
- Typ inte.. Asså för att jag håller på och allt också. sa han och kollade ner i golvet.
- Aha.. Varför säger du inte förlåt då? sa jag.
- Jag har ju fucking gjort det redan! Men han blir ju bara arg på mej! sa han och började gråta.
- Typ inte.. Asså för att jag håller på och allt också. sa han och kollade ner i golvet.
- Aha.. Varför säger du inte förlåt då? sa jag.
- Jag har ju fucking gjort det redan! Men han blir ju bara arg på mej! sa han och började gråta.
- Oh.. Fan va seg han är som inte förlåter dej. sa jag.
- Jag vet.. syftade han.
- Ey, kom. Vi går och snackar med han. sa jag och drog med han upp.
- Men han hatar fan mej.. snyftade han.
- Nej det gör han inte. sa jag och vi gick ut.
- Jag vet.. syftade han.
- Ey, kom. Vi går och snackar med han. sa jag och drog med han upp.
- Men han hatar fan mej.. snyftade han.
- Nej det gör han inte. sa jag och vi gick ut.
Bill satt i en fotölj och såg skit pissed ut.
- Bill, förlåt. sa Tom och kramade han.
- Släpp mej. sa han argt.
- Förlåt då.. sa Tom och släppte han.
- Du är världens sämsta storebror, vet du de? sa han kallt.
- Ja, nu vet jag de.. sa han lågt och började gråta och sprang ut.
- Ja, nu vet jag de.. sa han lågt och började gråta och sprang ut.
- Det där var onödigt Bill. sa jag.
- Håller med. sa Gustav.
- När Tom gråter så betyder de att han är ledsen för de, förstår du inte de eller? sa jag.
- Vafan vet du om de?! sa Bill irriterat.
- Sluta Bill. Du vet att han är ledsen för det han gjorde, så varför kan du inte bara förlåta honom? sa jag.
- Håller med. sa Gustav.
- När Tom gråter så betyder de att han är ledsen för de, förstår du inte de eller? sa jag.
- Vafan vet du om de?! sa Bill irriterat.
- Sluta Bill. Du vet att han är ledsen för det han gjorde, så varför kan du inte bara förlåta honom? sa jag.
- Han är fan inte alls ledsen. Jag känner han bättre än dej. sa han drygt.
- Varför skulle han annars fucking gråta Bill?! sa Gustav argt.
- Varför skulle han annars fucking gråta Bill?! sa Gustav argt.
- Jag venne. sa han som om han inte brydde sej alls.
- Bill gå ut till Tom. sa jag.
- Du bestämmer inte över mej. sa han.
- Jo, nu gör jag de. sa jag.
- Nej. sa han drygt.
- Bill gå ut till Tom. sa jag.
- Du bestämmer inte över mej. sa han.
- Jo, nu gör jag de. sa jag.
- Nej. sa han drygt.
- Vad äre för fel att fucking gå och snacka med sin egen bror?! sa jag.
- Allt!! skrek han.
- Allt!! skrek han.
- Asså ni bor i samma hus och är med varann hela tiden och sen kan du inte ens gå ut och fucking snacka med han..? sa jag.
- Du vet inte hur jävla fucking cp störd han är!! skrek han.
- Du vet inte hur jävla fucking cp störd han är!! skrek han.
- Om de är någon som är störd nu så är det du. sa jag.
- Håll käften!! skrek han och slog mej i ansiktet.
- Håll käften!! skrek han och slog mej i ansiktet.
- Vafan?! sa jag irriterat.
Jag gick ut och såg Tom sitta på en bänk och röka. Jag satte mej brevid han.
- Jag hatar din bror. sa jag surt.
- Varför? snyftade han.
- För att han fucking slog mej i ansiktet. sa jag irriterat.
- Jävla idiot. sa han.
- Jag?! sa jag förvånat.
- Nej? Bill. sa han.
Jag gick ut och såg Tom sitta på en bänk och röka. Jag satte mej brevid han.
- Jag hatar din bror. sa jag surt.
- Varför? snyftade han.
- För att han fucking slog mej i ansiktet. sa jag irriterat.
- Jävla idiot. sa han.
- Jag?! sa jag förvånat.
- Nej? Bill. sa han.
- Aha.. Jag sa bara till han att gå ut och snacka med dej och sen blev han pissed. sa jag.
- Han är fan helt jävla fucking cp störd. sa han.
- Han sa samma sak om dej. sa jag.
- Han är fan helt jävla fucking cp störd. sa han.
- Han sa samma sak om dej. sa jag.
- Jag har fan inte ens gjort han något och sen snackar han skit om mej och allt. sa han surt.
- Mm.. mumlade jag och då kom Bill ut.
- Förlåt Tom.. sa han och kramade Tom.
- Mm.. mumlade jag och då kom Bill ut.
- Förlåt Tom.. sa han och kramade Tom.
- De är lugnt brorsan. sa Tom och kramade tillbaks.
- Säkert? sa han.
- Ja. sa Tom.
- Säkert? sa han.
- Ja. sa Tom.
- Bra. Förlåt för att jag slog dej Georg. sa han.
- Lugnt. sa jag.
- Lugnt. sa jag.
- Säkert? De gjorde inte så ont va? sa han.
- Lite. sa jag.
- De va inte meningen.. Jag blev bara så arg.. sa han.
- Lite. sa jag.
- De va inte meningen.. Jag blev bara så arg.. sa han.
- Jag vet. sa jag.
- Kom vi går in. sa Tom.
- Kom vi går in. sa Tom.
Vi alla gick in i igen.
- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne.. sa Tom.
- Jag känner för att jobba. sa Bill.
- Okeej, då jobbar vi väl då. sa han.
Jag gick och hämtade min bas, Tom hämtade en av sina gitarrer, Gustav satte sej vid trummorna och Bill satte sej i en fotölj. Bill behövde ju dirket inte göra så mycket.
- Jag är avis på dej Bill. Jävligt avis. sa Tom.
- Varför? sa han.
- För att du typ inte behöver göra ett skit. sa Tom.
- Va? Jag gör ju fan minst lika mycket som ni. sa han.
- Nej? Du behöver fan inte bära med dej något på tunér och så. sa jag.
- Whatever.. sa han.
- Whatever.. sa han.
- Jag kan bli sångare istället. sa Tom.
- Hahahahaha lycka till. sa han.
- Jag menar allvar. sa Tom.
- Hahahahaha lycka till. sa han.
- Jag menar allvar. sa Tom.
- Haha vill du att vi ska göra en duett eller?! sa han och garvade ihjäl sej.
- Näe, jag menar att jag ska ta över ditt jobb. sa Tom.
- Näe, jag menar att jag ska ta över ditt jobb. sa Tom.
- Vafan..? Du vågar ju inte ens sjunga inför mej. sa han.
- Jo.. sa Tom.
- Göre då. sa han.
- Men dom är här. sa Tom och kollade på mej och Gustav.
- Jo.. sa Tom.
- Göre då. sa han.
- Men dom är här. sa Tom och kollade på mej och Gustav.
- Och? sa han.
- De är pinsamt.. sa Tom.
- Vafan.. sa han.
- Eyy, Gustav. Vi går så han kan våga sjunga. sa jag och flina.
- Haha okeej. skratta Gustav och vi gick till ett annat rum.
Tom's perspektiv:
- De är pinsamt.. sa Tom.
- Vafan.. sa han.
- Eyy, Gustav. Vi går så han kan våga sjunga. sa jag och flina.
- Haha okeej. skratta Gustav och vi gick till ett annat rum.
Tom's perspektiv:
Bill stod och väntade på att jag skulle börja sjunga men jag ville inte.
- Asså.. Uhm... sa jag.
- Vad? Är du rädd? sa han och flinade.
- Asså.. Uhm... sa jag.
- Vad? Är du rädd? sa han och flinade.
- Nej.. Men jag brukar inte sjunga så... sa jag.
- Sjung typ Durch den Monsun bara? sa han.
- Sjung typ Durch den Monsun bara? sa han.
- Eh.. Jag har glömt bort hur den går. sa jag.
- Nej de har du inte. Du säger bara så för att slippa sjunga. sa han.
- Nej.. sa jag.
- Jo. Jag känner dej Tom. sa han.
- Nej de har du inte. Du säger bara så för att slippa sjunga. sa han.
- Nej.. sa jag.
- Jo. Jag känner dej Tom. sa han.
- Men asså jag kan sjunga men det är pinsamt. sa jag.
- Sjung bara. Det är ändå bara jag här. sa han.
- Men det är pinsamt iallafall. sa jag.
- Hur fan skulle du kunna ta över mitt jobb om du inte ens kan sjunga när bara jag är här? sa han.
- Jag vill inte ta över ditt jobb.. sa jag.
- Du sa ju de? sa han.
- Ja.. Men jag vill inte nu.. sa jag.
- Sjung bara. Det är ändå bara jag här. sa han.
- Men det är pinsamt iallafall. sa jag.
- Hur fan skulle du kunna ta över mitt jobb om du inte ens kan sjunga när bara jag är här? sa han.
- Jag vill inte ta över ditt jobb.. sa jag.
- Du sa ju de? sa han.
- Ja.. Men jag vill inte nu.. sa jag.
- Okej..? sa han.
- Eller jo. sa jag.
- Ska du bestämma de eller..? sa han.
- Okej. Asså om jag sjunger så får jag ta över ditt jobb? sa jag.
- Beror på om du vågar och om du sjunger bra. sa han.
- Allvarligt? sa jag.
- Vafan nej? Du kommer aldrig att få ta över mitt jobb. Sjung bara ändå. sa han.
- Okej.. Men skratta inte. sa jag.
Jag tog ett djupt andetag och började sjunga en del av Durch den Monsun.
- Eller jo. sa jag.
- Ska du bestämma de eller..? sa han.
- Okej. Asså om jag sjunger så får jag ta över ditt jobb? sa jag.
- Beror på om du vågar och om du sjunger bra. sa han.
- Allvarligt? sa jag.
- Vafan nej? Du kommer aldrig att få ta över mitt jobb. Sjung bara ändå. sa han.
- Okej.. Men skratta inte. sa jag.
Jag tog ett djupt andetag och började sjunga en del av Durch den Monsun.
Ich muss durch den Monsun
Hinter die Welt
Ans Ende der Zeit
Bis kein Regen mehr fällt
Gegen den Sturm
Am Abgrund entlang
Und wenn ich nichtmehr kann
Denke ich daran
Irgendwann laufen wir zusammen
Weil uns einfach nichts mehr halten kann
Durch den Monsun
Ich muss durch den Monsun
Hinter die Welt
Ans Ende der Zeit
Bis kein Regen mehr fällt
Gegen den Sturm
Am Abgrund entlang
Und wenn ich nichtmehr kann
Denke ich daran
Irgendwann laufen wir zusammen
Durch den Monsun
- De va ju fan skit bra! Varför tycker du att det är pinsamt för? sa han.
- För att det är det.. sa jag.
- Nej? Det va fan grymt Tom! sa han och log stort.
- De va ju fan skit bra! Varför tycker du att det är pinsamt för? sa han.
- För att det är det.. sa jag.
- Nej? Det va fan grymt Tom! sa han och log stort.
- Haha tack. sa jag och log lite.
- Seriöst du borde sjunga en låt med mej på scenen. sa han.
- Va? Nej aldrig! sa jag.
- Varför? sa han.
- Seriöst du borde sjunga en låt med mej på scenen. sa han.
- Va? Nej aldrig! sa jag.
- Varför? sa han.
- Jag vågar fan inte sjunga för så många människor. sa jag.
- Du sjunger ju ändå i bakgrunden? sa han.
- Men det är inte samma sak.. sa jag.
- Men vi kan väl sjunga en låt tillsammans, snälla? bad han.
- Beror på vilken. sa jag.
- In die nacht. sa han.
- Du sjunger ju ändå i bakgrunden? sa han.
- Men det är inte samma sak.. sa jag.
- Men vi kan väl sjunga en låt tillsammans, snälla? bad han.
- Beror på vilken. sa jag.
- In die nacht. sa han.
- Uhm.. Okej då. sa jag.
- Yey. Nu kan hela världen få veta hur bra Tom Kaulitz sjunger. sa han och log.
- Hahaha. skrattade jag.
- Yey. Nu kan hela världen få veta hur bra Tom Kaulitz sjunger. sa han och log.
- Hahaha. skrattade jag.
Exakt då så kom Georg och Gustav.
- Du sjöng as bra Tom! sa Georg.
- Lyssnade ni?!! skrek jag.
- Ja..? sa Gustav.
- Fan vad pinsamt asså... sa jag.
- Varför? sa Georg.
- För att det är det. sa jag.
- Det var grymt iallafall. Och det kommer bli fett awesome när ni sjunger In die nacht. sa Gustav.
- Varför? sa Georg.
- För att det är det. sa jag.
- Det var grymt iallafall. Och det kommer bli fett awesome när ni sjunger In die nacht. sa Gustav.
- Viisst? sa Bill.
- Men vafan... sa jag.
- Men vafan... sa jag.
- Vad? sa Georg.
- Jag kommer skämmas ihjäl. Alla kommer ba: BUUUUUUUUUUU!!!!, sen kommer dom kasta massa saker på mej. sa jag.
- Jag kommer skämmas ihjäl. Alla kommer ba: BUUUUUUUUUUU!!!!, sen kommer dom kasta massa saker på mej. sa jag.
- Nej? Alla fans älskar ju dej. Plus så sjunger du as bra! sa Bill.
- Men... sa jag.
- Men? sa dom.
- Asså jag kommer skämmas ihjäl.. sa jag.
- Varför?! sa Bill.
- För att jag inte är van vid att sjunga. sa jag.
- Spela roll? Du är fan grym Tom. sa han.
- Nääe. sa jag.
- Jo. sa han och log.
- Men... sa jag.
- Men? sa dom.
- Asså jag kommer skämmas ihjäl.. sa jag.
- Varför?! sa Bill.
- För att jag inte är van vid att sjunga. sa jag.
- Spela roll? Du är fan grym Tom. sa han.
- Nääe. sa jag.
- Jo. sa han och log.
- Okej då.. suckade jag.
Vi jobbade i några timmar och sen orkade vi inte mer så vi åkte hem. Georg släppte av oss hemma och sen åkte han och Gustav vidare och vi gick in i huset. Bill gick in i köket och jag följde efter han.
Mamma stod och lagade mat och när jag kände lukten märkte jag hur hungrig jag var.
- Maammaaaa? sa han.
- Haha vad är det gubben? sa hon.
- Vet du vad Tom ska göra? sa han och log.
- Nej, vadå? sa hon och kollade på mej.
- Sjunga In die nacht med han på en konsert.. sa jag.
Vi jobbade i några timmar och sen orkade vi inte mer så vi åkte hem. Georg släppte av oss hemma och sen åkte han och Gustav vidare och vi gick in i huset. Bill gick in i köket och jag följde efter han.
Mamma stod och lagade mat och när jag kände lukten märkte jag hur hungrig jag var.
- Maammaaaa? sa han.
- Haha vad är det gubben? sa hon.
- Vet du vad Tom ska göra? sa han och log.
- Nej, vadå? sa hon och kollade på mej.
- Sjunga In die nacht med han på en konsert.. sa jag.
- Ärligt? Vad kul. sa hon och log.
- Mm.. mumlade jag och då började min mage kurra skit högt.
- Haha är du hungrig? sa hon.
- Typ. sa jag.
- Maten är snart klar. sa hon och log.
- Mm.. mumlade jag och då började min mage kurra skit högt.
- Haha är du hungrig? sa hon.
- Typ. sa jag.
- Maten är snart klar. sa hon och log.
- Okej. sa jag och gick.
Jag gick upp till Steffies rum för att kolla om hon var där och de va hon. Hon satt på sängen och snackade i telefon. Jag gick och satte mej på sängkanten och kollade på henne tills hon la på.
- Vem var det? sa jag.
Jag gick upp till Steffies rum för att kolla om hon var där och de va hon. Hon satt på sängen och snackade i telefon. Jag gick och satte mej på sängkanten och kollade på henne tills hon la på.
- Vem var det? sa jag.
- En kompis. sa hon.
- Okej..? sa jag.
- Mmm.. mumlade hon och drog ner mej i sängen.
- Okej..? sa jag.
- Mmm.. mumlade hon och drog ner mej i sängen.
- Du sa ju att du inte ville fortsätta sen. sa jag.
- Vem sa att jag hade tänkt att ligga med mej nu? sa hon.
- Jag. sa jag och kysste henne på halsen.
- Vem sa att jag hade tänkt att ligga med mej nu? sa hon.
- Jag. sa jag och kysste henne på halsen.
- Asså Tom.. sa hon lite klagandes.
- Bara lite tills det är mat? Mamma sa att det snart är klart.. sa jag och fortsatte.
- Bara lite tills det är mat? Mamma sa att det snart är klart.. sa jag och fortsatte.
- Nej, jag vill inte. sa hon.
- Snälla? bad jag.
- Nej. sa hon och satte sej upp.
- Snälla? bad jag.
- Nej. sa hon och satte sej upp.
- Varför drog du ner mej brevid dej från första början då? sa jag.
- För att jag bara ville ligga brevid dej. sa hon.
Jag suckade och väntade på att mamma skulle ropa att det var mat. Efter kanske 5min gjorde hon det och jag gick ner utan att bry mej om Steffie gick efter.
- För att jag bara ville ligga brevid dej. sa hon.
Jag suckade och väntade på att mamma skulle ropa att det var mat. Efter kanske 5min gjorde hon det och jag gick ner utan att bry mej om Steffie gick efter.
När jag kom ner till köket så satte jag mej vid köksbordet och började äta. Efter några sekunder kom Steffie och satte sej brevid mej.
- Är du sur? sa hon.
- Nej. sa jag utan att kolla på henne.
- Du verkar skit sur. sa hon lite irriterat.
- Okej. sa jag kort och kollade fortfarande inte på henne.
*Efter middan*
Jag gick upp till mitt rum och satte mej på sängen. Några minuter senare knackade det på dörren och Steffie kom in.
- Ärligt, du är fan sur. Man märker det skit tydligt. sa hon och satte sej mitt emot mej.
*Efter middan*
Jag gick upp till mitt rum och satte mej på sängen. Några minuter senare knackade det på dörren och Steffie kom in.
- Ärligt, du är fan sur. Man märker det skit tydligt. sa hon och satte sej mitt emot mej.
- Typ. sa jag bara.
- Varför? sa hon.
- Vad tror du? sa jag.
- Asså det känns som att det är det ända du vill ha av mej. sa hon ledset och gick ut.
- Varför? sa hon.
- Vad tror du? sa jag.
- Asså det känns som att det är det ända du vill ha av mej. sa hon ledset och gick ut.
Jag suckade lite och gick efter henne.
- Steffie, det är inte så. sa jag och tog tag i hennes arm.
- Det äre visst.. sa hon och blev tårögd.
- Nej.. sa jag och kramade henne.
- Jo.. sa hon och började gråta.
- Nej.. sa jag och kramade henne.
- Jo.. sa hon och började gråta.
- Jag lovar att de inte är så. sa jag och såg henne i ögonen.
- Lova? snyftade hon.
- Jag lovar. sa jag och kysste henne.
- Jag älskar dej Tom.. sa hon och kramade mej hårt.
- Jag älskar dej med Steffie. sa jag.
- Lova? snyftade hon.
- Jag lovar. sa jag och kysste henne.
- Jag älskar dej Tom.. sa hon och kramade mej hårt.
- Jag älskar dej med Steffie. sa jag.
- Vad ska vi göra? sa hon efter en liten stund.
- Jag vet inte. Något. sa jag.
- Jag vet inte. Något. sa jag.
- Som..? sa hon.
- Hm... Vi kan gå ut. sa jag och drog med henne ner.
- Hm... Vi kan gå ut. sa jag och drog med henne ner.
I Will Always Remember You - Chapter 18
1. Bill 2. Emily 3. Steffany 4. Tom
Bill's perspekitv:
*Nästa morgon*
När jag vaknade så låg Emmy fortfarande brevid mej och jag höll om henne. Jag kysste henne några gånger på halsen och sen började hon vakna.
- Sluta.. mumlade hon trött.
- Om jag inte vill då? sa jag och flinde lite och fortsatte.
Hon suckade och vände sej om. Hon såg mej djupt i ögonen och sen kysste hon mej länge.
- Ich liebe dich. sa hon och log.
- Ich liebe dich auch. sa jag och kysste henne igen.
Hon la sej mot mitt bröst och jag höll om henne. Därefter la jag mina händer på hennes ass och hon la sina armar runt min nacke och kysste mej länge.
- Ja, om ni vill att det slutar med att ni har sex i en säng på ett sjukhus så kan ni ju fortsätta om ni vill det. sa Steffie och flina.
- Käften mini. sa Emmy och fortsatte kyssa mej.
- Vadå fucking mini?! Bara för att jag är ett fucking år yngre än dej eller?! sa hon.
- Typ. sa Emmy.
Hon suckade och vände sej om. Hon såg mej djupt i ögonen och sen kysste hon mej länge.
- Ich liebe dich. sa hon och log.
- Ich liebe dich auch. sa jag och kysste henne igen.
Hon la sej mot mitt bröst och jag höll om henne. Därefter la jag mina händer på hennes ass och hon la sina armar runt min nacke och kysste mej länge.
- Ja, om ni vill att det slutar med att ni har sex i en säng på ett sjukhus så kan ni ju fortsätta om ni vill det. sa Steffie och flina.
- Käften mini. sa Emmy och fortsatte kyssa mej.
- Vadå fucking mini?! Bara för att jag är ett fucking år yngre än dej eller?! sa hon.
- Typ. sa Emmy.
- Käften. sa hon lite irriterat.
- Låt oss va då. sa Emmy och kysste min hals.
- Låt oss va då. sa Emmy och kysste min hals.
- Okej då. sa hon och gick ut.
Efter kanske en minut så började hon kyssa mej på munnen istället. Jag kysste henne på halsen tills hon stönade låågt. Jag drog av henne tröjan och hon la sej på mej och jag fortsatte att kyssa henne på halsen.
- Bill. sa Tom.
- Vad? mumlade jag och fortsatte kyssa henne.
- Vad fan håller ni på med? sa han.
- Vad sere ut som? sa jag och fortsatte kyssa henne liiite längre ner.
Efter kanske en minut så började hon kyssa mej på munnen istället. Jag kysste henne på halsen tills hon stönade låågt. Jag drog av henne tröjan och hon la sej på mej och jag fortsatte att kyssa henne på halsen.
- Bill. sa Tom.
- Vad? mumlade jag och fortsatte kyssa henne.
- Vad fan håller ni på med? sa han.
- Vad sere ut som? sa jag och fortsatte kyssa henne liiite längre ner.
Han öppnade ena ögat och kollade hit och därefter vände han sej med ryggen mot oss och la kudden över huvudet.
Jag skrattade lite åt han och kysste Emmy på munnen istället. Jag försökte att knäppa upp hennes bh men varje gång så tog hon bort mina händer från hennes rygg.
Jag försökte en gång till och jag märkte att hon tröttnade på att jag gjorde det.
- Inte här Bill. suckade hon.
- Varför inte? sa jag.
- Vad troru? sa hon.
- Men okej då. suckade jag.
- När blir ni utskrivna? sa hon och tog på sej sin tröja.
- Vet inte.. sa jag.
- Vad troru? sa hon.
- Men okej då. suckade jag.
- När blir ni utskrivna? sa hon och tog på sej sin tröja.
- Vet inte.. sa jag.
- Okej. sa hon.
- Så de är liksom därför jag inte kan vänta. sa jag och försökte ta av henne tröjan.
- Bill sluta. sa hon.
- Men kom igen! sa jag.
- Nej. sa hon.
- Varför?! sa jag.
- För det första är vi på ett sjukhus. Och för det andra så är din bror i samma rum. sa hon.
- Så de är liksom därför jag inte kan vänta. sa jag och försökte ta av henne tröjan.
- Bill sluta. sa hon.
- Men kom igen! sa jag.
- Nej. sa hon.
- Varför?! sa jag.
- För det första är vi på ett sjukhus. Och för det andra så är din bror i samma rum. sa hon.
- Kom igen. sa jag.
- Nej.. Du får vänta tills du blir utskriven här ifrån. sa hon.
- Snälla? sa jag.
- Nej Bill. sa hon.
- Men jo, snälla? sa jag.
- Nej! sa hon.
- Nej Bill. sa hon.
- Men jo, snälla? sa jag.
- Nej! sa hon.
- Snälla! bad jag.
- Asså nej! sa hon och klev upp ur sängen.
- Tack för inget då. sa jag surt och vände mej med ryggen mot henne.
- Måste du bli fucking sur nu också eller? sa hon lite irriterat.
- Ja?! sa jag drygt.
- Asså nej! sa hon och klev upp ur sängen.
- Tack för inget då. sa jag surt och vände mej med ryggen mot henne.
- Måste du bli fucking sur nu också eller? sa hon lite irriterat.
- Ja?! sa jag drygt.
- Moget. sa hon irriterat.
- Ja. sa jag.
Hon gick och satte sej på en stol lite längre bort och de blev tyst en stund.
- Kan någon av er hämta en läkare? sa Tom efter en lite stund.
- Varför? sa hon.
- De har blödigt igenom bandaget. sa han.
- Okej. sa hon och gick ut.
- Varför blev du så sur? sa han efter en stund.
- Venne. sa jag.
- Jo de gör du? sa han.
- Ja, men låt de bara va. sa jag.
Hon gick och satte sej på en stol lite längre bort och de blev tyst en stund.
- Kan någon av er hämta en läkare? sa Tom efter en lite stund.
- Varför? sa hon.
- De har blödigt igenom bandaget. sa han.
- Okej. sa hon och gick ut.
- Varför blev du så sur? sa han efter en stund.
- Venne. sa jag.
- Jo de gör du? sa han.
- Ja, men låt de bara va. sa jag.
- Okej... sa han.
Efter en stund så kom samma läkare som var här inatt. Dom gick till Tom och satte på han ett nytt bandage.
- De tycks inte ha blivit bättre.. Snarare värre. sa en läkare.
- Va kommer att hända? sa Tom.
- Vet inte. Vi får vänta och se. sa läkaren.
- Men han kommer bli bra va?! sa jag oroligt.
- Förhoppningsvis. Vi vet inte vad som kommer hända med honom än.. sa läkaren.
- Kan ni inte göra något då?! sa jag.
Efter en stund så kom samma läkare som var här inatt. Dom gick till Tom och satte på han ett nytt bandage.
- De tycks inte ha blivit bättre.. Snarare värre. sa en läkare.
- Va kommer att hända? sa Tom.
- Vet inte. Vi får vänta och se. sa läkaren.
- Men han kommer bli bra va?! sa jag oroligt.
- Förhoppningsvis. Vi vet inte vad som kommer hända med honom än.. sa läkaren.
- Kan ni inte göra något då?! sa jag.
- Inte just nu. Men om de blir värre än såhär så måste vi röntka han och om vi ser något fel så opererar vi. sa den andra läkaren.
Tom kollade skräckslaget på mej och jag kollade oroligt på han.
- Jag vill inte opereras! sa han.
- Vill du hellre dö? sa ena läkaren.
- Nej.. sa han.
- Dåså. Men vi får hoppas att det blir bättre. sa den andra.
Tom kollade skräckslaget på mej och jag kollade oroligt på han.
- Jag vill inte opereras! sa han.
- Vill du hellre dö? sa ena läkaren.
- Nej.. sa han.
- Dåså. Men vi får hoppas att det blir bättre. sa den andra.
- Aa. sa han.
Läkarna gick ut och efter någon minut så kom Emmy och Steffie in. Emmy satte sej brevid mej och kollade ner i sängen bara.
- Förlåt.. sa jag och kramade henne.
- Mm.. mumlade hon.
Läkarna gick ut och efter någon minut så kom Emmy och Steffie in. Emmy satte sej brevid mej och kollade ner i sängen bara.
- Förlåt.. sa jag och kramade henne.
- Mm.. mumlade hon.
- Älskar dej. sa jag.
- Mmm... Älskar dej också.. mumlade hon.
Jag la mej ner och drog ner henne brevid mej. Vi såg varann i ögonen en stund och sen kysste hon mej.
- Förlåt för att jag blev så sur, det var onödigt. sa jag.
- Mmm.. Det är lugnt. sa hon och gosade in sej i min famn.
- Mmm... Älskar dej också.. mumlade hon.
Jag la mej ner och drog ner henne brevid mej. Vi såg varann i ögonen en stund och sen kysste hon mej.
- Förlåt för att jag blev så sur, det var onödigt. sa jag.
- Mmm.. Det är lugnt. sa hon och gosade in sej i min famn.
Steffie's perspektiv:
Jag satt och sa förlåt till Tom flera gånger och han sa att jag inte hade gjort något fel.
- Jo det har jag! sa jag.
- Nej! sa han.
- Förlåt. sa jag.
- Du har inte gjort något fel okej?! sa han.
- Jo det har jag. sa jag.
- Nej de har du inte! sa han och satte sej upp i sängen.
- Jo.. sa jag.
- Steffie lyssna på mej, du har inte gjort något fel. Okej? sa han och såg mej i ögonen.
- Jo.. sa jag.
- Steffie lyssna på mej, du har inte gjort något fel. Okej? sa han och såg mej i ögonen.
- De har jag visst.. sa jag och undvek hans blick.
- Nej! sa han.
- Jo.. sa jag.
- Nej! sa han.
- Jo.. sa jag.
- Asså jag orkar inte snacka om de här. sa han och la sej ner.
- Förlåt iallafall. sa jag och la mej mot hans bröst.
- Mmm... mumlade han och la armen om mej.
- Förlåt iallafall. sa jag och la mej mot hans bröst.
- Mmm... mumlade han och la armen om mej.
- Allt är fan mitt fel.. sa jag lågt.
- Säg inte så. De är inte ditt fel. sa han.
- Jo.. sa jag ledset.
- Nej.. Aja, kan vi sluta snacka om det? sa han.
- Okej.. sa jag.
- Jo.. sa jag ledset.
- Nej.. Aja, kan vi sluta snacka om det? sa han.
- Okej.. sa jag.
- Orkar fan inte vara på sjukhus längre.. sa han efter en liten stund.
- Förstår de. sa jag.
- Förstår de. sa jag.
- Jag vill bara åka hem.. sa han och kysste mej.
- Jag vill att ni ska komma hem snart. sa jag och kysste han länge.
- Jag vill att ni ska komma hem snart. sa jag och kysste han länge.
- Jag med.. sa han.
Vi låg en där en stund. Sen började han hålla på med mitt hår och kyssa mej på halsen.
- Vi måste nog dra hem snart.. sa jag.
- Neej.. Snälla stanna? sa han.
- Nej, sjukhus är så fucking deprimernade. sa jag.
- Okej då.. suckade han.
- Men jag lovar att jag kommer tillbaks, typ.. imorron eller något. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Om ni bara inte hade börjat bråka hade vi inte ens behövt vara här från första början.. sa jag.
- Mm... Förlåt. sa han.
- Säg inte förlåt, det var egentligen inte ens meningen. sa jag.
- Jag vet men ändå.. sa han.
*4 veckor senare*
Jag vaknade av att Emmy skakade på mej.
- Vad? mumlade jag.
- Jag ska till sjukhuset för att hämta Tom och Bill, skaru med? sa hon.
- Juste dom blir utskrivna idag! Vänta. Ska bara klä på mej och så. sa jag och satte mej upp.
- Okej. sa hon och gick ner.
Jag gick in i badrummet och tog en snabb dusch. Efter de så klädde jag på mej, fixade håret och sminkade mej. Sen gick jag ner till köket. Jag åt lite frukost och sen åkte vi till sjukhuset.
När vi kom fram så gick vi till deras rum och dom stog och snackade och hade sina vanliga kläder på sej istället för sjukhustdräckterna. Blev så glad att se att dom mådde bra igen.
- Hej älskling! sa jag och gick och kramade Tom.
- Heej! sa han och kysste mej länge.
- Du har väl inte ont längre? sa jag.
- Jo, lite.. Men är glad att jag inte behövde operaras iallafall. sa han.
- Mm... Jag med. sa jag.
- Mm... Jag med. sa jag.
- Fan vad skönt de ska bli att komma hem. sa han.
- Jao. Äntligen slipper jag komma tillbaks hit. sa jag.
- Hahaha, det är fan jag som borde vara glad för det! Du kom ju fan bara och hälsade på mej någon timme per dag. sa han.
- Men palla vara på sjukhus! Jag vill inte bli fucking mer deprimerad än vad jag var för att du mådde så dåligt. sa jag.
- Jao. Äntligen slipper jag komma tillbaks hit. sa jag.
- Hahaha, det är fan jag som borde vara glad för det! Du kom ju fan bara och hälsade på mej någon timme per dag. sa han.
- Men palla vara på sjukhus! Jag vill inte bli fucking mer deprimerad än vad jag var för att du mådde så dåligt. sa jag.
- Okej.. Aja vi drar nu. sa han.
Vi gick ut till Emmys bil och Tom klagade på att han ville köra men Emmy sa att han inte fick.
Vi gick ut till Emmys bil och Tom klagade på att han ville köra men Emmy sa att han inte fick.
- Du kommer bara krascha bilen. sa Emmy.
- Kommer jag inte alls. sa han.
- Jo. Jag litar inte på er två längre när det gäller att köra. sa hon.
- Men vafan?! sa Bill.
- Vad? sa hon.
- Det va fan inte vårat fel. sa Tom.
- Jo de var de. sa jag.
- Nej. sa Tom och Bill samtidigt.
- Skit samma. sa jag.
- Men det var ju fan inte det! sa dom.
- Palla bry sej! Åk bara Emmy. sa jag.
- Mm.. mumlade hon och började köra hem.
När vi kom in gick Tom och jag upp tills hans rum och Emmy och Bill satte sej i vardagsrummet.
Emily's perspektiv:
*Några timmar senare*
Jag och Bill låg i soffan och kollade på tv, fast han höll mest på med mitt hår och så. Efter en liten stund öppnades ytterdörren och Simone och Gordon kom in i vardagsrummet.
- Omg Bill! Äntligen är ni hemma! sa hon och kramade han.
- Hej mamma. sa han och kramade tillbaks.
- Det har varit så tomt utan er.. sa hon.
- Nej. sa Tom och Bill samtidigt.
- Skit samma. sa jag.
- Men det var ju fan inte det! sa dom.
- Palla bry sej! Åk bara Emmy. sa jag.
- Mm.. mumlade hon och började köra hem.
När vi kom in gick Tom och jag upp tills hans rum och Emmy och Bill satte sej i vardagsrummet.
Emily's perspektiv:
*Några timmar senare*
Jag och Bill låg i soffan och kollade på tv, fast han höll mest på med mitt hår och så. Efter en liten stund öppnades ytterdörren och Simone och Gordon kom in i vardagsrummet.
- Omg Bill! Äntligen är ni hemma! sa hon och kramade han.
- Hej mamma. sa han och kramade tillbaks.
- Det har varit så tomt utan er.. sa hon.
- Ärligt? De är skönt att vara tillbaks iallafall. sa han.
- Bra. Jag tänkte iallafall börja göra mat nu, vad vill ni äta? sa hon.
- Bra. Jag tänkte iallafall börja göra mat nu, vad vill ni äta? sa hon.
- Vad som helst. sa han.
- Går och kollar vad vi har här hemma. sa hon och gick till köket.
- Skönt att ni är tillbaks. sa Gordon och kramade Bill.
- Yeah, hatar sjukhus. sa Bill.
- Haha, jag med. sa han.
- Mm.. mumlade Bill och satte sej brevid mej och började hålla på med mitt hår igen.
- Asså har du något liv Bill? sa jag och skratta.
- Ja, vadåra? sa han.
- För att du har hållit på med mitt hår fett länge. sa jag.
- Hahaha, men det är kul. sa han.
- Går och kollar vad vi har här hemma. sa hon och gick till köket.
- Skönt att ni är tillbaks. sa Gordon och kramade Bill.
- Yeah, hatar sjukhus. sa Bill.
- Haha, jag med. sa han.
- Mm.. mumlade Bill och satte sej brevid mej och började hålla på med mitt hår igen.
- Asså har du något liv Bill? sa jag och skratta.
- Ja, vadåra? sa han.
- För att du har hållit på med mitt hår fett länge. sa jag.
- Hahaha, men det är kul. sa han.
- Uhm.. Okej..? sa jag.
Gordon skrattade och gick in i köket. Bill började kyssa mej på halsen men efter en stund puttade jag bort han.
- Vafan? sa han.
- Inte här och inte nu. sa jag.
- Varför?! sa han.
- För att Simone och Gordon är i köket och vi är i vardagsrummet. Efter maten. sa jag.
- Jaja.. suckade han.
Gordon skrattade och gick in i köket. Bill började kyssa mej på halsen men efter en stund puttade jag bort han.
- Vafan? sa han.
- Inte här och inte nu. sa jag.
- Varför?! sa han.
- För att Simone och Gordon är i köket och vi är i vardagsrummet. Efter maten. sa jag.
- Jaja.. suckade han.
- Mmm.. mumlade jag och lutade mej mot hans axel.
Vi satt så i typ 30min utan att säga något sen ropade Simone att det var mat. Vi gick till köket och satte oss och åt.
*efter middan*
Jag och Bill gick upp till hans rum och jag la mej på hans säng. Han stängde dörren och kom och la sej över mej och började kyssa mej på halsen. Jag började stöna lågt och han fortsatte.
- Bill, inte nu.. sa jag.
- Jo, nu. sa han och fortsatte.
- Neej. sa jag.
- Jo. Du gillar ju de. sa han och flinade lite.
- Ja.. Men jag orkar inte nu. sa jag.
- Men du sa ju att vi skulle göra de efter maten! sa han.
- Ja men whatever. sa jag.
Vi satt så i typ 30min utan att säga något sen ropade Simone att det var mat. Vi gick till köket och satte oss och åt.
*efter middan*
Jag och Bill gick upp till hans rum och jag la mej på hans säng. Han stängde dörren och kom och la sej över mej och började kyssa mej på halsen. Jag började stöna lågt och han fortsatte.
- Bill, inte nu.. sa jag.
- Jo, nu. sa han och fortsatte.
- Neej. sa jag.
- Jo. Du gillar ju de. sa han och flinade lite.
- Ja.. Men jag orkar inte nu. sa jag.
- Men du sa ju att vi skulle göra de efter maten! sa han.
- Ja men whatever. sa jag.
- Kom igen. sa han.
- Få de bara överstökat då. sa jag.
- Yey! sa han och började kyssa mej på halsen igen.
- Få de bara överstökat då. sa jag.
- Yey! sa han och började kyssa mej på halsen igen.
Han drog av sej sin tröja och kysste mej läänge på halsen. Sen drog han av mej min och började kyssa mej liite längre ner och jag stönade lite högre. Han flinade lite och kysste mej längre ner tills han kom till min mage. Sen kysste han mej länge på läpparna istället.
Han började knäppa upp mina byxor och sen tog han av mej dom och slängde ner dom på golvet. Han knäppte upp sina och tog av sej dom och slängde ner dom på golvet också.
Jag la armarna om hans nacke och kysste han länge. Sen kysste jag han på halsen och han stönade lite lågt. Han knäppte upp min bh och slängde den på golvet.
- Jag älskar dej Bill. sa jag efter en stund.
Han kollade på mej ett litet tag och sen log han mot mej.
- Jag älskar dej med Emily. sa han och kysste mej.
Tom's perspektiv:
Jag och Steffie låg i hennes säng och tråkade.
- Vad ska vi göra? sa hon.
- Sova. sa jag och gäspade.
- Men jag är inte trött.. sa hon.
- Men jag är. sa jag.
- Men jag är inte trött.. sa hon.
- Men jag är. sa jag.
- Snälla sov inte. sa hon.
- Jo.. sa jag och blundade.
- Jo.. sa jag och blundade.
- Neeej! sa hon och puttade mej satt jag nästan ramlade av sängen.
- Vafan, sluta. sa jag.
- Vafan, sluta. sa jag.
- Sov inte då. sa hon och la sej tätt in till mej.
- Men jag är fan skit trött Steffie. klagade jag.
- Spela roll. sa hon.
- Men jag är fan skit trött Steffie. klagade jag.
- Spela roll. sa hon.
- Låt mej bara sova.. sa jag och gäspade igen.
- Okej då. suckade hon lite irriterat och reste sej upp.
- Vart ska du? sa jag.
- Gå och göra något. sa hon och gick ut.
- Okej då. suckade hon lite irriterat och reste sej upp.
- Vart ska du? sa jag.
- Gå och göra något. sa hon och gick ut.
Jag orkade inte bry mej om att hon gick. Jag la mej till rätta och sen somnade jag.
kommentera??? :o
I Will Always Remember You - Chapter 17
1. Emily 2. Steffany 3. Bill 4. Tom
Emily's perspektiv:
När jag vaknade så var bilen upp och ner. Jag blödde från munnen och kunde inte röra min högra arm. Dom andra hade inte vaknat till liv än.. De dröjde inte länge tills jag kunde höra sirener närma sej.
Jag försökte prata men jag fick inte fram något ljud alls. Jag lyfte försiktigt upp min ena fot och sparkade lite löst på Steffie. Jag märkte att hon började vakna till lite.
Hon öppnade sakta ögonen och man kunde tydligt se skräcken i hennes ögon när hon märkte att bilen var upp och ner och när hon såg Tom. Hennes blick blev tom. Jag kollade på henne med sorgsna ögon.
Sirenerna kom närmre och efter en liten stund hörde vi en bil stanna på vägen. En halv minut senare kom några ambulansmän och drog ut mej och Steffie ur bilen och bar in oss i ambulansen och la oss på bårar. Sen la dom in Tom och Bill i en annan ambulans.
- Ni måste hålla ögonen öppna! sa en av ambulansmännen.
Jag orkade verkligen inte ha ögonen öppna längre. Jag blundade i några sekunder, sen somnade jag.
Jag försökte prata men jag fick inte fram något ljud alls. Jag lyfte försiktigt upp min ena fot och sparkade lite löst på Steffie. Jag märkte att hon började vakna till lite.
Hon öppnade sakta ögonen och man kunde tydligt se skräcken i hennes ögon när hon märkte att bilen var upp och ner och när hon såg Tom. Hennes blick blev tom. Jag kollade på henne med sorgsna ögon.
Sirenerna kom närmre och efter en liten stund hörde vi en bil stanna på vägen. En halv minut senare kom några ambulansmän och drog ut mej och Steffie ur bilen och bar in oss i ambulansen och la oss på bårar. Sen la dom in Tom och Bill i en annan ambulans.
- Ni måste hålla ögonen öppna! sa en av ambulansmännen.
Jag orkade verkligen inte ha ögonen öppna längre. Jag blundade i några sekunder, sen somnade jag.
*Några timmar senare*
Jag vaknade i ett vitt rum. En man kom in i rummet och jag insåg ganska snart att jag var på sjukhuset. Min första tanke var vart Steffie, Bill och Tom var.
Jag öppnade munnen för att fråga men det kom fortfarande inte ett ända litet ljud. Jag satte mej upp i sjukhussängen och såg att jag hade gips på armen. Läkaren kollade på mej och log ett liiitet leende.
- Äntligen är du vaken. sa han.
- Va-art är d-dom andra-a..? sa jag lågt.
- Steffany vilar i rummet brevid. sa han.
- M-men Bill o-och Tom då? sa jag.
- Dom ligger tyvärr i koma.. sa han och gick ut.
Tom och Bill i koma?! De här kunde fan inte vara sant! Tänk om dom inte vaknar förns på några år?! Kunde iallafall inte göra något annat än vänta.. La mej ner igen och försökte somna och efter några minuter så somnade jag..
*Mitt i natten*
En läkare kom in i mitt rum med Steffie efter sej.
- Emmy! sa hon och kramade mej.
- Steffie! sa jag och kramade henne hårt tillbaks.
- Hörde du att T&B ligger i koma..? sa hon lågt och började gråta.
- Mm... mumlade jag och började gråta jag också.
- Tänk om dom aldrig vaknar. Tänk om dom somnar in föralltid. Tänk om det tar flera år innan dom vaknar. Allt kan hända! snyftade hon.
- Jag vet.. snyftade jag.
Vi satt och grät oss själva till sömns.
*På morgonen*
En läkare kom in i rummet och väckte oss.
- Tom och Bill har vaknat. sa han.
- Vart är dom?!! skrek vi.
- Kom. sa han och gick med oss till ett rum.
Vi satt och grät oss själva till sömns.
*På morgonen*
En läkare kom in i rummet och väckte oss.
- Tom och Bill har vaknat. sa han.
- Vart är dom?!! skrek vi.
- Kom. sa han och gick med oss till ett rum.
Läkaren tog oss till ett rum där dom va i. Dom låg i varsinna sängar och hade halvöppna ögon båda två.
- Bill!! skrek jag och sprang till han och kramade han hårt.
- Förlåt.. sa han nästan så lågt att jag inte hörde.
- Det är inte ditt fel. sa jag.
- Jo.. sa han lågt och började gråta.
- Nej, ni började bråka och ni kan inte rå för att det blev så. Det var bara en olycka, okej? sa jag.
- Okej.. sa han tyst.
- Jag trodde fan att du aldrig skulle vakna. sa jag och började gråta.
- Varför? sa han.
- För att du låg i koma och allt! sa jag.
- Du blir inte av med mej så lätt. sa han och kysste mej.
- Jag trodde fan att du aldrig skulle vakna. sa jag och började gråta.
- Varför? sa han.
- För att du låg i koma och allt! sa jag.
- Du blir inte av med mej så lätt. sa han och kysste mej.
- Jag älskar dej Bill. sa jag och krama han länge.
- Jag älskar dej med. sa han och kysste mej på kinden.
Bill's perspektiv:
*En timme senare*
Jag hade stora skuldkänslor för att jag körde ner i diket. Även fast Emily sa att det inte var mitt fel tyckte jag att det var det.
- Jag älskar dej med. sa han och kysste mej på kinden.
Bill's perspektiv:
*En timme senare*
Jag hade stora skuldkänslor för att jag körde ner i diket. Även fast Emily sa att det inte var mitt fel tyckte jag att det var det.
Emily och och Steffie hade gått för ett tag sen och de var bara jag och Tom i rummet. Jag satte mej upp i sängen och kollade på han och han kollade frågandes på mej.
- Vad är de? sa han.
- Förlåt för att jag körde ner i diket.. sa jag lågt.
- Du, de va mitt fel också. sa han tröstandes.
- Men det var jag som körde.. sa jag ledset.
- Och det var jag som startade bråket och tog tag i ratten. Säg inte att det inte är mitt fel också, för det är det. sa han.
- Okej.. De är väl bådas fel då.. sa jag.
- Jepp.. sa han.
- Jepp.. sa han.
- Vart gjorde du illa dej? sa jag efter ett tag.
- Uh.. Jag venne, har ont i magen.. sa han och drog upp sjukhus klädsaken..
Han hade ett stort bandage runt magen.
- Omg.. sa jag och kollade på det.
- Vafan har hänt?!!! skrek han.
- Har ingen aning... sa jag.
- Ska jag ta bort bandaget och kolla? sa han.
- Vafan, nej?! sa jag.
- Okej då. sa han.
Efter några sekunder så kom en läkare in.
- Uh.. Jag venne, har ont i magen.. sa han och drog upp sjukhus klädsaken..
Han hade ett stort bandage runt magen.
- Omg.. sa jag och kollade på det.
- Vafan har hänt?!!! skrek han.
- Har ingen aning... sa jag.
- Ska jag ta bort bandaget och kolla? sa han.
- Vafan, nej?! sa jag.
- Okej då. sa han.
Efter några sekunder så kom en läkare in.
- Vad har hänt med min mage?! sa Tom.
- Olyckligsvist så fick du en jätte stor glasskärva i den under kraschen. sa läkaren.
- Va?! Har ni tagit ut den?! sa han.
- Ja. sa läkaren.
- Bra. sa han.
- Vad har hänt med mej då? Jag kan ju inte vara utan skador, det var ju jag som körde? sa jag.
- Viisst? Va hände med han? sa han.
- Du fick en lätt hjärnskakning och har små skador i nacken och ryggen. sa läkaren.
- Äre farligt?! sa han.
- Nej det är inte farligt eller allvarligt. Han måste där emot vila ett par veckor och inte göra så hastiga rörelser. sa läkaren.
- Shit. sa jag och Tom samtidigt.
- Vad hände med Steffie och Emily? sa jag sen.
- Emily har fått en spricka i armen och kommer inte kunna röra den något vidare på ett tag och dom båda fick en lätt hjärnskakning också. Steffany har skrapat upp knät ordentligt och det var ganska illa men kommer läka. sa läkaren.
- Olyckligsvist så fick du en jätte stor glasskärva i den under kraschen. sa läkaren.
- Va?! Har ni tagit ut den?! sa han.
- Ja. sa läkaren.
- Bra. sa han.
- Vad har hänt med mej då? Jag kan ju inte vara utan skador, det var ju jag som körde? sa jag.
- Viisst? Va hände med han? sa han.
- Du fick en lätt hjärnskakning och har små skador i nacken och ryggen. sa läkaren.
- Äre farligt?! sa han.
- Nej det är inte farligt eller allvarligt. Han måste där emot vila ett par veckor och inte göra så hastiga rörelser. sa läkaren.
- Shit. sa jag och Tom samtidigt.
- Vad hände med Steffie och Emily? sa jag sen.
- Emily har fått en spricka i armen och kommer inte kunna röra den något vidare på ett tag och dom båda fick en lätt hjärnskakning också. Steffany har skrapat upp knät ordentligt och det var ganska illa men kommer läka. sa läkaren.
- Omg.. sa jag.
- Shit.. När får vi åka hem? sa han.
- Inte på ett tag iallafall. sa läkaren.
- Fan.. sa jag.
Läkaren skulle kolla på Toms sår. Han tog bort bandaget och det såg skit äckligt ut.
- Shit.. När får vi åka hem? sa han.
- Inte på ett tag iallafall. sa läkaren.
- Fan.. sa jag.
Läkaren skulle kolla på Toms sår. Han tog bort bandaget och det såg skit äckligt ut.
- Glasskärvan satt ganska djupt när vi tog ut den. sa läkaren.
- Ser de.. sa jag lite äcklat.
- De svider som fan. sa Tom.
- Förstår det. Måste gjort ont. sa läkaren.
- Jag vet inte. Allt blev svart när bilen körde ner i diket. Det ända jag vet är att det gör ont som fan nu. sa han.
- Aha.. Jag måste hämta nytt bandage, rör inte såret. sa läkaren och gick ut.
- Bill, vad skulle du göra om jag rörde såret? sa han.
- Döda dej. Nej men du får inte göra det. sa jag.
- Näe, jag vet. Vill inte det, det är för äckligt. sa han.
- Haha, jag vet. Ser as läskigt ut. sa jag.
- Typ. sa han.
- Förlåt. sa jag.
- Varför säger du förlåt? sa han.
- För att jag fick det att bli såhär.. sa jag.
- Det är inte ditt fel Bill. Jag förtjänar väl det efter allt som jag har gjort dej. sa han.
- Nej det gör du inte! sa jag.
- Bill, vad skulle du göra om jag rörde såret? sa han.
- Döda dej. Nej men du får inte göra det. sa jag.
- Näe, jag vet. Vill inte det, det är för äckligt. sa han.
- Haha, jag vet. Ser as läskigt ut. sa jag.
- Typ. sa han.
- Förlåt. sa jag.
- Varför säger du förlåt? sa han.
- För att jag fick det att bli såhär.. sa jag.
- Det är inte ditt fel Bill. Jag förtjänar väl det efter allt som jag har gjort dej. sa han.
- Nej det gör du inte! sa jag.
- Jo.. Jag är din storebror, jag ska fan ta hand om dej.. sa han.
- Det är ju det du gör. sa jag.
- Nej. Jag får dej gråta, må dåligt och allt! Jag förtjänar det här.. sa han.
- Ja ibland. Men du är världens bästa iallafall. Du förtjänar inte alls det här. sa jag.
- Är jag? Jo de gör jag visst.. sa han.
- Såklart du är? Nej det gör du inte. sa jag.
- Tack brorsan, du också. sa han och log.
Jag log tillbaks och sen kom läkaren in med nytt bandage. Han gick till Tom och lindade runt hans mage. Sen kollade han så det inte var några försämringar med mej osv. Sen gick han ut.
- Det är ju det du gör. sa jag.
- Nej. Jag får dej gråta, må dåligt och allt! Jag förtjänar det här.. sa han.
- Ja ibland. Men du är världens bästa iallafall. Du förtjänar inte alls det här. sa jag.
- Är jag? Jo de gör jag visst.. sa han.
- Såklart du är? Nej det gör du inte. sa jag.
- Tack brorsan, du också. sa han och log.
Jag log tillbaks och sen kom läkaren in med nytt bandage. Han gick till Tom och lindade runt hans mage. Sen kollade han så det inte var några försämringar med mej osv. Sen gick han ut.
Steffie's perspektiv:
En läkare kom till mej och kollade så allt var "bra". Han kollade mitt knä och så. Sen gick han till Emmy och kollade hennes arm och sen gick han.
- Emmy? sa jag.
- Aaa? sa hon.
- Hur troru det är med Tom och Bill? Dom verkar typ.. skit annorlunda nu efter kraschen. sa jag.
- Jag vet! Dom tror att det bara är deras fel och allt.. De är ju dersas fel då men ändå.. sa hon.
- Mm.. Typ.. sa jag.
- Hoppas att vi får åka hem snart. sa hon.
- Jag med. Hatar att vara på sjukhus. Man blir så depprimerad och allt.. sa jag.
- Håller med. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
*2 veckor senare*
Jag och Emmy hade precis blivit utskrivna från sjukhuset. Bill och Tom skulle dock inte bli det. Simone och Gordon hade blivit jätte arga på Bill när dom fick veta att vi var på sjukhuset. Tom sa att det inte bara var Bills fel men dom lyssnade inte och var typ fortfarande skit arga.
- Mm.. Typ.. sa jag.
- Hoppas att vi får åka hem snart. sa hon.
- Jag med. Hatar att vara på sjukhus. Man blir så depprimerad och allt.. sa jag.
- Håller med. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
*2 veckor senare*
Jag och Emmy hade precis blivit utskrivna från sjukhuset. Bill och Tom skulle dock inte bli det. Simone och Gordon hade blivit jätte arga på Bill när dom fick veta att vi var på sjukhuset. Tom sa att det inte bara var Bills fel men dom lyssnade inte och var typ fortfarande skit arga.
När vi kom hem så satte vi oss i soffan. Vi fick typ inte göra något för "hastigt" förns om några veckor. Simone kom och kramade oss och välkomnade oss hem typ.
- Glad att det inte blev något värre. sa hon.
- Aa. sa vi.
- Glad att det inte blev något värre. sa hon.
- Aa. sa vi.
- Vet ni när Tom och Bill får komma hem? sa hon.
- Nej.. sa Emmy.
- Okej. Hoppas det är snart. Känns alltid så tomt utan dom. sa hon.
- Håller med. sa jag.
Vi snackade lite till och sen gick jag upp till Toms rum och la mej i hans säng och började gråta. Ville att han skulle komma hem igen, nu.
*Nästa morgon*
Hade gråtit hela natten för att jag saknade Tom så mycket. Jag gick in i barummet och duschade. När jag hade gjort de så klädde jag på mej och sminkade och fixade håret snabbt. När allt var klar så gick jag ner i köket och gjorde lite frukost och satte mej och åt. Efter en liten stund så kom Emmy och satte sej brevid mej.
- Gomorron. sa hon.
- Morron. sa jag.
- Vad vill du göra idag? sa hon.
- Venne.. Kan vi åka och hälsa på Tom och Bill? sa jag.
- Jag tror de. sa hon.
- Bra, vi göre efter frukosten. sa jag.
- Okej. sa hon.
- Nej.. sa Emmy.
- Okej. Hoppas det är snart. Känns alltid så tomt utan dom. sa hon.
- Håller med. sa jag.
Vi snackade lite till och sen gick jag upp till Toms rum och la mej i hans säng och började gråta. Ville att han skulle komma hem igen, nu.
*Nästa morgon*
Hade gråtit hela natten för att jag saknade Tom så mycket. Jag gick in i barummet och duschade. När jag hade gjort de så klädde jag på mej och sminkade och fixade håret snabbt. När allt var klar så gick jag ner i köket och gjorde lite frukost och satte mej och åt. Efter en liten stund så kom Emmy och satte sej brevid mej.
- Gomorron. sa hon.
- Morron. sa jag.
- Vad vill du göra idag? sa hon.
- Venne.. Kan vi åka och hälsa på Tom och Bill? sa jag.
- Jag tror de. sa hon.
- Bra, vi göre efter frukosten. sa jag.
- Okej. sa hon.
Vi åt upp snabbt och gick sen åkte vi till sjukhuset. När vi kom dit gick vi till deras rum.
- Fan vad jag har saknat dej. sa jag och kramade Tom.
- Vi träffades ju igår? sa han.
- Jag vet! sa jag.
- Haha, men jag har saknat dej med. sa han.
- När bli ni utskrivna? sa jag.
- Jag vet inte.. sa han.
- Fan också.. Ni måste fan komma hem snart. sa jag.
- Jag vet. sa han.
Jag satte mej på sängkanten och vi såg varann i ögonen en stund och sen började jag as garva.
- Vad? sa han och kollade konsigt på mej.
- Jag vet. sa han.
Jag satte mej på sängkanten och vi såg varann i ögonen en stund och sen började jag as garva.
- Vad? sa han och kollade konsigt på mej.
- Haha, inget. sa jag.
- Säg bara? sa han.
- Kom bara att tänka på när du lärde folk tyska 2007 och du sa alltid "zeig mir deine pflaume". Haha dööör. skrattade jag.
- Hahahaha omg. sa han och skrattade lite.
- Säg bara? sa han.
- Kom bara att tänka på när du lärde folk tyska 2007 och du sa alltid "zeig mir deine pflaume". Haha dööör. skrattade jag.
- Hahahaha omg. sa han och skrattade lite.
- Du var fett söt då. sa jag och kysste han.
- Är jag inte det nu då? sa han efter kyssen.
- Jo. sa jag och log.
- Är jag inte det nu då? sa han efter kyssen.
- Jo. sa jag och log.
- Haha, jag vet. sa han.
- Ego. sa jag och kysste han igen.
- Näe, lite kanske.. sa han och flina.
- Eller typ as mycket? sa jag.
- Varför troru det? sa han.
- För att du typ älskar dej själv såhär mycket! sa jag.
- Ego. sa jag och kysste han igen.
- Näe, lite kanske.. sa han och flina.
- Eller typ as mycket? sa jag.
- Varför troru det? sa han.
- För att du typ älskar dej själv såhär mycket! sa jag.
- Kanske jag gör men jag älskar dej mer. sa han och log.
- Aww, jag älskar dej med Tom! sa jag och kysste han.
- Aww, jag älskar dej med Tom! sa jag och kysste han.
- Hur länge ska ni stanna här? sa han efter kyssen.
- Venne.. sa jag.
- Sov här? sa han.
- Näe.. Sjukhus gör mej depprimerad. Men vi stannar nog tills någon gång ikväll kanske. sa jag och kollade mot Bills säng, dom satt och snackade och kysstes hela tiden.
- Snälla? sa han och gjorde sina puppyeyes.
- Jag venne.. sa jag.
- Snäällaa? sa han.
- Okej.. suckade jag.
- Tack. sa han och kysste mej länge.
- Venne.. sa jag.
- Sov här? sa han.
- Näe.. Sjukhus gör mej depprimerad. Men vi stannar nog tills någon gång ikväll kanske. sa jag och kollade mot Bills säng, dom satt och snackade och kysstes hela tiden.
- Snälla? sa han och gjorde sina puppyeyes.
- Jag venne.. sa jag.
- Snäällaa? sa han.
- Okej.. suckade jag.
- Tack. sa han och kysste mej länge.
- Varsågod.. Vart gjorde du illa dej förresten? sa jag efter kyssen.
- Magen. sa han.
- Hur? sa jag.
- Fick en glasskärva som kom skit djupt in typ.. sa han lågt.
- Omg. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Magen. sa han.
- Hur? sa jag.
- Fick en glasskärva som kom skit djupt in typ.. sa han lågt.
- Omg. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Stackarn. sa jag och kysste han på kinden.
- Det gör jätte ont.. sa han och la handen på magen.
- Ha inte handen där då. sa jag och tog bort den.
- Men de gör ju så fucking ont. sa han.
- Och de är exakt därför du inte ska ha handen där. sa jag ock skrattade lite.
- Men fuck u. sa han och kysste mej.
- Kan inte. Men du kan ju göra de? sa jag och flina.
- Tyvärr... Ligger på sjukhus och har ont som fan.. Men när jag blir bättre så. sa han.
- Hahahahah omg Tom! skrattade jag.
- Det gör jätte ont.. sa han och la handen på magen.
- Ha inte handen där då. sa jag och tog bort den.
- Men de gör ju så fucking ont. sa han.
- Och de är exakt därför du inte ska ha handen där. sa jag ock skrattade lite.
- Men fuck u. sa han och kysste mej.
- Kan inte. Men du kan ju göra de? sa jag och flina.
- Tyvärr... Ligger på sjukhus och har ont som fan.. Men när jag blir bättre så. sa han.
- Hahahahah omg Tom! skrattade jag.
- Haha vad? Jag önska jag kunde. sa han.
- Haha, sötnos. sa jag och kysste han.
- Du ja. sa han och log sitt übergulliga leende.
- Haha, sötnos. sa jag och kysste han.
- Du ja. sa han och log sitt übergulliga leende.
- Nej, du. sa jag och log.
- Näe, jag är den underbart snygga coolingen. Och du är den übergulliga fina sötnosen. sa han och log.
- Hahahaha. skratta jag.
- Näe, jag är den underbart snygga coolingen. Och du är den übergulliga fina sötnosen. sa han och log.
- Hahahaha. skratta jag.
- Vad? De är sant. sa han.
- Typ. sa jag och skrattade lite.
*Senare på kvällen*
Tom's perspektiv:
Steffie låg brevid mej och sov och jag höll om henne så hon inte skulle ramla ner. Jag kollade mot Bill säng och han och Emily låg och sov.
Jag försökte somna, men det gick inte så bra. Efter ungefär en timme lyckades jag äntligen somna jag också.
- Typ. sa jag och skrattade lite.
*Senare på kvällen*
Tom's perspektiv:
Steffie låg brevid mej och sov och jag höll om henne så hon inte skulle ramla ner. Jag kollade mot Bill säng och han och Emily låg och sov.
Jag försökte somna, men det gick inte så bra. Efter ungefär en timme lyckades jag äntligen somna jag också.
*Mitt i natten*
Jag vaknade av att Steffie började snarka.. Ganska irriterande faktiskt. Jag började kyssa hennes hals as länge för att hon skulle sluta snarka eller vakna.
- Tom.. mumlade hon.
- Aa? sa jag och fortsatte.
- Jag vill sova.. sa hon trött.
- Jag också men du väckte mej. sa jag.
- Hur? sa hon.
- Du började snarka.. sa jag.
- Haha ofta? sa hon.
- Aa. sa jag.
- Jag också men du väckte mej. sa jag.
- Hur? sa hon.
- Du började snarka.. sa jag.
- Haha ofta? sa hon.
- Aa. sa jag.
- Aja, godnatt. sa hon.
- Godnatt. sa jag.
Hon vände sej mot mej och råkade ta upp sitt knä mot min mage.. Gjorde så fucking ont satt jag inte ens kunde skrika. Satte mej hastigt upp i sängen och la handen på min mage. Från ingenstans så började jag spy upp blod i sängen.
- Tom vad fan händer?! sa Steffie och satte sej hastigt upp.
Jag svarade inte utan fortsatte att spy blod.
- Bill!! sa hon och gick och skakade på han.
- Vad? mumlade han surt.
- Tom fucking spyr blod! sa hon.
- Vaaa?!! skrek han och kollade på mej.
- Godnatt. sa jag.
Hon vände sej mot mej och råkade ta upp sitt knä mot min mage.. Gjorde så fucking ont satt jag inte ens kunde skrika. Satte mej hastigt upp i sängen och la handen på min mage. Från ingenstans så började jag spy upp blod i sängen.
- Tom vad fan händer?! sa Steffie och satte sej hastigt upp.
Jag svarade inte utan fortsatte att spy blod.
- Bill!! sa hon och gick och skakade på han.
- Vad? mumlade han surt.
- Tom fucking spyr blod! sa hon.
- Vaaa?!! skrek han och kollade på mej.
Steffie gick för att hämta hjälp och Bill kom fram till mej.
- Tom vafan händer?! sa han och kollade oroligt.
- Jag vet inte. sa jag och spydde igen.
- Tom sluta! Du gör mej skit rädd!! sa han oroligt.
- Jag fucking kan inte!! sa jag och höll för munnen för att inte spy mer.
- Allt är mitt fel! sa han och började gråta och kramade mej.
Några sekunder senare så sprang några läkare in i rummet och gick fram till mej. Steffie och Bill satt och grät och Emmy försökte att trösta dom. När läkarna hade gått ut för att fixa ett prov grejs så gick Steffie och satte sej brevid mej.
Jag höll om henne och hon fortsatte gråta.
- Gråt inte.. sa jag.
- Jag kan inte sluta.. snyftade hon.
- Försök.. sa jag.
- Okej... snyftade hon.
- Allt kommer att bli bra. sa jag tröstandes.
- Allt kommer att bli bra. sa jag tröstandes.
- Hur kan du vara så säker på det? snyftade hon.
- För att. sa jag.
- För att? sa hon.
- För att jag är de. sa jag.
Exakt då så kom läkarna in igen.
- Vad hände innan du började spy blod? sa en läkare.
- Uhm.. Jag skulle sova och sen råkade Steffie ta upp sitt knä mot min mage.. Sen gjorde det skit ont så jag la handen på magen och efter en stund började jag bara spy. sa jag.
- För att? sa hon.
- För att jag är de. sa jag.
Exakt då så kom läkarna in igen.
- Vad hände innan du började spy blod? sa en läkare.
- Uhm.. Jag skulle sova och sen råkade Steffie ta upp sitt knä mot min mage.. Sen gjorde det skit ont så jag la handen på magen och efter en stund började jag bara spy. sa jag.
- Aha. Vi kunde iallafall inte hitta vad de va som va fel. sa läkaren.
- Okej.. sa jag.
- Okej.. sa jag.
Dom rullade in en extra säng som jag fick sova i. Kunde ju inte sova i en säng som jag hade spytt upp blod i.
Jag la mej ner och sen kom Steffie och satte sej på kanten.
- Lägg dej ner. sa jag.
- Nej.. Jag vill inte göra illa dej igen. sa hon.
- Du kommer inte de. sa jag.
- Jo.. sa hon lågt.
- Lägg dej bara ner. viskade jag i hennes öra och kysste henne på kinden.
- Nej.. sa hon.
- Jo. sa jag och drog ner henne brevid mej.
- Jag kommer göra illa dej.. klagade hon.
- Nej, det kommer du inte. Okej? sa jag och såg henne i ögonen.
- Tänk om jag gör de då? sa hon och kollade på mej med sorgsna ögon.
- Då äre mitt fel. sa jag och höll om henne.
- Då äre mitt fel. sa jag och höll om henne.
- Nej de är de inte. sa hon.
- Sov bara. sa jag.
- Okej.. suckade hon.
Hon vände sej med ryggen mot mej och råkade slå till min mage igen.
- AAAJJJJJ!!!!! skrek jag.
- Sov bara. sa jag.
- Okej.. suckade hon.
Hon vände sej med ryggen mot mej och råkade slå till min mage igen.
- AAAJJJJJ!!!!! skrek jag.
- Omg förlåt!! Jag fucking sa att jag skulle göra illa dej! sa hon och började gråta.
- Det är okej. Som jag sa, det är mitt fel. sa jag och försökte få det verka som att jag inte alls hade ont längre.
- Det är okej. Som jag sa, det är mitt fel. sa jag och försökte få det verka som att jag inte alls hade ont längre.
- Nej, det är fan mitt fel! sa hon och gick upp ur sängen.
- Lägg dej ner igen! sa jag.
- Nej! Jag kommer bara göra dej illa. sa hon och satte sej på en stol.
- Lägg dej ner igen! sa jag.
- Nej! Jag kommer bara göra dej illa. sa hon och satte sej på en stol.
- Kom bara och lägg dej igen. sa jag.
- Nej. Jag vill fan inte göra illa dej igen! Asså Tom jag klarar mej. Sov bara utan mej. sa hon.
- Men jag kan inte sova utan dej! sa jag.
- Jo det kan du. sa hon och kysste mej på kinden.
- Nej. Jag vill fan inte göra illa dej igen! Asså Tom jag klarar mej. Sov bara utan mej. sa hon.
- Men jag kan inte sova utan dej! sa jag.
- Jo det kan du. sa hon och kysste mej på kinden.
- Nej.. sa jag.
- Jo. sa hon.
- Okej då. suckade jag.
Jag la mej till rätta och de dröjde inte länge tills jag somnade.
Kommentera :3
- Jo. sa hon.
- Okej då. suckade jag.
Jag la mej till rätta och de dröjde inte länge tills jag somnade.
Kommentera :3
I Will Always Remember You - Chapter 16
1. Bill 2. Steffie & Emmy 3. När dom körde ner i diket(låtsas att det är en audi) 4. Tom
Emily's perspektiv:
*En timme senare*
När jag vaknade så låg jag fortfarande på Bills bröst och han kollade på mej.
- Haha, heej. sa jag trött.
- Vare skönt att sova eller? sa han och skrattade lite.
- Jaa. sa jag och log.
- Haha okej. sa han.
- Mmm.. mumlade jag och kysste han på halsen.
- Emmy, jag vill inte ha ett till sugmärke som Tom kan reta mej för. sa han och satte sej upp.
- Förlåt då. sa jag lite irriterat och satte mej upp jag också.
- Mm.. mumlade han och kysste mej.
- Mm.. mumlade han och kysste mej.
- Kan vi gå ner? sa jag och avbröt kyssen.
- Varför? sa han.
- Orkar inte vara här. sa jag.
- Varför? sa han.
- Orkar inte vara här. sa jag.
- Uhm.. Okej... sa han.
Vi gick ner till vardagsrummet och där satt Tom och Steffie. Tom börja skratta lite men när han märkte att Bill blev arg slutade han.
- Varför kan du inte bara låta mej vara?! sa Bill argt.
- Chilla Bill. sa Tom.
- Låt mej av då. sa han irriterat.
- Lite svårt när man ser ditt sugmärke 24/7. sa Tom och skrattade.
- Håll käften!! skrek han.
- Bill, tare lugnt. sa jag.
- Fan heller. Han är fan as barnslig. sa han argt.
- Asså jag orkar inte lyssna på er. sa jag irriterat och gick ut i hallen.
- Vart ska du? sa Bill och kom ut till mej.
- Gå ut någonstans. sa jag och drog på mej skorna.
- Nej, stanna med mej. sa han och tog min arm när jag tänkte gå ut.
- Nej. Om ni ska fucking bråka, gör det då. sa jag och tog bort hans hand.
- Snälla. bad han.
- Följ med ut då? sa jag.
- Men alla kommer garva åt mej. klagade han.
- Spela roll? sa jag.
- Ja? sa han.
- Asså omg. sa jag.
Vi gick ner till vardagsrummet och där satt Tom och Steffie. Tom börja skratta lite men när han märkte att Bill blev arg slutade han.
- Varför kan du inte bara låta mej vara?! sa Bill argt.
- Chilla Bill. sa Tom.
- Låt mej av då. sa han irriterat.
- Lite svårt när man ser ditt sugmärke 24/7. sa Tom och skrattade.
- Håll käften!! skrek han.
- Bill, tare lugnt. sa jag.
- Fan heller. Han är fan as barnslig. sa han argt.
- Asså jag orkar inte lyssna på er. sa jag irriterat och gick ut i hallen.
- Vart ska du? sa Bill och kom ut till mej.
- Gå ut någonstans. sa jag och drog på mej skorna.
- Nej, stanna med mej. sa han och tog min arm när jag tänkte gå ut.
- Nej. Om ni ska fucking bråka, gör det då. sa jag och tog bort hans hand.
- Snälla. bad han.
- Följ med ut då? sa jag.
- Men alla kommer garva åt mej. klagade han.
- Spela roll? sa jag.
- Ja? sa han.
- Asså omg. sa jag.
- Stanna bara? sa han.
- Nej. sa jag.
Jag gick ut och smällde igen dörren. Jag gick till en lekplats som jag, Bill, Steffie och Tom brukade vara vid och chilla. Jag satte mej på en gunga och efter kanske en halv timme såg jag Bill. Han gick mot mej och jag bara kollade på han.
- Varför äru här? Du kunde ju inte gå ut eftersom alla skulle skratta åt dej. sa jag lite irriterat.
- Mm.. Men jag orkar inte bry mej. Vill bara inte va hemma längre. sa han.
- Varför? sa jag.
- Tom. sa han kort.
- Han är en idiot. Bry dej inte om vad han gör. sa jag.
- Nej. sa jag.
Jag gick ut och smällde igen dörren. Jag gick till en lekplats som jag, Bill, Steffie och Tom brukade vara vid och chilla. Jag satte mej på en gunga och efter kanske en halv timme såg jag Bill. Han gick mot mej och jag bara kollade på han.
- Varför äru här? Du kunde ju inte gå ut eftersom alla skulle skratta åt dej. sa jag lite irriterat.
- Mm.. Men jag orkar inte bry mej. Vill bara inte va hemma längre. sa han.
- Varför? sa jag.
- Tom. sa han kort.
- Han är en idiot. Bry dej inte om vad han gör. sa jag.
- Jag gör inte de. sa han.
- Jo de gör du? sa jag.
- Okej, kanske lite.. sa han.
- Eller mycket..? sa jag lite irriterat.
- Okej då. suckade han.
Han satte sej på gungan brevid mej och bara kollade ner i marken och sen började han snyfta lågt.
- Vad äre älskling..? sa jag.
- Inget.. snyftade han.
- Jo de gör du? sa jag.
- Okej, kanske lite.. sa han.
- Eller mycket..? sa jag lite irriterat.
- Okej då. suckade han.
Han satte sej på gungan brevid mej och bara kollade ner i marken och sen började han snyfta lågt.
- Vad äre älskling..? sa jag.
- Inget.. snyftade han.
- Jo, säg? sa jag.
- Jag har dåligt samvete bara.. snyftade han.
- Varför? sa jag.
- För att jag slog Tom.. snyftade han.
- Älskling, du behöver inte ha dåligt samvete för det? sa jag och kramade han.
- Jo.. Jag slog min bror. sa han och kramade tillbaks.
Exakt då kom Tom och Steffie.
- Vafan slog du mej för?! sa Tom.
- Förlåt.. snyftade han.
- Vad äre? sa Tom lungt.
- Han fick dåligt samvete för att han slog dej. sa jag när Bill inte sa något.
- Jag har dåligt samvete bara.. snyftade han.
- Varför? sa jag.
- För att jag slog Tom.. snyftade han.
- Älskling, du behöver inte ha dåligt samvete för det? sa jag och kramade han.
- Jo.. Jag slog min bror. sa han och kramade tillbaks.
Exakt då kom Tom och Steffie.
- Vafan slog du mej för?! sa Tom.
- Förlåt.. snyftade han.
- Vad äre? sa Tom lungt.
- Han fick dåligt samvete för att han slog dej. sa jag när Bill inte sa något.
- Aha.. sa han.
- De va inte meningen.. sa Bill.
- Asså vadå inte meningen? sa han lite surt.
- Förlåt.. sa Bill och började gråta.
- Bill gråt inte. sa han och kramade Bill.
- De va inte meningen.. sa Bill.
- Asså vadå inte meningen? sa han lite surt.
- Förlåt.. sa Bill och började gråta.
- Bill gråt inte. sa han och kramade Bill.
- Asså shit, jag orkar inte med att du håller på hela tiden. snyftade han.
- Okej.. Jag slutar.. sa Tom.
- Tack.. snyftade han och torka bort tårarna.
- Får jag bara skratta en gång åt ditt sugmärke? Jag kommer sprängas annars eller något. sa Tom.
- Nej. suckade han.
- Kom igen? En ända gång. sa Tom.
- En. sa han och Tom börja as garva.
- Sluta garva nu. sa Bill efter typ 5min.
- Omg, det kändes bra. sa han och skratta lite.
- Okej.. Jag slutar.. sa Tom.
- Tack.. snyftade han och torka bort tårarna.
- Får jag bara skratta en gång åt ditt sugmärke? Jag kommer sprängas annars eller något. sa Tom.
- Nej. suckade han.
- Kom igen? En ända gång. sa Tom.
- En. sa han och Tom börja as garva.
- Sluta garva nu. sa Bill efter typ 5min.
- Omg, det kändes bra. sa han och skratta lite.
- Okej..? sa Bill.
- Aja, ska vi dra hem? sa han.
- Mm.. mumlade Bill och dom började gå.
- Kom? sa Bill till mej.
- Näe.. Orkar inte. sa jag.
- Men vafan. sa han och gick och bar mej hela vägen hem.
- Aja, ska vi dra hem? sa han.
- Mm.. mumlade Bill och dom började gå.
- Kom? sa Bill till mej.
- Näe.. Orkar inte. sa jag.
- Men vafan. sa han och gick och bar mej hela vägen hem.
När vi kom hem så släppte han ner mej i hallen.
- Du hade inte behövt bära mej hela tiden. sa jag.
- Haha, jo. sa han och log.
- Haha du är så gullig. sa jag och kysste han.
- Nej, du är. sa han.
- Näe. sa jag.
- Jo. Och säger du emot slår jag dej. sa han.
- Det skulle du aldrig göra. sa jag.
- Uh.. Nej, egentligen inte. sa han.
- Hahah, sötis. sa jag och drog med han upp till hans rum.
- Näe. sa jag.
- Jo. Och säger du emot slår jag dej. sa han.
- Det skulle du aldrig göra. sa jag.
- Uh.. Nej, egentligen inte. sa han.
- Hahah, sötis. sa jag och drog med han upp till hans rum.
Steffie's perspektiv:
Jag och Tom satt och kollade på Scrubs i vardagsrummet.
- Varför gillar du Scrubs så mycket? sa jag och lutade mej mot hans axel.
- För att de är roligt och så. sa han och la armen om mej.
- Näe.. sa jag.
- Jo. sa han och kysste mej länge.
- Nope. sa jag efter kyssen och log.
- Jorå. sa han.
- Jorå. sa han.
- Haha nej, plus så är de lång tråkigt. sa jag.
- What thaaaa, neeej?! sa han.
- Jo? sa jag.
- Nej. sa han.
- What thaaaa, neeej?! sa han.
- Jo? sa jag.
- Nej. sa han.
- Joo. sa jag och gosade in mej i hans famn.
- Du kan tycka det, så tycker jag inte det. sa han och och höll om mej.
- Du kan tycka det, så tycker jag inte det. sa han och och höll om mej.
- Mmm.. mumlade jag.
Vi låg så ett tag och sen somnade båda.
Vi låg så ett tag och sen somnade båda.
*Nästa morgon*
När jag vaknade så låg Tom på mej och snarkde lågt.
- Tom vakna! sa jag.
- Vad äre? sa han trött.
- Vi sov fan i soffan. sa jag.
- Gjorde vi? sa han.
- Aa. sa jag.
- Haha, okej. sa han och började kyssa min hals.
- Tom, vi går och käkar. sa jag.
- Vänta. sa han och fortsatte.
- Nuu. sa jag.
- Snart.. sa han och slutade kyssa min hals och började hålla på med mitt hår.
- Har du kul eller? sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Okej.. sa jag.
- Måste vi gå och käka? sa han efter en stund.
- Ja, jag är hungrig. sa jag.
- Men inte jag. sa han och kysste mej länge.
- Vi sov fan i soffan. sa jag.
- Gjorde vi? sa han.
- Aa. sa jag.
- Haha, okej. sa han och började kyssa min hals.
- Tom, vi går och käkar. sa jag.
- Vänta. sa han och fortsatte.
- Nuu. sa jag.
- Snart.. sa han och slutade kyssa min hals och började hålla på med mitt hår.
- Har du kul eller? sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Okej.. sa jag.
- Måste vi gå och käka? sa han efter en stund.
- Ja, jag är hungrig. sa jag.
- Men inte jag. sa han och kysste mej länge.
Vi låg och hånglde en stund och han tog av sej tröjan och började knäppa upp byxorna.
- Inte här Tom. sa jag.
- Men vafan. sa han och bar upp mej till hans rum.
Han la mej på sängen och la sej över mej och kysste mej länge.
- Kan inte vi göra de här sen? Jag är fan as hungrig.. sa jag.
- Asså nu är de fan du som är tråkig. sa han lite irriterat och satte sej upp.
- Asså efter att jag har fått äta. sa jag.
- Jaja. sa han surt.
- Bli inte sur.. sa jag.
- Varför inte? Du vill ju fan aldrig ha sex med mej. sa han irriterat.
- Varför inte? Du vill ju fan aldrig ha sex med mej. sa han irriterat.
- Inte om du ska bli fucking sur. sa jag lite irriterat.
- Gå och ät då. suckade han.
- Gå och ät då. suckade han.
Jag gick ut ur rummet och ner i köket och började fixa frukost.
Tom's perspektiv:
Efter att hon hade gått så gick jag och tog en snabb dusch. Jag klädde på mej inne i badrummet och när jag kom ut så satt Steffie på min säng.
- Shit.. sa jag.
- Haha, vad? sa hon.
- När kom du? sa jag.
- Nyss. sa hon.
- Okeej, åt du inte? sa jag.
- Jo, två mackor. sa hon.
- Okeej. sa jag och la mej över henne.
- Shit.. sa jag.
- Haha, vad? sa hon.
- När kom du? sa jag.
- Nyss. sa hon.
- Okeej, åt du inte? sa jag.
- Jo, två mackor. sa hon.
- Okeej. sa jag och la mej över henne.
- Är det bara de här du är ute efter? sa hon.
- Va? sa jag och kysste hennes hals.
- Sex. sa hon.
- Nej? sa jag och kollade förvånat på henne.
- Det verkar fan som det. sa hon.
- Va? sa jag och kysste hennes hals.
- Sex. sa hon.
- Nej? sa jag och kollade förvånat på henne.
- Det verkar fan som det. sa hon.
- Göre? sa jag.
- Jaa.. sa hon.
- Ojdå.. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
- Men asså.. Jag har bara inte haft det på länge.. Sen äru grym i sängen så måste bara ha det med dej. sa jag.
- Hahahahahaha omg Tom! skrattade hon.
- Vad? Säger bara sanningen! sa jag.
- Jaa.. sa hon.
- Ojdå.. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
- Men asså.. Jag har bara inte haft det på länge.. Sen äru grym i sängen så måste bara ha det med dej. sa jag.
- Hahahahahaha omg Tom! skrattade hon.
- Vad? Säger bara sanningen! sa jag.
- Okej. sa hon och kysste mej och sen satte hon sej upp.
Jag satte mej också upp och kysste henne igen och sen på halsen. Jag la mej ner och hon la sej på mej och jag la mina armar runt henne och kysste henne läänge. Hon kysste mej på halsen och jag stönade lågt.
Jag satte mej också upp och kysste henne igen och sen på halsen. Jag la mej ner och hon la sej på mej och jag la mina armar runt henne och kysste henne läänge. Hon kysste mej på halsen och jag stönade lågt.
- Kan vi inte göra de här senare? sa hon och slutade kyssa mej på halsen.
- Okej.. suckade jag.
- Bra. sa hon och kysste mej på kinden.
- Vad vill du göra då? sa jag.
- Något.. sa hon.
- Men vafan.. sa jag.
- Kan vi gå ner? sa hon.
- Och göra? sa jag.
- Något..? sa hon.
- Som? sa jag.
- Jag venne. sa hon.
- Då kan vi lika gärna stanna här. sa jag och kysste henne.
- Näe.. Palla. sa hon.
- Joo. sa jag.
- Något.. sa hon.
- Men vafan.. sa jag.
- Kan vi gå ner? sa hon.
- Och göra? sa jag.
- Något..? sa hon.
- Som? sa jag.
- Jag venne. sa hon.
- Då kan vi lika gärna stanna här. sa jag och kysste henne.
- Näe.. Palla. sa hon.
- Joo. sa jag.
- Nääe, kom bara. sa hon och ställade sej upp.
- Okej då.. suckade jag och ställde mej upp.
- Okej då.. suckade jag och ställde mej upp.
Vi gick ner till vardagsrummet och Bill och Emmy satt i soffan och snacka.
- Heej. sa Steffie.
- Hejhej. sa Emmy och log.
- Tja. sa Bill.
- Mm.. Tja. mumlade jag.
- Vad äre Tom? sa Bill.
- Inget. sa jag kort.
- Jo, säg? sa han.
- Men det är inget okej? sa jag.
- Okej..? sa han.
- Vill ni göra något? sa Steffie.
- Visst. sa Emmy.
- Vadå? sa Bill.
- Venne, något.. sa Steffie.
- Okej? sa Emmy.
- Jag går iallafall upp och sover eller något. sa jag.
- Neej, varför? sa Steffie.
- Orkar inte med att vi aldrig vet vad vi ska göra. sa jag och gick upp till mitt rum.
Bill's perspektiv:
Vi tänkte åka till ett nöjesfält men Steffie ville inte åka utan Tom.
- Hämta han bara? sa Emmy.
- Men han vill säkert inte. sa Steffie.
- Jag hämtar honom. sa jag och gick upp.
Jag gick till hans rum och öppnade. Han låg i sin säng och sov.
- Tom. sa jag och skakade lite på han.
- 5 minuter till.. mumlade han.
- Tom, vi ska till ett nöjesfält och Steffie vill inte åka utan dej. Så gå upp. sa jag och tog hans täcke.
- Neej, varför? sa Steffie.
- Orkar inte med att vi aldrig vet vad vi ska göra. sa jag och gick upp till mitt rum.
Bill's perspektiv:
Vi tänkte åka till ett nöjesfält men Steffie ville inte åka utan Tom.
- Hämta han bara? sa Emmy.
- Men han vill säkert inte. sa Steffie.
- Jag hämtar honom. sa jag och gick upp.
Jag gick till hans rum och öppnade. Han låg i sin säng och sov.
- Tom. sa jag och skakade lite på han.
- 5 minuter till.. mumlade han.
- Tom, vi ska till ett nöjesfält och Steffie vill inte åka utan dej. Så gå upp. sa jag och tog hans täcke.
- Jag orkar inte... sa han och vände sej med ryggen mot mej.
- Kom igen Tom! sa jag.
- Kom igen Tom! sa jag.
- Åk utan mej. sa han och gäspade.
- Men ingen kommer ju vilja åka annars! sa jag.
- Varför? mumlade han.
- För att Steffie inte vill åka utan dej, och om inte Steffie åker ska inte Emmy åka och jag vill inte åka själv. sa jag.
- Men ingen kommer ju vilja åka annars! sa jag.
- Varför? mumlade han.
- För att Steffie inte vill åka utan dej, och om inte Steffie åker ska inte Emmy åka och jag vill inte åka själv. sa jag.
- Men gud. sa han lite irriterat och gick upp ur sängen och tog på sej en tröja och bytte från mjukisbyxor till jeans.
Vi gick ner till tjejerna och vi gick ut till min bil. För en gångs skull får jag köra..
Vi gick ner till tjejerna och vi gick ut till min bil. För en gångs skull får jag köra..
- Jag får köra på hemvägen. sa Tom.
- Varför? sa jag.
- För att du suger på att köra. sa han och skrattade lite.
- Tack då. sa jag surt.
- Jag drev lillebror. sa han och skratta.
- Men det var inte kul. sa jag.
- För mej var det. Men jag är seriös, jag kör på hemvägen. sa han.
- Visst. mumlade jag surt.
- Inte mitt fel att du kör så himla dåligt. sa han irriterat.
- Jag fucking gör inte det!! skrek jag.
- Bill chilla. sa Emmy.
- Käften. sa jag surt.
- Måste ni alltid bråka?! sa Steffie.
- Lägg er inte i bara! sa Tom irriterat.
- Jag kör iallafall bättre än dej. sa jag argt.
- Eller hur. sa han drygt.
- Ja?! sa jag irriterat.
- Fucking ass, jag kör bättre. sa han argt och tog tag i ratten.
- Vafan håller du på med?! sa jag surt och knuffa bort han.
- BILL!!! KOLLA PÅ VÄGEN!! skrek Emmy och Steffie.
- Va?! sa jag och Tom och kollade på vägen.
Precis då körde vi ner i ett dike och sen blev allt svart.
kommentera :33
- Jag fucking gör inte det!! skrek jag.
- Bill chilla. sa Emmy.
- Käften. sa jag surt.
- Måste ni alltid bråka?! sa Steffie.
- Lägg er inte i bara! sa Tom irriterat.
- Jag kör iallafall bättre än dej. sa jag argt.
- Eller hur. sa han drygt.
- Ja?! sa jag irriterat.
- Fucking ass, jag kör bättre. sa han argt och tog tag i ratten.
- Vafan håller du på med?! sa jag surt och knuffa bort han.
- BILL!!! KOLLA PÅ VÄGEN!! skrek Emmy och Steffie.
- Va?! sa jag och Tom och kollade på vägen.
Precis då körde vi ner i ett dike och sen blev allt svart.
kommentera :33
I Will Always Remember You - Chapter 15
1. Emily 2. Bill 3. Tom 4. Steffany
Tom's perspektiv:
Jag satt på min säng och drack redbull och en stund senare kom Steffie in.
- Varför gick du? sa hon och satte sej brevid mej.
- Orkade inte höra på deras samtal. sa jag.
- Okej..? sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
Hon började kyssa mej och allt.
- Va gör du..? sa jag och flina.
- Vad troru? sa hon och fortsatte.
- Jag venne, men jag gillar de. sa jag och flina medans jag tog av mej tröjan.
Jag drog av hennes tröja och vi började hångla. När vi hade legat och hånglat en lång stund så kom Bill in..
- Vafan Bill gå! sa jag.
- Tom morsan vill snacka med dej. sa han och gick ut.
- Åååh!! sa jag och tog på mej tröjan och gick ner.
Jag drog av hennes tröja och vi började hångla. När vi hade legat och hånglat en lång stund så kom Bill in..
- Vafan Bill gå! sa jag.
- Tom morsan vill snacka med dej. sa han och gick ut.
- Åååh!! sa jag och tog på mej tröjan och gick ner.
Jag gick ner till köket och morsan satt vid köksbordet.
- Vad ville du snacka med mej om? sa jag.
- Jag och Gordon ska åka bort i 3 veckor och vi undrar om ni kunde stanna här och se till så inget händer? sa hon.
- Vare bara det? sa jag.
- Ja. sa hon.
- Varför frågade du inte Bill för?! sa jag.
- Han sa att jag skulle prata med dej om det. sa hon.
- Men åååååh, jag va ju upptagen!! sa jag.
- Men kan ni det? sa hon.
- Ja. sa jag.
- Bra. sa hon.
Jag gick upp till mitt rum igen och Steffie satt på sängen och jag satte mej brevid henne.
- Vart var vi? sa jag och tog av mej tröjan och kysste henne länge.
Vi började hångla igen och hon la sej över mej. Jag knäppte upp hennes bh och tog av henne den, och exakt då så skulle Bill komma in, igen.
- Asså omg Bill!!! skrek jag.
- Chilla!! Morsan vill snacka med dej igen. sa han och vände sej om.
- Okej gå!! skrek jag.
- Chilla.. sa han surt och gick.
- Asså vafan vill hon mej! sa jag lite irriterat och satte mej upp.
- Venne.. Men vart är min tröja? sa hon.
- Har ingen aning. Ta min så länge. sa jag.
- Okeej. sa hon och satte på sej min tröja.
- Okej gå!! skrek jag.
- Chilla.. sa han surt och gick.
- Asså vafan vill hon mej! sa jag lite irriterat och satte mej upp.
- Venne.. Men vart är min tröja? sa hon.
- Har ingen aning. Ta min så länge. sa jag.
- Okeej. sa hon och satte på sej min tröja.
- Jag kommer snart. sa jag och gick.
Jag gick ner till köket igen.
Jag gick ner till köket igen.
- Vad? sa jag lite irriterat.
- Ville bara säga att vi åker snart. sa hon.
- Asså gud, du kunde sagt de till Bill! sa jag irriterat.
- Haha, jo. Jag gjorde det, men ville göra dej lite irriterad. sa hon och skratta.
- Men vafan, jag va upptagen!! sa jag surt.
- Så upptagen kunde du inte har varit. sa hon och skratta lite.
- Jo?! Du skulle bara veta. sa jag irriterat.
- Berätta hur upptagen du var då? sa hon och flina.
- Nej, det är barnförbjudet. sa jag.
- Jag är vuxen gubben. sa hon och skratta.
- Okej.. Uh.. Det är vuxenförbjudet. sa jag.
- Hahaha. skrattade hon.
- Men jag tänkte att du var Bill, jag säger alltid att det är barnförbjudet till han eftersom han är så liten. sa jag.
- 10 minuter yngre, det var mycket. sa hon.
- Jaaa! sa jag.
- Haha, nej det är det inte gubben. sa hon och skrattade lite.
- Joo.. sa jag.
- Nej. Men du kan gå nu om du vill. sa hon.
- Säg inte att jag ska komma ner igen för då gör jag det inte. sa jag.
- Jo det gör du. Men nej jag ska inte det. sa hon och reste sej upp.
- Vart ska du? sa jag.
- Ut med Gordon. sa hon.
- Okeej. sa jag och gick upp till Steffie.
- Jo?! Du skulle bara veta. sa jag irriterat.
- Berätta hur upptagen du var då? sa hon och flina.
- Nej, det är barnförbjudet. sa jag.
- Jag är vuxen gubben. sa hon och skratta.
- Okej.. Uh.. Det är vuxenförbjudet. sa jag.
- Hahaha. skrattade hon.
- Men jag tänkte att du var Bill, jag säger alltid att det är barnförbjudet till han eftersom han är så liten. sa jag.
- 10 minuter yngre, det var mycket. sa hon.
- Jaaa! sa jag.
- Haha, nej det är det inte gubben. sa hon och skrattade lite.
- Joo.. sa jag.
- Nej. Men du kan gå nu om du vill. sa hon.
- Säg inte att jag ska komma ner igen för då gör jag det inte. sa jag.
- Jo det gör du. Men nej jag ska inte det. sa hon och reste sej upp.
- Vart ska du? sa jag.
- Ut med Gordon. sa hon.
- Okeej. sa jag och gick upp till Steffie.
Emily's perspektiv:
Jag satt inne i mitt rum och kolla lite grejer på datan när Bill kom in.
- Hej. sa jag och log.
- Heej. sa han och kysste mej länge.
- Ska vi göra något? sa jag efter kyssen.
- Visst. Vad för något? sa han.
- Venne.. Ska vi kolla vad Tom och Steffie gör? sa jag.
- Aldrig i livet. sa han.
- Okej.. sa jag.
- Asså du vill inte veta vad dom håller på med. sa han.
- Berätta. sa jag.
- Näe, barnförbjudet. sa han och flina.
- Euw. sa jag.
- Jag vet.. Fast venne vad dom gör nu då men förut när jag kom in så låg dom på sängen och hånglade utan tröjor.. Euuw.. sa han äcklat.
- Haha, och du fick se det? sa jag.
- Ja.. sa han äcklat.
- Haha stackare. sa jag och kysste han.
- Han är så äcklig. sa han.
- Jo, jag vet. sa jag.
- Ska vi dra till något café och fika i stan eller? sa han och log sitt übergulliga leende.
- Okeej. sa jag och vi gick ner till hallen.
- Jo, jag vet. sa jag.
- Ska vi dra till något café och fika i stan eller? sa han och log sitt übergulliga leende.
- Okeej. sa jag och vi gick ner till hallen.
Vi gick ut till hans bil och satte oss i den och han startade den och sen så åkte vi till ett café inne i stan. Vi beställde och sen satte vi oss ute.
- Uhm.. Bill? sa jag.
- Aa? sa han.
- Asså jag har tänkt på en grej.. sa jag.
- Vadå för nåt? sa han.
- Asså typ.. Vad tror du har hänt med oss om kanske 10 år? sa jag.
- Uh... Jag vet inte.. sa han.
- Tänk om vi inte ens är tillsammans längre? sa jag.
- Vi får väl hoppas att vi är de. sa han.
- Mmm.. Men jag hade tänkte att vi kanske kunde.... sa jag.
- Kunde? sa han.
- Kunde? sa han.
- Typ gifta oss eller så.. Asså för att liksom hålla ihop.. sa jag.
- Gifta oss?! Vi har ju bara varit tillsammans i 5 månader! sa han chockat.
- Asså inte nu.. Men sen någon gång.. sa jag.
- När är någon gång? sa han.
- Uhm.. Jag venne.. Inte just nu iallafall.. sa jag.
- Bra, för jag inte redo är de. sa han.
- Näe, inte jag heller. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Bill..? sa jag.
- Aa? sa han.
- Älskar dej. sa jag och log.
- Haha, älskar dej med. sa han och log tillbaks.
- Gifta oss?! Vi har ju bara varit tillsammans i 5 månader! sa han chockat.
- Asså inte nu.. Men sen någon gång.. sa jag.
- När är någon gång? sa han.
- Uhm.. Jag venne.. Inte just nu iallafall.. sa jag.
- Bra, för jag inte redo är de. sa han.
- Näe, inte jag heller. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Bill..? sa jag.
- Aa? sa han.
- Älskar dej. sa jag och log.
- Haha, älskar dej med. sa han och log tillbaks.
- Ska vi dra? sa jag.
- Aa. sa han.
Vi gick till bilen och sen åkte vi hem igen. När vi kom hem så gick vi till mitt rum. Vi la oss i sängen och det blev tyst en stund.
- Du skrämde mej skit mycket när du sa det där om att vi kunde typ gifta oss. sa Bill efter ett tag.
- Haha, förlåt. sa jag och skratta lite.
- Hoppas att det fortfarande är vi om 10 år.. sa han.
- Mm.. mumlade jag och la huvudet på hans bröst.
- Aa. sa han.
Vi gick till bilen och sen åkte vi hem igen. När vi kom hem så gick vi till mitt rum. Vi la oss i sängen och det blev tyst en stund.
- Du skrämde mej skit mycket när du sa det där om att vi kunde typ gifta oss. sa Bill efter ett tag.
- Haha, förlåt. sa jag och skratta lite.
- Hoppas att det fortfarande är vi om 10 år.. sa han.
- Mm.. mumlade jag och la huvudet på hans bröst.
- Vad ska vi göra? sa han efter en stunds tystnad.
- Jag vet inte. sa jag.
- Jag vet inte. sa jag.
- Okej.. sa han.
- Bara chilla typ.. sa jag och kysste han på läpparna, sen på kinden och ner på halsen.
- Jag älskar dej Bill. sa jag sen.
- Älskar dej också. sa han och la sej över mej.
Jag la armarna om hans nacke och kysste han läänge. Efter ett tag så började jag kyssa han på halsen en stund tills han stönade lågt. Jag flinade lite och fortsatte.
- Bara chilla typ.. sa jag och kysste han på läpparna, sen på kinden och ner på halsen.
- Jag älskar dej Bill. sa jag sen.
- Älskar dej också. sa han och la sej över mej.
Jag la armarna om hans nacke och kysste han läänge. Efter ett tag så började jag kyssa han på halsen en stund tills han stönade lågt. Jag flinade lite och fortsatte.
En liten stund senare tog han av sej tröjan och därefter drog han av mej min, sen började han att knäppa upp sina byxor.
Jag kysste han på halsen igen och han började stöna högre. Han drog av sej byxorna och kämpade med att knäppa upp mina. När han fick av dom började han kyssa mej på halsen istället. Han tog av min bh och slängde ner den på golvet.
Vi tog av oss underkläderna och slängde dom på golvet. Bill tog fram en kondom och drog på sej den.
- Bill, Emmy, Vi ska äta! sa Tom och sparka på dörren.
- Vi äter sen! sa Bill.
- Nej nu! sa han.
- Nej sen! sa Bill surt.
- Vi äter sen! sa Bill.
- Nej nu! sa han.
- Nej sen! sa Bill surt.
- Kom bara nu!! skrek han och sparka på dörren.
- Nej sen!! skrek Bill.
- Asså vafan håller ni på med som är så fucking viktigt?! skrek han.
- Gåå bara!! skrek Bill.
- Jag kommer fan komma in om du inte säger!! skrek han.
- Nej det gör du inte!! skrek Bill.
- Jo det gör jag!! skrek han.
- Bill käften om det här. Ljug. viskade jag.
- Säg Bill!!! skrek han.
- Vi fucking byter om!! skrek Bill.
- Tack älskling. viskade jag och kysste han.
- Aha.. Amen kom sen då. sa Tom.
Steffie's perspektiv:
Jag satt nere i köket med Simone och Gordon och väntade på att Tom, Emmy och Bill skulle komma ner. Efter en stund kom Tom.
- Vart är dom andra? sa jag.
- Dom bytte om typ. sa han och satte sej brevid mej.
- Byter om? sa jag.
- Ja..? Bill sa det. sa han.
- Äru säker på att dom byter om? Jag menar, varför skulle dom behöva göra det? sa jag.
- Jag venne. sa han.
- Aja, dom kommer väl snart då. sa jag.
- Nej sen!! skrek Bill.
- Asså vafan håller ni på med som är så fucking viktigt?! skrek han.
- Gåå bara!! skrek Bill.
- Jag kommer fan komma in om du inte säger!! skrek han.
- Nej det gör du inte!! skrek Bill.
- Jo det gör jag!! skrek han.
- Bill käften om det här. Ljug. viskade jag.
- Säg Bill!!! skrek han.
- Vi fucking byter om!! skrek Bill.
- Tack älskling. viskade jag och kysste han.
- Aha.. Amen kom sen då. sa Tom.
Steffie's perspektiv:
Jag satt nere i köket med Simone och Gordon och väntade på att Tom, Emmy och Bill skulle komma ner. Efter en stund kom Tom.
- Vart är dom andra? sa jag.
- Dom bytte om typ. sa han och satte sej brevid mej.
- Byter om? sa jag.
- Ja..? Bill sa det. sa han.
- Äru säker på att dom byter om? Jag menar, varför skulle dom behöva göra det? sa jag.
- Jag venne. sa han.
- Aja, dom kommer väl snart då. sa jag.
- Typ. sa han.
Efter att vi hade käkat så åkte Simone och Gordon. Jag och Tom låg i soffan och jag hade mitt huvud på hans bröst och han höll om mej. En stund senare kunde man höra Bill stöna/skrika högt som fan.
- Dom bytte nog inte om ändå. sa Tom.
- Nej.. Tydligen inte. sa jag äcklat.
Efter att vi hade käkat så åkte Simone och Gordon. Jag och Tom låg i soffan och jag hade mitt huvud på hans bröst och han höll om mej. En stund senare kunde man höra Bill stöna/skrika högt som fan.
- Dom bytte nog inte om ändå. sa Tom.
- Nej.. Tydligen inte. sa jag äcklat.
- HÅLL KÄFTEN!! skrek han.
- Dom hör nog inte dej.. sa jag.
- Jag vet... sa han lite irriterat.
*2 timmar senare*
Bill och Emmy kom ner och gick in i köket.
- Hur vare att bli av med oskulden Bill?!! ropade Tom.
- Vaa? sa han.
- Ja du vet. Emmy tog ju din oskuld nyss. sa Tom.
- Uh.. Nej. sa han.
- Ljug inte nästa gång. sa Tom.
- Men vafan skulle jag säga då?! sa han surt.
- Typ så här "Jag kan inte komma nu för min tjej håller på ta min oskuld och de är så intressant satt jag skippar middan". sa Tom sarkastiskt.
- Asså du behöver inte ens bry dej om mitt privatliv! sa han.
- Dom hör nog inte dej.. sa jag.
- Jag vet... sa han lite irriterat.
*2 timmar senare*
Bill och Emmy kom ner och gick in i köket.
- Hur vare att bli av med oskulden Bill?!! ropade Tom.
- Vaa? sa han.
- Ja du vet. Emmy tog ju din oskuld nyss. sa Tom.
- Uh.. Nej. sa han.
- Ljug inte nästa gång. sa Tom.
- Men vafan skulle jag säga då?! sa han surt.
- Typ så här "Jag kan inte komma nu för min tjej håller på ta min oskuld och de är så intressant satt jag skippar middan". sa Tom sarkastiskt.
- Asså du behöver inte ens bry dej om mitt privatliv! sa han.
- Vi har ju typ samma liv så... Jo. sa Tom.
- Inte helt. sa han.
- Nej, men ändå. Du hade inte behövt ljuga för mej.. sa Tom.
- Och du behöver inte lägga dej i mitt privat liv! sa han surt.
- Men förlåt då. sa Tom drygt.
- Inte helt. sa han.
- Nej, men ändå. Du hade inte behövt ljuga för mej.. sa Tom.
- Och du behöver inte lägga dej i mitt privat liv! sa han surt.
- Men förlåt då. sa Tom drygt.
- K. sa han irriterat.
- Asså du behöver inte bli så fucking sur. sa Tom.
- Jo. sa han argt.
- Okej.. sa Tom.
Tom sket i att Bill va sur på han och kysste mej länge och tog på mitt bröst.
- Asså du behöver inte bli så fucking sur. sa Tom.
- Jo. sa han argt.
- Okej.. sa Tom.
Tom sket i att Bill va sur på han och kysste mej länge och tog på mitt bröst.
- Tom? sa jag och avbröt kyssen medans jag tog bort hans hand från mitt bröst.
- Sorry. sa han och kysste mej igen.
- Vi går upp på ditt rum istället. sa jag efter kyssen.
- Orka. sa han.
- Nu äre ju du som är tråkig. sa jag.
- Nää. sa han.
- Jo. suckade jag.
- Bill! ropade han.
- Vad?! skrek Bill irriterat.
- Fint sugmärke på halsen förresten!! ropa han och skratta.
- Håll käften!! skrek Bill argt.
- Haha, jag var bara tvungen att säga de till han. sa han och skratta lite.
- Snällt.. sa jag.
- Hahaha, jag vet. sa han och skratta.
- Du gör han bara arg ju. sa jag.
- Jag vet. sa han och flina.
- Tom det är inte ens kul. sa jag.
- Jo det är de. sa han och tog på mitt ass.
Vi började hångla och efter en stund gick Bill och Emmy förbi oss.
- Skaffa ett rum. sa Bill.
- Vi har redan det. mumlade Tom och fortsatte hångla med mej.
- K. sa han och dom gick upp.
- Nu äre ju du som är tråkig. sa jag.
- Nää. sa han.
- Jo. suckade jag.
- Bill! ropade han.
- Vad?! skrek Bill irriterat.
- Fint sugmärke på halsen förresten!! ropa han och skratta.
- Håll käften!! skrek Bill argt.
- Haha, jag var bara tvungen att säga de till han. sa han och skratta lite.
- Snällt.. sa jag.
- Hahaha, jag vet. sa han och skratta.
- Du gör han bara arg ju. sa jag.
- Jag vet. sa han och flina.
- Tom det är inte ens kul. sa jag.
- Jo det är de. sa han och tog på mitt ass.
Vi började hångla och efter en stund gick Bill och Emmy förbi oss.
- Skaffa ett rum. sa Bill.
- Vi har redan det. mumlade Tom och fortsatte hångla med mej.
- K. sa han och dom gick upp.
- Kan vi dra ut? sa jag och satte mej upp.
- Varför? sa han.
- För att jag vill. sa jag.
- Okej.. sa han.
- Vi kan gå ut med Scotty! sa jag.
- Okej, om du vill de så. sa han.
Han gick och kopplade Scotty och jag gick till hallen och efter ungefär en minut kom han med Scotty och vi gick ut.
Bill's perspektiv:
Jag och Emmy hade gått upp till hennes rum.
- Jag har tråkigt. sa hon.
- Jag med. sa jag.
- Vi gör något. sa hon.
- Som? sa jag.
- Jag venne, någonting. sa hon.
- Du vet aldrig. sa jag och flina.
- Näe. sa hon och skratta lite.
- För att jag vill. sa jag.
- Okej.. sa han.
- Vi kan gå ut med Scotty! sa jag.
- Okej, om du vill de så. sa han.
Han gick och kopplade Scotty och jag gick till hallen och efter ungefär en minut kom han med Scotty och vi gick ut.
Bill's perspektiv:
Jag och Emmy hade gått upp till hennes rum.
- Jag har tråkigt. sa hon.
- Jag med. sa jag.
- Vi gör något. sa hon.
- Som? sa jag.
- Jag venne, någonting. sa hon.
- Du vet aldrig. sa jag och flina.
- Näe. sa hon och skratta lite.
- Ska vi gå ner och käka något? sa jag.
- Är du hungrig eller? sa hon.
- Aa. sa jag.
Vi gick ner till köket och Emmy satte sej vid bordet och jag fixade något att äta. Efter att vi hade ätit så kom Tom och Steffie in och gick till oss.
- Hahahah, jag dör lite grann varje gång jag ser ditt sugmärke! skrattade Tom.
- Tom. Kommer du ihåg att vi sa att du inte skulle driva med han för att han blir arg hela tiden. sa Steffie.
- Juste.. Förlåt. sa han.
- Du är så mogen Tom. sa jag surt.
- Men förlåt! sa han.
- Mm.. mumlade jag irriterat och gick upp till mitt rum.
- Är du hungrig eller? sa hon.
- Aa. sa jag.
Vi gick ner till köket och Emmy satte sej vid bordet och jag fixade något att äta. Efter att vi hade ätit så kom Tom och Steffie in och gick till oss.
- Hahahah, jag dör lite grann varje gång jag ser ditt sugmärke! skrattade Tom.
- Tom. Kommer du ihåg att vi sa att du inte skulle driva med han för att han blir arg hela tiden. sa Steffie.
- Juste.. Förlåt. sa han.
- Du är så mogen Tom. sa jag surt.
- Men förlåt! sa han.
- Mm.. mumlade jag irriterat och gick upp till mitt rum.
Jag gick upp till mitt rum och satte mej på min säng. Några sekunder så kom Emmy in och satte sej brevid mej.
- Äru sur? sa hon.
- Ja?! sa jag argt.
- Chilla, jag frågade bara.. sa hon lågt.
- Förlåt. sa jag och kramade henne.
- Lugnt. sa hon.
- Tom är så fucking barnslig och dryg. sa jag.
- Jag vet.. sa hon.
- Jag kommer fan aldrig mer kunna göra något kul om han ska hålla på. sa jag.
- Typ. sa hon och kysste mej på kinden.
- Varför kan han bara inte låta mej va? suckade jag.
- Jag venne.. Det är jobbigt att ha syskon.. sa hon.
- Jag vet. sa jag.
- Jag venne.. Det är jobbigt att ha syskon.. sa hon.
- Jag vet. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
Hon la sej ner och blundade.
- Äru trött? sa jag.
- Lite. sa hon.
- Haha okej. sa jag och la mej brevid henne.
- Är du? sa hon.
- Näe.. sa jag.
Hon la sej ner och blundade.
- Äru trött? sa jag.
- Lite. sa hon.
- Haha okej. sa jag och la mej brevid henne.
- Är du? sa hon.
- Näe.. sa jag.
- Okej. sa hon och la huvuet på mitt bröst.
Jag höll om henne och efter en liten stund hade hon somnat.
kommentera ;3
Jag höll om henne och efter en liten stund hade hon somnat.
kommentera ;3
I Will Always Remember You - Chapter 14
1. Emmy 2. Steffie 3. Tom och Bill 4. Scotty
Tom's perspektiv:
Jag och Steffie hade gått och lagt oss och hon hade redan hunnit somnat men jag låg vaken och kunde inte somna. Några minuter senare såg jag att hon började vakna lite.
- Varför sover du inte? sa hon trött.
- Kan inte somna. sa jag.
- Varför? sa hon.
- Venne. sa jag.
- Okej.. mumlade hon och försökte somna om igen.
- Varför sover du inte? sa hon trött.
- Kan inte somna. sa jag.
- Varför? sa hon.
- Venne. sa jag.
- Okej.. mumlade hon och försökte somna om igen.
- Kan inte du också vara vaken? sa jag och ströck hennes hår bakom örat.
- Neej.. Jag är trött. sa hon.
- Snälla? sa jag.
- Nä.. sa hon.
- För min skull..? sa jag.
- Mm.. Okej då. suckade hon.
- Neej.. Jag är trött. sa hon.
- Snälla? sa jag.
- Nä.. sa hon.
- För min skull..? sa jag.
- Mm.. Okej då. suckade hon.
- Tack. sa jag och kysste henne.
- Vad vill du göra då? sa hon och gäspade.
- De du. sa jag och flina.
- Vad vill du göra då? sa hon och gäspade.
- De du. sa jag och flina.
- Jag orkar inte det Tom. sa hon.
- Kom igeeen, jag vill ha lite kul. sa jag och börja kyssa henne på halsen och så.
- Kom igeeen, jag vill ha lite kul. sa jag och börja kyssa henne på halsen och så.
- Sov då. De är kul. sa hon.
- Näe. sa jag och försökte ta av henne tröjan men hon putta bort mej med fötterna.
- Tom, jag orkar inte. sa hon och vände sej bort med ryggen mot mej.
- Jo det gör du. sa jag och försökte ta av den igen.
- Sluta. sa hon lite irriterat.
- Okej då. suckade jag surt.
- Näe. sa jag och försökte ta av henne tröjan men hon putta bort mej med fötterna.
- Tom, jag orkar inte. sa hon och vände sej bort med ryggen mot mej.
- Jo det gör du. sa jag och försökte ta av den igen.
- Sluta. sa hon lite irriterat.
- Okej då. suckade jag surt.
- Försök bara och sov. sa hon.
- Nej. sa jag och reste mej upp och började gå mot dörren.
- Vart ska du? sa hon.
- Jag ska titta på tv eller något. sa jag.
- Varför? sa hon.
- För att du är tråkig. sa jag.
- Men nej kom och sov med mej! sa hon.
- Nej. sa jag.
- Men då tänker inte jag sova. sa hon och satte sej upp.
- Nej. sa jag och reste mej upp och började gå mot dörren.
- Vart ska du? sa hon.
- Jag ska titta på tv eller något. sa jag.
- Varför? sa hon.
- För att du är tråkig. sa jag.
- Men nej kom och sov med mej! sa hon.
- Nej. sa jag.
- Men då tänker inte jag sova. sa hon och satte sej upp.
- Jätte kul att inte göra någonting. sa jag.
- Va? sa hon.
- Ja? Om du inte tänker sova så kan du lika gärna ha sex med mej. sa jag.
- Jag venne.. sa hon.
- Aja jag går iallafall och tittar på tv eller nåt. sa jag lite irriterat och gick.
Jag satte mej i soffan i vardagsrummet och satte på tvn. Några minuter senare kom Steffie och satte sej brevid mej.
- Var inte du så himla trött? sa jag lite irriterat.
- Jo. Men jag vill inte sova utan dej. sa hon och lutade sej mot mej.
- Va? sa hon.
- Ja? Om du inte tänker sova så kan du lika gärna ha sex med mej. sa jag.
- Jag venne.. sa hon.
- Aja jag går iallafall och tittar på tv eller nåt. sa jag lite irriterat och gick.
Jag satte mej i soffan i vardagsrummet och satte på tvn. Några minuter senare kom Steffie och satte sej brevid mej.
- Var inte du så himla trött? sa jag lite irriterat.
- Jo. Men jag vill inte sova utan dej. sa hon och lutade sej mot mej.
- Jag kommer nog inte sova på ett tag. Är inte ett dug trött. sa jag och la armen om henne.
- Då kommer inte jag heller sova. sa hon och gäspade.
- Lycka till och hålla dej vaken. sa jag.
- Tackar. sa hon och gäspade igen.
- Du kommer fan somna. sa jag.
- Mm.. Men du är ju här så det är lungt. sa hon och gosa in sej i min famn.
- Haha, du är så söt. sa jag och kysste henne på kinden.
- Och du är underbar. sa hon och kramade mej.
- Då kommer inte jag heller sova. sa hon och gäspade.
- Lycka till och hålla dej vaken. sa jag.
- Tackar. sa hon och gäspade igen.
- Du kommer fan somna. sa jag.
- Mm.. Men du är ju här så det är lungt. sa hon och gosa in sej i min famn.
- Haha, du är så söt. sa jag och kysste henne på kinden.
- Och du är underbar. sa hon och kramade mej.
Jag satt och kollade på tv en stund och hon låg i min famn och hade somnat. Efter ett tag hade jag tröttnat på att kolla på tv så jag bar henne och gick in i mitt rum och la henne i sängen och la mej brevid henne.
Efter en liten stund somnade jag också.
*Nästa dag*
När jag vaknade så låg Steffie inte brevid mej längre, bara Scotty. Jag satte mej upp i sängen och exakt då så kom hon ut ur badrummet med underkläder på sej. Jag satt och glodde på henne i säkert 5min iallafall.
- Tom?? sa hon och viftade med handen för mitt ansike.
- Vaa? sa jag.
- Vad glor du på? sa hon.
- Aha. Dej, vad annars? sa jag och flina.
- Haha, tönt. sa hon och klädde på sej.
- Du är så snygg. sa jag och drog ner henne i sängen.
- Hahahaha Tom! Släpp! sa han och skrattade lite.
- Bara om du sover med mej. sa jag.
- Hahahaha Tom! Släpp! sa han och skrattade lite.
- Bara om du sover med mej. sa jag.
- Är du trött eller? sa hon.
- Jaa, as trött. sa jag.
- Inte så konstigt, du var ju uppe länge inatt. sa hon.
- Jag vet.. sa jag.
- Haha, sov då. sa hon.
- Jaa, as trött. sa jag.
- Inte så konstigt, du var ju uppe länge inatt. sa hon.
- Jag vet.. sa jag.
- Haha, sov då. sa hon.
- Sov med mej. sa jag.
- Men jag är inte trött. sa hon.
- Men jag är. sa jag och höll om henne hårt så hon inte kunde gå.
- Men jag är inte trött. sa hon.
- Men jag är. sa jag och höll om henne hårt så hon inte kunde gå.
- Tooom! klagade hon.
- Snälla sov med mej. sa jag och kysste henne på kinden.
- Jag vill inte sovaa! gnällde hon.
- Snälla.. viskade jag i hennes öra och kysste henne på kinden igen.
- Okej då. suckade hon.
- Tack. sa jag och la armen om henne.
Efter en stund somnade jag igen.
- Snälla sov med mej. sa jag och kysste henne på kinden.
- Jag vill inte sovaa! gnällde hon.
- Snälla.. viskade jag i hennes öra och kysste henne på kinden igen.
- Okej då. suckade hon.
- Tack. sa jag och la armen om henne.
Efter en stund somnade jag igen.
Bill's perspektiv:
Klockan var typ 13.00 och jag försökte väcka Emmy.
- Vakna! sa jag och puttade lite på henne.
- Neej!! sa hon och la kudden över huvudet.
- Vanka!! sa jag och drog upp henne ur sängen.
- Jag vill soova Bill!! sa hon och började sparka och slå mej.
- Jag vill soova Bill!! sa hon och började sparka och slå mej.
- Ta de lugnt!! sa jag och bar upp henne bakifrån.
- Om du släpper ner mej och låter mej sova!! sa hon.
- Nej! sa jag.
- Släpp!! skrek hon och försökte att ta sej ur mitt grepp.
- Neej! sa jag.
- Men släpp Bill!! sa hon.
- Visst. sa jag surt och släppte henne.
- Tack. sa hon och gick och la sej igen.
- Men sov inte! sa jag.
- Jo. mumlade hon.
- Om du släpper ner mej och låter mej sova!! sa hon.
- Nej! sa jag.
- Släpp!! skrek hon och försökte att ta sej ur mitt grepp.
- Neej! sa jag.
- Men släpp Bill!! sa hon.
- Visst. sa jag surt och släppte henne.
- Tack. sa hon och gick och la sej igen.
- Men sov inte! sa jag.
- Jo. mumlade hon.
- Asså gud. sa jag lite irriterat och gick.
Jag gick ner till köket och tog ut en redbull från kylen och satte mej vi matbordet. Efter en stund kom mamma in i köket.
- Godmorgon gubben. sa hon och log.
- Morron. sa jag och log lite.
- Vart är dom andra? sa hon.
- Dom sover väl. sa jag.
- Aha, okej. sa hon och tog fram lite frukost och satte sej mitt emot mej.
Jag gick ner till köket och tog ut en redbull från kylen och satte mej vi matbordet. Efter en stund kom mamma in i köket.
- Godmorgon gubben. sa hon och log.
- Morron. sa jag och log lite.
- Vart är dom andra? sa hon.
- Dom sover väl. sa jag.
- Aha, okej. sa hon och tog fram lite frukost och satte sej mitt emot mej.
En liten stund senare kom Steffie och satte sej brevid mej.
- Vart e Tom? sa jag.
- Han sover. sa hon.
- Okeej. sa jag.
- Mm.. Vart är Emmy? sa hon.
- Den lilla saken sover. sa jag.
- Varför säger du saken för? sa hon.
- För att hon slog och sparkade mej för att jag tvingade henne gå upp. Men sen gav jag upp och lät henne sova istället. sa jag.
- Hahaha, okeeej. sa hon och skratta.
- Det gjorde ont! Skratta inte. sa jag.
- Haha förlåt. sa hon men kunde inte låta bli att skratta.
- Taskigt.. sa jag.
- Haha, Bill det är faktiskt lite kul. sa mamma och började skratta lite hon också.
- Men neej! Hon sparkade mej skit hårt. Och på mitt känsliga ställe. sa jag.
- Hahahahahahaha! skrattade Steffie och tillslut ramlade hon av stolen.
- Taskigt.. sa jag.
- Haha, Bill det är faktiskt lite kul. sa mamma och började skratta lite hon också.
- Men neej! Hon sparkade mej skit hårt. Och på mitt känsliga ställe. sa jag.
- Hahahahahahaha! skrattade Steffie och tillslut ramlade hon av stolen.
- Så kul är de inte.. sa jag.
- Haha jo! sa hon och satte sej upp på stolen igen.
- Nej.. sa jag och drack lite av min redbull.
Exakt då kom Tom och Emmy ner.
- Vad vare för smäll? sa Emmy trött.
- Jag ramla av stolen. sa Steffie och börja garva igen.
- Asså så fucking kul äre inte!! sa jag.
- Hahahahahah jooo! skratta hon.
- Asså shit. sa jag.
- Vadå? sa Emmy.
- Du sparka mej skit hårt på mitt känsliga ställe. sa jag surt.
- Oh, förlåt älskling! sa hon och kramade mej.
- Mmm.. mumlade jag irriterat.
- Snälla va inte sur. sa hon.
- Vafan? De är inte direkt kul att bli sparkad mellan benen. sa jag surt.
- Förlåt. Det var verkligen inte meningen! sa hon och kysste mej länge.
- Haha jo! sa hon och satte sej upp på stolen igen.
- Nej.. sa jag och drack lite av min redbull.
Exakt då kom Tom och Emmy ner.
- Vad vare för smäll? sa Emmy trött.
- Jag ramla av stolen. sa Steffie och börja garva igen.
- Asså så fucking kul äre inte!! sa jag.
- Hahahahahah jooo! skratta hon.
- Asså shit. sa jag.
- Vadå? sa Emmy.
- Du sparka mej skit hårt på mitt känsliga ställe. sa jag surt.
- Oh, förlåt älskling! sa hon och kramade mej.
- Mmm.. mumlade jag irriterat.
- Snälla va inte sur. sa hon.
- Vafan? De är inte direkt kul att bli sparkad mellan benen. sa jag surt.
- Förlåt. Det var verkligen inte meningen! sa hon och kysste mej länge.
- De är lugnt. sa jag efter kyssen.
- Säkert? sa hon.
- Ja. sa jag och kysste henne igen.
- Säkert? sa hon.
- Ja. sa jag och kysste henne igen.
- Bra. sa hon.
Emmy och Tom satte sej vid bordet och åt lite frukost och sen gick jag och Emmy upp till hennes rum.
- Vad ska vi göra? sa hon och la sej på sängen.
- Jag venne. sa jag och la mej brevid henne.
Emmy och Tom satte sej vid bordet och åt lite frukost och sen gick jag och Emmy upp till hennes rum.
- Vad ska vi göra? sa hon och la sej på sängen.
- Jag venne. sa jag och la mej brevid henne.
- Vi kan åka någonstans. sa hon och la huvudet mot mitt bröst.
- Vart? sa jag.
- Vart? sa jag.
- Jag vet inte. Någonstans bara. sa hon.
- Okej. sa jag.
Emmy gick och bytte om och sen gick vi ner till hallen. Vi tog på oss skorna och sen gick vi ut till min bil.
- Okej. sa jag.
Emmy gick och bytte om och sen gick vi ner till hallen. Vi tog på oss skorna och sen gick vi ut till min bil.
- Vart fan vill du åka? sa jag.
- Någonstans bara. sa hon.
- Som...? sa jag.
- Jag venne.. sa hon.
- Kom på något då. sa jag.
- Typ.. Uh.. sa hon.
- Ja.. Det förklarade mycket. sa jag.
- Haha, men jag venne.. sa hon.
- Haha, du vet fan aldrig vad vi ska göra. sa jag.
- Näe, men du vet ju aldrig heller. sa hon.
- Okej men vi åker väl bara till något random ställe då. sa jag och startade bilen.
- Haha, du vet fan aldrig vad vi ska göra. sa jag.
- Näe, men du vet ju aldrig heller. sa hon.
- Okej men vi åker väl bara till något random ställe då. sa jag och startade bilen.
- Haha okej. sa hon och log.
Emily's perspektiv:
*8 timmar senare*
Jag och Bill hade nyss kommit hem från att ha åkt vilse. Vi tog av oss skorna och gick till köket.
- Äre mat snart? sa Bill till Simone.
- Ja, om kanske 10min. sa hon.
- Okeej. sa han.
- Varför kom ni hem så sent? sa hon.
- Han körde vilse. sa jag.
- Asså det är inte mitt fel att du inte kunde vägen fast du sa att du kunde den! sa han surt.
- Jag sa inte det heller. sa jag irriterat.
- Jo. sa han drygt och gick.
- Asså shit. sa jag och satte mej på en stol.
- Bråkar ni bara för att ni åkte vilse? sa Simone.
- Typ. Asså han blev sur när jag sa att jag inte visste hur man skulle åka tillbaks efter ett tag och sen bråkade vi typ hela vägen hem. sa jag.
Emily's perspektiv:
*8 timmar senare*
Jag och Bill hade nyss kommit hem från att ha åkt vilse. Vi tog av oss skorna och gick till köket.
- Äre mat snart? sa Bill till Simone.
- Ja, om kanske 10min. sa hon.
- Okeej. sa han.
- Varför kom ni hem så sent? sa hon.
- Han körde vilse. sa jag.
- Asså det är inte mitt fel att du inte kunde vägen fast du sa att du kunde den! sa han surt.
- Jag sa inte det heller. sa jag irriterat.
- Jo. sa han drygt och gick.
- Asså shit. sa jag och satte mej på en stol.
- Bråkar ni bara för att ni åkte vilse? sa Simone.
- Typ. Asså han blev sur när jag sa att jag inte visste hur man skulle åka tillbaks efter ett tag och sen bråkade vi typ hela vägen hem. sa jag.
- Oj då.. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
Vi sa inte så mycket mer. Efter några minuter var maten klar och Simone ropade att det var mat. Alla kom ner förutom Bill, så jag gick upp till hans rum.
När jag öppnade satt han vid datan och verkade skit sur.
- Bill vi ska äta. sa jag.
- K. sa han drygt.
- Kom bara. sa jag.
- Jag äter sen. sa han surt.
- Asså förlåt, jag trodde att jag skulle kunna vägen tillbaks. sa jag.
- Gå bara. Jag kommer sen. sa han irriterat.
- Som du vill. sa jag och gick.
Jag gick ner till köket och satte mej vid bordet.
- Vart är Bill? sa Tom.
- Han skulle äta sen. sa jag irriterat.
- Vad äre? sa Steffie.
- Inget. sa jag surt.
- Jo. Säg. sa hon.
- Asså han är sur på mej för att jag sa att jag inte kunde vägen tillbaks förut när vi var ute och åkte. sa jag.
- Fyfan vad barnslig han är. sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
*senare på kvällen*
Bill hade inte varit utanför sitt rum sen vi kom hem, så jag tänkte gå in till han. Jag öppnade hans dörr och han låg och sov. Jag gick fram och satte mej på sängkanten.
- Bill, du måste äta. sa jag och skakade lite på han.
- Gå. mumlade han surt.
- Nej, kom. sa jag och tog hans hand.
- Mmm.. mumlade jag.
Vi sa inte så mycket mer. Efter några minuter var maten klar och Simone ropade att det var mat. Alla kom ner förutom Bill, så jag gick upp till hans rum.
När jag öppnade satt han vid datan och verkade skit sur.
- Bill vi ska äta. sa jag.
- K. sa han drygt.
- Kom bara. sa jag.
- Jag äter sen. sa han surt.
- Asså förlåt, jag trodde att jag skulle kunna vägen tillbaks. sa jag.
- Gå bara. Jag kommer sen. sa han irriterat.
- Som du vill. sa jag och gick.
Jag gick ner till köket och satte mej vid bordet.
- Vart är Bill? sa Tom.
- Han skulle äta sen. sa jag irriterat.
- Vad äre? sa Steffie.
- Inget. sa jag surt.
- Jo. Säg. sa hon.
- Asså han är sur på mej för att jag sa att jag inte kunde vägen tillbaks förut när vi var ute och åkte. sa jag.
- Fyfan vad barnslig han är. sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
*senare på kvällen*
Bill hade inte varit utanför sitt rum sen vi kom hem, så jag tänkte gå in till han. Jag öppnade hans dörr och han låg och sov. Jag gick fram och satte mej på sängkanten.
- Bill, du måste äta. sa jag och skakade lite på han.
- Gå. mumlade han surt.
- Nej, kom. sa jag och tog hans hand.
- Gå! sa han irriterat och drog bort sin hand.
- Asså sluta va så arg på mej! sa jag.
- Nej! Gå bara. sa han argt och vände sej med ryggen mot mej.
- Bill snälla, sluta bara va så arg.. bad jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Asså sluta va så arg på mej! sa jag.
- Nej! Gå bara. sa han argt och vände sej med ryggen mot mej.
- Bill snälla, sluta bara va så arg.. bad jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Gåå!! skrek han argt.
Jag gick in på mitt rum och började stor gråta. jag slängde mej på sängen och försökte kväva gråten med att sätta kudden för ansiktet. När jag hade slutat att gråta så mycket så bytte jag om och gick och la mej, jag grät mej själv till sömns.
*Nästa morgon*
Jag vaknade av att jag hörde Bill och Simone diskutera utanför mitt rum. Jag satte mej upp och började gråta igen.
Jag gick in på mitt rum och började stor gråta. jag slängde mej på sängen och försökte kväva gråten med att sätta kudden för ansiktet. När jag hade slutat att gråta så mycket så bytte jag om och gick och la mej, jag grät mej själv till sömns.
*Nästa morgon*
Jag vaknade av att jag hörde Bill och Simone diskutera utanför mitt rum. Jag satte mej upp och började gråta igen.
Efter en stund så kom Bill in och satte sej brevid mej.
- Förlåt för att jag skrek åt dej igår. sa han och kramade mej.
- Varför blir du ens arg för en sån liten grej? snyftade jag.
- Jag venne.. Jag var bara på dåligt humör igår. sa han.
Vi satt där en stund och han försökte trösta mej. Sen gick vi ner till köket. Vi fixade frukost och sen satte vi oss och åt.
Steffany's perspektiv:
När jag vaknade satt Tom brevid mej med datan i knät.
- Gomorron. sa jag och log med ett trött leende.
- Morron. sa han och kysste mej.
- Jag venne.. Jag var bara på dåligt humör igår. sa han.
Vi satt där en stund och han försökte trösta mej. Sen gick vi ner till köket. Vi fixade frukost och sen satte vi oss och åt.
Steffany's perspektiv:
När jag vaknade satt Tom brevid mej med datan i knät.
- Gomorron. sa jag och log med ett trött leende.
- Morron. sa han och kysste mej.
- Vad göru inne på datan då? sa jag.
- Typ inget. Väntade på att du skulle vakna. sa han och la undan datan.
- Varför väckte du mej inte bara? sa jag.
- Tyckte att du kunde få sova lite. sa han och log.
- Typ inget. Väntade på att du skulle vakna. sa han och la undan datan.
- Varför väckte du mej inte bara? sa jag.
- Tyckte att du kunde få sova lite. sa han och log.
- Aww, tack. sa jag och kysste han länge och han la sej ner över mej.
- Och sen så tänkte jag att vi kunde ha lite kul. sa han och flina efter kyssen.
- Haha Tom. skrattade jag och kysste han.
- Och sen så tänkte jag att vi kunde ha lite kul. sa han och flina efter kyssen.
- Haha Tom. skrattade jag och kysste han.
Vi låg och kysstes en stund och sen började han att kyssa mej på halsen och allt och försökte ta av mej tröjan hela tiden.
- Tom nej. Inte nu.. Kanske ikväll.. sa jag.
- Men du vill aldrig ha kul ju. klagade han.
- Ikväll. sa jag.
- Okej då. suckade han.
- Bra. sa jag och kysste han.
- Jag går och äter frukost. sa han och reste sej upp.
- Vänta på meej! sa jag och reste mej saakta upp.
- Långsam eller vad? sa han och flina.
- Jag är trött, okej?! sa jag.
- Jag går och äter frukost. sa han och reste sej upp.
- Vänta på meej! sa jag och reste mej saakta upp.
- Långsam eller vad? sa han och flina.
- Jag är trött, okej?! sa jag.
- Okej.. sa han.
Vi gick ner till köket och när vi kom ner satt Bill och Emmy där också.
- Vad har hänt? sa jag och kolla på Emmy eftersom det såg ut som hon hade gråtit.
- Inget.. sa hon.
Vi gick ner till köket och när vi kom ner satt Bill och Emmy där också.
- Vad har hänt? sa jag och kolla på Emmy eftersom det såg ut som hon hade gråtit.
- Inget.. sa hon.
- Jo, säg? sa jag.
- Asså Bill skrek på mej igår kväll sen blev jag ledsen och gick in till mitt rum och börja gråta sen skulle jag byta om och gå och lägga mej och sen grät jag mej till sömns och sen när jag vaknade hörde jag Bill och Simone diskutera utanför mitt rum och då började jag gråta igen, sen kom Bill in och vi snacka lite om igår och så.. sa hon lågt.
- Asså Bill skrek på mej igår kväll sen blev jag ledsen och gick in till mitt rum och börja gråta sen skulle jag byta om och gå och lägga mej och sen grät jag mej till sömns och sen när jag vaknade hörde jag Bill och Simone diskutera utanför mitt rum och då började jag gråta igen, sen kom Bill in och vi snacka lite om igår och så.. sa hon lågt.
- Omg.. Fett synd ju. sa jag.
- Mm.. Typ. mumlade hon.
- Mm.. Typ. mumlade hon.
- Förlåt för att jag skrek på dej.. sa Bill till henne.
- Du har redan sagt förlåt. sa hon.
- Men ändå. sa han.
- Mm.. Det är väl lugnt.. sa hon.
- Du har redan sagt förlåt. sa hon.
- Men ändå. sa han.
- Mm.. Det är väl lugnt.. sa hon.
- Nej de är det inte. sa han.
- Jo.. sa hon.
- Nej. sa han.
- Jo.. sa hon.
- Nej. sa han.
- Jo, jag lovar. sa hon.
- Sluta ljug. sa han.
- Okej.. Det är väl inte lugnt då.. suckade hon.
- Tänkte väl de.. Jag lovar att aldrig göra om de. sa han.
- Bra. sa hon och kysste han.
- Sluta ljug. sa han.
- Okej.. Det är väl inte lugnt då.. suckade hon.
- Tänkte väl de.. Jag lovar att aldrig göra om de. sa han.
- Bra. sa hon och kysste han.
- Okej... sa Tom.
- Vad? sa Bill lite irriterat.
- Inget.. sa han och tog ut en redbull från kylen och gick upp för trappan.
- Uhm.. Okej..? sa jag och kollade efter han när han gick.
- Vad? sa Bill lite irriterat.
- Inget.. sa han och tog ut en redbull från kylen och gick upp för trappan.
- Uhm.. Okej..? sa jag och kollade efter han när han gick.
- Fett skumt.. sa Emmy.
- Typ. sa jag.
Jag satte mej vid bordet och åt lite frukost med dom och sen gick jag upp till Tom.
kommentera :33
- Typ. sa jag.
Jag satte mej vid bordet och åt lite frukost med dom och sen gick jag upp till Tom.
kommentera :33
I Will Always Remember You - Chapter 13
1. Bill och Tom 2. Emmy 3. Steffie 4. David
Bill's perspektiv:
*26 maj, 2011*
Jag vaknade av att Emily puttade på mej.
- Låt mej sova. mumlade jag och la huvudet i kudden.
- Neeej! Upp! sa hon.
- Visst. suckade jag och satte mej upp.
- Jag och Steffie har hittat ett hus. sa hon.
- En fråga. Varför ska ni ha ett hus om ni bara är två personer? sa jag.
- Vill ha det bara. sa hon.
- Okej. sa jag och skratta lite.
- Aja ska vi äta något? sa hon.
- Aa. sa jag.
Vi gick ner till köket och efter en stund kom Tom och Steffie.
- Gomorron. sa Tom.
- Morron. sa jag och gäspade.
- Trött? sa han och flina.
- Ja. sa jag.
- Gå och lägg dej då? sa han.
- Får inte för den där saken. sa jag och pekade på Emmy.
- Jag och Steffie har hittat ett hus. sa hon.
- En fråga. Varför ska ni ha ett hus om ni bara är två personer? sa jag.
- Vill ha det bara. sa hon.
- Okej. sa jag och skratta lite.
- Aja ska vi äta något? sa hon.
- Aa. sa jag.
Vi gick ner till köket och efter en stund kom Tom och Steffie.
- Gomorron. sa Tom.
- Morron. sa jag och gäspade.
- Trött? sa han och flina.
- Ja. sa jag.
- Gå och lägg dej då? sa han.
- Får inte för den där saken. sa jag och pekade på Emmy.
- Tack då. sa Emmy.
- Haha vad? sa jag.
- "Den där saken". sa hon och försökte härma mej.
- Haha jag pratar inte så. sa jag och skratta.
- Nej, och jag är ingen jävla sak. sa hon lite surt.
- Okej, förlåt älskling. sa jag och kysste henne.
- Haha vad? sa jag.
- "Den där saken". sa hon och försökte härma mej.
- Haha jag pratar inte så. sa jag och skratta.
- Nej, och jag är ingen jävla sak. sa hon lite surt.
- Okej, förlåt älskling. sa jag och kysste henne.
- De e lugnt. sa hon.
- Iallafall.. Vad ska ni göra idag? sa Tom.
- Jag och Steffie ska åka och kolla på huset. sa hon.
- Vilket hus? sa han.
- Vi har hittat ett hus i närheten som vi kanske ska köpa. sa Steffie.
- Iallafall.. Vad ska ni göra idag? sa Tom.
- Jag och Steffie ska åka och kolla på huset. sa hon.
- Vilket hus? sa han.
- Vi har hittat ett hus i närheten som vi kanske ska köpa. sa Steffie.
- Aha.. Dudå Bill? sa han och kollade på mej.
- Jag venne. sa jag.
- Okej, sja vi göra något då? Kommer få sitta här och dö annars. sa han och skratta lite.
- Haha, okej. sa jag.
- Jag venne. sa jag.
- Okej, sja vi göra något då? Kommer få sitta här och dö annars. sa han och skratta lite.
- Haha, okej. sa jag.
Jag orkade inte käka något så jag gick upp till mitt rum och in i badrummet och duscha. När jag hade gjort de så klädde jag på mej och allt sånt.
När jag va klar gick jag till Toms rum. När jag kom in satt han vid datan.
- Vill du göra något? sa jag.
- Okej, vad? sa han.
- Något. Vi kan dra någonstans. sa jag.
- Okej. sa han och stängde av datan.
Vi gick ner till hallen och tog på oss skorna och allt.
- Hejdå! ropade Tom innan vi gick ut.
Vi satte oss i bilen och innan han starta den så kollade han konstigt på mej.
- Vad? sa jag.
- Vart fan ska vi åka? sa han.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag.
- Men vafan.. suckade han.
- Vi drar bara till studion? sa jag.
- Okej. sa han och startde bilen.
Vi åkte dit och när vi kom in i studion satt David där.
- Vad gör ni här? sa han och kollade upp från massa papper.
- Vi hade inget att göra så vi åkte hit. sa jag.
- Vad gör du här..? sa Tom.
- Kollar på era låttxter. sa han.
- Okej. Verkar det användbart då? sa jag.
- Ja, ni är grymma på att skriva låtar killar! sa han och log lite.
- Såklart vi är! Fast det är jag som skriver då. sa jag.
- Inte bara du. sa Tom.
- Mest jag. sa jag.
- Sen när då? sa han.
- Sen vi började med musik? sa jag.
- Eller hur. sa han.
- Ja? sa jag.
- De ska man tro på.. sa han.
- Ehh.. Ja? sa jag.
- Killar, de räcker. sa David.
- Precis Bill det räcker. sa Tom och flina.
- Va? De va ju du som börja. sa jag surt.
- Eller vare? sa han.
- Ja? sa jag.
- Killar! sa David.
- Okej, förlåt. sa Tom.
- Att ni alltid ska börja tjafsa.. sa David och suckade.
- Inte så konstigt med tanke på att vi bor i samma hus. sa jag.
- Typ. sa Tom.
- Vad? sa jag.
- Vart fan ska vi åka? sa han.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag.
- Men vafan.. suckade han.
- Vi drar bara till studion? sa jag.
- Okej. sa han och startde bilen.
Vi åkte dit och när vi kom in i studion satt David där.
- Vad gör ni här? sa han och kollade upp från massa papper.
- Vi hade inget att göra så vi åkte hit. sa jag.
- Vad gör du här..? sa Tom.
- Kollar på era låttxter. sa han.
- Okej. Verkar det användbart då? sa jag.
- Ja, ni är grymma på att skriva låtar killar! sa han och log lite.
- Såklart vi är! Fast det är jag som skriver då. sa jag.
- Inte bara du. sa Tom.
- Mest jag. sa jag.
- Sen när då? sa han.
- Sen vi började med musik? sa jag.
- Eller hur. sa han.
- Ja? sa jag.
- De ska man tro på.. sa han.
- Ehh.. Ja? sa jag.
- Killar, de räcker. sa David.
- Precis Bill det räcker. sa Tom och flina.
- Va? De va ju du som börja. sa jag surt.
- Eller vare? sa han.
- Ja? sa jag.
- Killar! sa David.
- Okej, förlåt. sa Tom.
- Att ni alltid ska börja tjafsa.. sa David och suckade.
- Inte så konstigt med tanke på att vi bor i samma hus. sa jag.
- Typ. sa Tom.
- Flytta ifrån varann då? sa David.
- ALDRIG! sa vi samtidigt.
- Varför? sa han.
- Jag kan inte leva utan han! sa jag och tog Toms arm.
- Vafan? Släpp min arm. sa han och putta bort mej.
- ALDRIG! sa vi samtidigt.
- Varför? sa han.
- Jag kan inte leva utan han! sa jag och tog Toms arm.
- Vafan? Släpp min arm. sa han och putta bort mej.
- Fuck u. sa jag drygt och Tom skratta lite.
- Hur mycket betyder ni för varann egentligen? sa David.
- Bill är mitt fucking liv! sa Tom.
- Och Tom är mitt. sa jag.
- Gulligt. sa David och skratta lite.
- Gulligt? sa vi samtidigt.
- Hur mycket betyder ni för varann egentligen? sa David.
- Bill är mitt fucking liv! sa Tom.
- Och Tom är mitt. sa jag.
- Gulligt. sa David och skratta lite.
- Gulligt? sa vi samtidigt.
- Ja? sa han.
- Nej? sa vi.
- Jo? sa han.
- Vad äre som är gulligt? sa Tom.
- Att ni betyder så mycket för varann. sa han.
- Såklart att vi betyder mycket för varann om vi är tvillingar. sa jag.
- Och de är gulligt. sa han.
- Nej? sa Tom.
- Jo? sa han.
- Hur orkar ni? sa jag.
- Jag vet inte. sa han.
- Hahahahah! skratta Tom.
- Nej? sa vi.
- Jo? sa han.
- Vad äre som är gulligt? sa Tom.
- Att ni betyder så mycket för varann. sa han.
- Såklart att vi betyder mycket för varann om vi är tvillingar. sa jag.
- Och de är gulligt. sa han.
- Nej? sa Tom.
- Jo? sa han.
- Hur orkar ni? sa jag.
- Jag vet inte. sa han.
- Hahahahah! skratta Tom.
- Aja.. Ska vi dra eller ska vi göra något här? sa jag till Tom.
- Jag venne, det var din idé att dra hit. sa han.
- För att du glodde sådär skumt på mej i bilen ja. sa jag.
- Förlåt då. sa han lite drygt.
- Varför är du så jävla dryg hela tiden? sa jag lite surt.
- Omg förlåt. Bli inte sur. sa han.
- Varför skulle jag inte när du drygar dej hela tiden? sa jag irriterat.
- Typ humörsvängningar? sa David.
- Jag venne, det var din idé att dra hit. sa han.
- För att du glodde sådär skumt på mej i bilen ja. sa jag.
- Förlåt då. sa han lite drygt.
- Varför är du så jävla dryg hela tiden? sa jag lite surt.
- Omg förlåt. Bli inte sur. sa han.
- Varför skulle jag inte när du drygar dej hela tiden? sa jag irriterat.
- Typ humörsvängningar? sa David.
- Va? sa jag och Tom.
- Ja, först vi du skit glad sen nu blev du skit irriterad? sa han.
- Toms fel. sa jag.
- De är fan alltid mitt fel. sa Tom irriterat.
- Ja, först vi du skit glad sen nu blev du skit irriterad? sa han.
- Toms fel. sa jag.
- De är fan alltid mitt fel. sa Tom irriterat.
- Konstigt? sa jag.
- Ja?! sa han surt och putta mej så jag ramla.
- Tom sluta. sa David.
- Varför säger du bara till mej?! Han har också gjort något. sa han drygt.
- Ja, men han puttas iallafall inte. sa David och hjälpte mej upp.
- "Ja, men han pttas iallafall inte". sa han och härmade David.
- Tom lägg av. sa David.
- Asså allt är fan alltid mitt fucking fel. sa han argt och gick ut.
- Tom!! ropade jag och sprang efter han.
- Vad?! sa han irriterat.
- Orka vara sur. Vi åker bara hem? sa jag.
- Visst. sa han lite irriterat.
- Måste du va sur? sa jag.
- Ja?! sa han.
- Asså förlåt då. suckade jag.
- Ja?! sa han surt och putta mej så jag ramla.
- Tom sluta. sa David.
- Varför säger du bara till mej?! Han har också gjort något. sa han drygt.
- Ja, men han puttas iallafall inte. sa David och hjälpte mej upp.
- "Ja, men han pttas iallafall inte". sa han och härmade David.
- Tom lägg av. sa David.
- Asså allt är fan alltid mitt fucking fel. sa han argt och gick ut.
- Tom!! ropade jag och sprang efter han.
- Vad?! sa han irriterat.
- Orka vara sur. Vi åker bara hem? sa jag.
- Visst. sa han lite irriterat.
- Måste du va sur? sa jag.
- Ja?! sa han.
- Asså förlåt då. suckade jag.
- K. sa han.
Vi satte oss i bilen och han började köra hem. När vi kom hem gick han upp på sitt rum och jag gick in i köket där Emmy och Steffie satt.
- Är ni redan hemma? sa jag.
- Ja? Jag sa ju att det låg nära. sa Emmy.
- Haha okeej. sa jag.
- Vart är Tom? sa Steffie.
- Han gick upp på sitt rum. sa jag.
- Okeej. sa hon och gick upp, antagligen till Tom.
Vi satte oss i bilen och han började köra hem. När vi kom hem gick han upp på sitt rum och jag gick in i köket där Emmy och Steffie satt.
- Är ni redan hemma? sa jag.
- Ja? Jag sa ju att det låg nära. sa Emmy.
- Haha okeej. sa jag.
- Vart är Tom? sa Steffie.
- Han gick upp på sitt rum. sa jag.
- Okeej. sa hon och gick upp, antagligen till Tom.
- Ska ni köpa huset? sa jag.
- Tror de. sa Emmy.
- Nice. sa jag.
- Tror de. sa Emmy.
- Nice. sa jag.
- Aa. sa hon.
- Ska vi göra något? sa jag och kysste henne.
- Haha, vad tänkte du på då? sa hon och flina.
- Ska vi göra något? sa jag och kysste henne.
- Haha, vad tänkte du på då? sa hon och flina.
- Något. sa jag och log.
- Lol, vi går upp till ditt rum. sa hon.
- Varför inte till ditt? sa jag.
- För att vi alltid är där. sa hon och ställde sej upp.
- Lol, vi går upp till ditt rum. sa hon.
- Varför inte till ditt? sa jag.
- För att vi alltid är där. sa hon och ställde sej upp.
- Okeej. sa jag.
Steffany's perspektiv:
Jag gick till Toms rum och han satt på sängen med sin data och Scotty.
- Hej älskling. sa jag och satte mej brevid han.
- Tja. sa han och kysste mej.
- Vad gör du? sa jag.
- Kollar runt lite på fb och så. sa han.
- Okej. sa jag och luta mej mot hans axel.
Scotty kom och la sej på mina ben, vilket blev lite jobbigt efter en stund.
- Scotty gå bort från mej. sa jag och han la sej på Toms ben istället.
- Haha, han gillar att ligga på folks ben. sa Tom och skratta.
- Jag märker de. sa jag.
- Hahaha okej. sa Tom och log.
Efter en stund började Bills hund skälla och då började Scotty också göra det och sprang och klöste på dörren.
- Scotty!! sa Tom.
Steffany's perspektiv:
Jag gick till Toms rum och han satt på sängen med sin data och Scotty.
- Hej älskling. sa jag och satte mej brevid han.
- Tja. sa han och kysste mej.
- Vad gör du? sa jag.
- Kollar runt lite på fb och så. sa han.
- Okej. sa jag och luta mej mot hans axel.
Scotty kom och la sej på mina ben, vilket blev lite jobbigt efter en stund.
- Scotty gå bort från mej. sa jag och han la sej på Toms ben istället.
- Haha, han gillar att ligga på folks ben. sa Tom och skratta.
- Jag märker de. sa jag.
- Hahaha okej. sa Tom och log.
Efter en stund började Bills hund skälla och då började Scotty också göra det och sprang och klöste på dörren.
- Scotty!! sa Tom.
Scotty fortsatte så Tom la undan datan och släppte ut han. Sen satte han sej i sängen igen.
- Äre inte jobbigt att ha 4 hundar? sa jag.
- Näe.. Kanske lite ibland, men det är jobbigare att ha en tvillingbror. sa han och skratta lite.
- Haha, vad taskigt. sa jag men kunde inte låta bli att skratta.
- Haha näe. sa han och kysste mej.
Kyssen lädde till hångel och när vi låg där och hånglade så kom Bill och Emmy in.
Kyssen lädde till hångel och när vi låg där och hånglade så kom Bill och Emmy in.
- Gå. sa Tom och brydde inte sej om dom stod där och bara fortsatte och hångla med mej.
- Tom! sa jag och putta undan han och satte mej upp.
- Men vafan. sa han och satte sej upp också.
- Vad gör ni här? sa jag till Bill och Emmy.
- Vi tänkte fråga om ni ville göra något, men ni verkar lite upptagna. sa Bill.
- Ja vi är faktiskt det. sa Tom.
- Men vafan. sa han och satte sej upp också.
- Vad gör ni här? sa jag till Bill och Emmy.
- Vi tänkte fråga om ni ville göra något, men ni verkar lite upptagna. sa Bill.
- Ja vi är faktiskt det. sa Tom.
- Nej det är vi inte. sa jag.
- Hallå?! sa han.
- Vad? Vi kan lika gärna göra något med dom. sa jag.
- Jaja. suckade han lite surt och la armarna i kors.
- Va inte sur nu. sa jag och kysste han på kinden.
- Hallå?! sa han.
- Vad? Vi kan lika gärna göra något med dom. sa jag.
- Jaja. suckade han lite surt och la armarna i kors.
- Va inte sur nu. sa jag och kysste han på kinden.
- Iallafall.. Vad vill ni göra? sa Bill.
- Det var du som frågade om vi skulle göra något. sa Tom.
- Ja, men jag vet inte? sa han.
- Okej. sa Tom.
- Vi kan dra till sjön och bada? sa jag.
- Det är maj? sa Tom.
- Och? Det är typ sommar, jag och Emmy badade första gången i mars. sa jag.
- Ni är ju fan galna. sa Bill.
- Viisst? sa Tom.
- Det var du som frågade om vi skulle göra något. sa Tom.
- Ja, men jag vet inte? sa han.
- Okej. sa Tom.
- Vi kan dra till sjön och bada? sa jag.
- Det är maj? sa Tom.
- Och? Det är typ sommar, jag och Emmy badade första gången i mars. sa jag.
- Ni är ju fan galna. sa Bill.
- Viisst? sa Tom.
- Haha nej? sa jag.
- Jo. sa dom.
- Kanske lite. sa Emmy.
- Aa, lite. sa jag.
- Nej, mycket. sa dom.
- Nääe. sa vi.
- Men aja, vi kan bada? sa hon.
- Okej då. suckade dom.
- Yey. sa vi.
- Jo. sa dom.
- Kanske lite. sa Emmy.
- Aa, lite. sa jag.
- Nej, mycket. sa dom.
- Nääe. sa vi.
- Men aja, vi kan bada? sa hon.
- Okej då. suckade dom.
- Yey. sa vi.
Alla började att packa sina badkläder och så. När vi var klara så gick vi ut till bilen och åkte. När vi kom till sjön la vi ut våra handdukar på stranden. Tom och Bill sa sej ner och solade och satte på sej sina solglasögon och jag och Emmy sprang ut i vattnet.
- Ska vi doppa oss en gång och sen går vi upp och lägger oss på dom så dom blir blöta? viskade jag och flinade.
- Hahah jaa! sa hon.
Vi doppade oss och sen sprang vi upp på stranden och la oss på dom.
- Vafan?!! sa Tom och puttade av mej.
- Det är iskallt fan!! sa Bill och puttade av Emmy.
- Hahahahaha! skrattade vi.
- Mogna ni är. sa Tom irriterat.
- Asså det var på skoj? sa Emmy.
- Men det var inte kul. sa Bill surt.
- Men förlåt då. sa jag irriterat.
- Asså det var på skoj? sa Emmy.
- Men det var inte kul. sa Bill surt.
- Men förlåt då. sa jag irriterat.
- Gör inte om de. sa dom samtidigt.
Jag och Emmy gick en bit bort från dom.
- Fan va lack dom blev. sa hon.
- Jag vet. sa jag lite irriterat.
- Asså dom kan inte ta ett fucking skämt ens. sa hon surt.
Jag och Emmy gick en bit bort från dom.
- Fan va lack dom blev. sa hon.
- Jag vet. sa jag lite irriterat.
- Asså dom kan inte ta ett fucking skämt ens. sa hon surt.
- Viisst? sa jag.
Vi gick bort till vattnet och bada en stund.
Bill's perspektiv:
Jag var fortfarande irriterad för att Emmy la sej på mej när hon hade badat.
Bill's perspektiv:
Jag var fortfarande irriterad för att Emmy la sej på mej när hon hade badat.
- Fan va onödigt av dom att lägga sej på oss när dom va blöta. sa jag surt.
- Håller med. sa han irriterat.
- Asså det spelar ingen roll om dom inte menade något illa, det gjorde mej irriterad iallafall. sa jag surt.
- Mm.. Mej med. sa han.
Vi låg en stund och solade tills dom kom.
- Hej älskling. sa Emmy och la sej brevid mej.
- Mm.. mumlade jag surt.
- Asså fan va onödigt det är att ni blir så fucking sura. sa hon irriterat.
- Nej. sa jag bara.
- Jo det äre. sa hon.
- Men nej. sa jag.
- Jag orkar inte bråka om det här. sa hon och la huvudet på mitt bröst.
- Du är blöt, bort från mej. sa jag.
- Asså seriöst Bill?! sa hon irriterat.
- Ja?! sa jag lite surt.
- Åh jag orkar fan inte. sa hon och började packa sina grejer.
- Vart ska du? sa Steffie.
- Jag går hem. sa hon irriterat och gick.
- Men nej. sa jag.
- Jag orkar inte bråka om det här. sa hon och la huvudet på mitt bröst.
- Du är blöt, bort från mej. sa jag.
- Asså seriöst Bill?! sa hon irriterat.
- Ja?! sa jag lite surt.
- Åh jag orkar fan inte. sa hon och började packa sina grejer.
- Vart ska du? sa Steffie.
- Jag går hem. sa hon irriterat och gick.
- Vänta, jag hänger på! ropade Steffie och sprang efter henne.
- Vafan? sa jag och Tom.
- Ska vi åka hem eller? sa han.
- Aa. sa jag och vi packade ihop våra saker och sen gick vi till bilen.
- Vafan? sa jag och Tom.
- Ska vi åka hem eller? sa han.
- Aa. sa jag och vi packade ihop våra saker och sen gick vi till bilen.
Vi satte oss i bilen och åkte hem. När vi kom hem så hade tjejerna inte kommit hem än. Jag gick upp till mitt rum och satte mej vid datan.
Efter typ 20min hörde jag att ytterdörren öppnades och jag gissade på att det var tjejerna. Jag orkade inte bry mej så jag fortsatte kolla lite grejer på datan. Någon minut senare kom Emmy in i mitt rum.
- Hej.. sa hon lågt.
- Hej. sa jag.
- Uhm.. Förlåt för förut. sa hon.
- Lungt, förlåt för att jag blev så arg. sa jag.
- Mm.. Lungt. sa hon och gick och satte sej i mitt knä.
- Älskar dej. sa jag och höll om henne.
- Älskar dej med. sa hon och kysste mej länge.
- Älskar dej med. sa hon och kysste mej länge.
- Ska vi göra något? sa jag och stängde av datan.
- Okej, vadå? sa hon och log.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag och skratta lite.
- Haha, okeej. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag och kysste henne länge.
Emily's perspektiv:
*senare på kvällen*
Jag och Bill låg i hans säng och kollade på Harry Potter. Efter några minuter kom Simone upp till oss.
- Vi tänkte äta på resturang ikväll, vill ni följa med? sa hon.
- Vad tycker du? sa Bill och kolla på mej.
- Visst, varför inte? sa jag och log.
- Bra, vi åker om en och en halv timme ungefär. sa hon och gick ut.
- Måste fixa mej. sa jag och reste mej upp.
- Nej. Du är fin som du är. sa han.
- Hahaha jag har sand i håret Bill. skrattade jag.
- Men varför sa du inte det innan då?! Nu äre säkert massa sand i min säng. sa han lite surt.
- Det är bara att borsta bort. sa jag.
- Men orka. sa han.
- Haha, aja jag ska duscha och fixa mej nu iallafall. sa jag och gick in i mitt rum.
- Okej, vadå? sa hon och log.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag och skratta lite.
- Haha, okeej. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag och kysste henne länge.
Emily's perspektiv:
*senare på kvällen*
Jag och Bill låg i hans säng och kollade på Harry Potter. Efter några minuter kom Simone upp till oss.
- Vi tänkte äta på resturang ikväll, vill ni följa med? sa hon.
- Vad tycker du? sa Bill och kolla på mej.
- Visst, varför inte? sa jag och log.
- Bra, vi åker om en och en halv timme ungefär. sa hon och gick ut.
- Måste fixa mej. sa jag och reste mej upp.
- Nej. Du är fin som du är. sa han.
- Hahaha jag har sand i håret Bill. skrattade jag.
- Men varför sa du inte det innan då?! Nu äre säkert massa sand i min säng. sa han lite surt.
- Det är bara att borsta bort. sa jag.
- Men orka. sa han.
- Haha, aja jag ska duscha och fixa mej nu iallafall. sa jag och gick in i mitt rum.
Jag duschade och sen klädde jag på mej, fixade mitt hår, fixade mej och allt sånt. När jag var klar gick jag in i Bills rum igen. Han var inte där och man kunde höra att duschen var på så jag antog att han var där.
Jag satte mej på sängen och väntade på att han skulle komma ut. Efter kanske 10 min så kom han ut och hade bara en handduk runt midjan.
- Shit! sa han när han såg mej.
- Haha, vad äre med dej nu då? sa jag och flina.
- Visste inte att du hade kommit hit. sa han och tog fram kläder.
- Hahah näe, jag vet. sa jag.
- Amen kommer snart. sa han och gick i badrummet med lite kläder.
20min senare kom han ut och hade klätt på sej och tagit lite mascara.
- Varför sminkar du dej ens? sa jag.
- Vet inte, gillare bara. sa han.
- Haha, du är fin både med smink och utan. sa jag och log.
- Haha tack, typ. sa han och kysste mej.
20min senare kom han ut och hade klätt på sej och tagit lite mascara.
- Varför sminkar du dej ens? sa jag.
- Vet inte, gillare bara. sa han.
- Haha, du är fin både med smink och utan. sa jag och log.
- Haha tack, typ. sa han och kysste mej.
- Varsågod. sa jag och krama han.
Exakt då kom Simone och sa att vi skulle åka. Vi släppte varann och gick ner. I hallen stod alla utom vi, så vi tog på oss skorna och sen gick vi ut till bilen.
Exakt då kom Simone och sa att vi skulle åka. Vi släppte varann och gick ner. I hallen stod alla utom vi, så vi tog på oss skorna och sen gick vi ut till bilen.
Tom körde, som vanligt. Och när vi kom fram så satte vi oss vid vårt bord. Vi beställde och när dom kom ut med maten började alla äta.
Efter att alla hade ätit så satt vi kvar en stund och snacka. När de hade gått en ganska lång stund så åkte vi hem.
När vi kom in gick jag och Bill upp till hans rum och fortsatte kolla på Harry Potter filmerna.
- Jag är trött. sa jag och gäspade.
- Sov då. sa han.
- Näe, inte om inte du ska sova också. sa jag och gäspade igen.
- Haha, okej vi går och lägger oss då. sa han.
Vi tog bort vårat smink och bytte om och sen gick vi och la oss.
- Godnatt älskling. sa han och la armen om mej.
- Godnatt. sa jag och vände mej om för att kyssa han.
kommentera..? :3
När vi kom in gick jag och Bill upp till hans rum och fortsatte kolla på Harry Potter filmerna.
- Jag är trött. sa jag och gäspade.
- Sov då. sa han.
- Näe, inte om inte du ska sova också. sa jag och gäspade igen.
- Haha, okej vi går och lägger oss då. sa han.
Vi tog bort vårat smink och bytte om och sen gick vi och la oss.
- Godnatt älskling. sa han och la armen om mej.
- Godnatt. sa jag och vände mej om för att kyssa han.
kommentera..? :3
Die For You - Chapter 48 - The End
1. Bill och Tom 2. Emma-Lee 3. Angelika 4. Fanny 5. Gustav och Georg
6. Ria 7. Linnea och Michis 8. Sofia 9. Bröllops buketten.
Emma-Lee's perspektiv:
Efter att Angelika hade gått så stod jag och Tom och stirrade på varann en lång stund. Ett tag senare så gick han närmare mej och kysste mej länge.
- Va bara tvungen. sa han efter kyssen och gick till övervåningen.
- Haha, du har saknat det va? sa Fanny och flina.
- Om jag har. sa jag och log lite.
- Tänkte det. sa hon.
- Älskar han så fucking mycket. sa jag.
- Gå upp till han då? sa hon.
- Uhm.. Okej.. sa jag.
Jag gick up till hans rum och knacka.
- Kom in. sa han.
- Uhm.. Hej. sa jag när jag hade gått in.
- Tja. sa han.
- Varför kysste du mej? Du är ju tillsammans med Ria.. sa jag och kollade ner i golvet.
- Jag va bara tvungen att göra de. sa han.
- Du får mej känna mej typ som ett andra handsval eller något. sa jag.
- Va? Omg förlåt, jag vill inte att du ska känna dej så. För det är du inte. sa han och kramade mej.
- Men du beter dej ju som om jag är de.. sa jag lågt.
- Men du är inte de. sa han.
- Hur ska jag kunna lita på de? Du har en flickvän och sen håller du på med mej iallafall? sa jag.
- Lita bara på mej, jag skulle aldrig vilja att du känner dej som ett andra handsval. sa han.
- Säkert? sa jag.
- Ja. sa han och kysste mej.
- Fan vad jag har saknat det här. sa jag efter kyssen.
- Jag med.. Bill kanske har rätt om att jag borde göra slut med Ria och ta tillbaks dej. sa han.
- Ta tillbaks mej? Jag är ingen sak man som bara tar tillbaks. sa jag lite irriterat.
- Asså det var inte så jag menade.. sa han.
- Hur menade du då? sa jag lite drygt.
- Asså uhm.. Jag venne... Men asså jag älskar verkligen dej Emma-Lee. Finns det någon chans att det kan bli vi igen om jag gör slut med Ria? sa han.
- Det finns en chans, men bara du lovar att inte göra mej illa eller svika mej eller något sånt igen. sa jag.
- Yes. sa han och kysste mej igen.
- Men du har inte gjort slut med henne än så det blir inget mer kyssande. sa jag efter att jag avbröt kyssen.
- Okej.. suckade han och tog upp mobilen.
- Vad ska du göra? sa jag.
- Ringa Ria och säga att hon måste komma hit. sa han.
- Okeej? sa jag.
- Asså jag ska göra slut med henne. sa han.
- Aha, okeej. sa jag.
- Men du är inte de. sa han.
- Hur ska jag kunna lita på de? Du har en flickvän och sen håller du på med mej iallafall? sa jag.
- Lita bara på mej, jag skulle aldrig vilja att du känner dej som ett andra handsval. sa han.
- Säkert? sa jag.
- Ja. sa han och kysste mej.
- Fan vad jag har saknat det här. sa jag efter kyssen.
- Jag med.. Bill kanske har rätt om att jag borde göra slut med Ria och ta tillbaks dej. sa han.
- Ta tillbaks mej? Jag är ingen sak man som bara tar tillbaks. sa jag lite irriterat.
- Asså det var inte så jag menade.. sa han.
- Hur menade du då? sa jag lite drygt.
- Asså uhm.. Jag venne... Men asså jag älskar verkligen dej Emma-Lee. Finns det någon chans att det kan bli vi igen om jag gör slut med Ria? sa han.
- Det finns en chans, men bara du lovar att inte göra mej illa eller svika mej eller något sånt igen. sa jag.
- Yes. sa han och kysste mej igen.
- Men du har inte gjort slut med henne än så det blir inget mer kyssande. sa jag efter att jag avbröt kyssen.
- Okej.. suckade han och tog upp mobilen.
- Vad ska du göra? sa jag.
- Ringa Ria och säga att hon måste komma hit. sa han.
- Okeej? sa jag.
- Asså jag ska göra slut med henne. sa han.
- Aha, okeej. sa jag.
- Shit.. sa han.
Han ringde henne och bad henne att komma hit och efter en stund så la dom på.
- Skulle hon komma? sa jag.
- Jaa. sa han och försökte kyssa mej men jag undvek han.
- De blir inget förns ni har gjort slut. sa jag.
- Men vafan. sa han och höll om mej och la händerna på mitt ass.
- Vad göru..? sa jag.
- Förstör inte den här stunden för mej nu. sa han.
- Uhm.. Okej..? sa hon.
- Aja, vi går ner. sa han och gick mot dörren.
- Okej. sa jag och gick efter han.
Vi gick ner till vardagsrummet och kollade på tv en stund tills de plingade på dörren och Tom gick för att öppna och jag följade efter han. När han öppna så var det såklart Ria och hon gick in och han stängde dörren efter henne.
Han ringde henne och bad henne att komma hit och efter en stund så la dom på.
- Skulle hon komma? sa jag.
- Jaa. sa han och försökte kyssa mej men jag undvek han.
- De blir inget förns ni har gjort slut. sa jag.
- Men vafan. sa han och höll om mej och la händerna på mitt ass.
- Vad göru..? sa jag.
- Förstör inte den här stunden för mej nu. sa han.
- Uhm.. Okej..? sa hon.
- Aja, vi går ner. sa han och gick mot dörren.
- Okej. sa jag och gick efter han.
Vi gick ner till vardagsrummet och kollade på tv en stund tills de plingade på dörren och Tom gick för att öppna och jag följade efter han. När han öppna så var det såklart Ria och hon gick in och han stängde dörren efter henne.
- Hej Tomi. sa hon och kysste han länge.
- Uhm... Hej.. sa han efter kyssen.
- Vad va det som va så viktigt? sa hon och log.
- Det är typ slut. sa han.
- Va? sa hon.
- Ja. sa han.
- Varför?! sa hon.
- För att jag älskar en annan mer än dej. sa han.
- Vem?! sa hon.
- Ingen.. De är bara slut, okej? sa han.
- Vafan Tom, jag älskar ju deej. sa hon.
- Men jag älskar inte dej. sa han.
- Vafan Tom, jag älskar ju deej. sa hon.
- Men jag älskar inte dej. sa han.
- Ehh.. Jo? sa hon bitchigt.
- Vafan vet du om jag gör det eller inte? sa jag irriterat.
- För att! sa hon.
- Jag orkar inte bry mej! De är slut så kan du bara dra?! sa han surt.
- Visst. Men nu när det ändå är slut kan jag ju säga sanningen. Jo, jag utnyttjade dej för dina pengar. sa hon och gick.
- Vafan? Hur dum får man vara? sa jag.
- Jag venne. sa han och la händerna på mitt ass igen.
- Vi är inte tillsammans än Tom. sa jag.
- Okej, vill du bli tillsammans med mej igen? sa han och log.
- Jaa. sa jag och kysste han länge.
- Vafan vet du om jag gör det eller inte? sa jag irriterat.
- För att! sa hon.
- Jag orkar inte bry mej! De är slut så kan du bara dra?! sa han surt.
- Visst. Men nu när det ändå är slut kan jag ju säga sanningen. Jo, jag utnyttjade dej för dina pengar. sa hon och gick.
- Vafan? Hur dum får man vara? sa jag.
- Jag venne. sa han och la händerna på mitt ass igen.
- Vi är inte tillsammans än Tom. sa jag.
- Okej, vill du bli tillsammans med mej igen? sa han och log.
- Jaa. sa jag och kysste han länge.
- Bra. sa han efter kyssen.
Vi gick upp till hans rum och jag satte mej på sängen.
- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne, någonting. sa han och började kyssa mej på halsen och allt.
Vi gick upp till hans rum och jag satte mej på sängen.
- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne, någonting. sa han och började kyssa mej på halsen och allt.
- Va göru? sa jag och skrattade lite.
- Inget. sa han och fortsatte.
- Haha, haru kul eller? skratta jag.
- Mmm... mumlade han och fortsatte.
- Inget. sa han och fortsatte.
- Haha, haru kul eller? skratta jag.
- Mmm... mumlade han och fortsatte.
- Okej.. sa jag.
- Gå bort från sängen i två sekunder. sa han.
- Okej. sa jag.
Jag gick upp från sängen och han tog av sej sina shorts satt han bara hade kalsonger på sej och gick och la sej i sängen.
- Ska du sova? sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Wtf? sa jag.
- Jag är skit trött. sa han.
- Gå bort från sängen i två sekunder. sa han.
- Okej. sa jag.
Jag gick upp från sängen och han tog av sej sina shorts satt han bara hade kalsonger på sej och gick och la sej i sängen.
- Ska du sova? sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Wtf? sa jag.
- Jag är skit trött. sa han.
- Va social med mej! sa jag och satte mej på sängen.
- Eller så kan du vara social med mej i sängen? sa han och flina.
- Kom igen Toom! klagade jag.
- Neej, jag är trött. sa han.
- När du sa det innan verkade det inte som det. sa jag och flina.
- Eller så kan du vara social med mej i sängen? sa han och flina.
- Kom igen Toom! klagade jag.
- Neej, jag är trött. sa han.
- När du sa det innan verkade det inte som det. sa jag och flina.
- Uhm... Joo. sa han.
- Näää, men du får inte sova! sa jag.
- Joooo! sa han.
- Näee. sa jag och kysste han.
- Näää, men du får inte sova! sa jag.
- Joooo! sa han.
- Näee. sa jag och kysste han.
- Jag är fan as trött. sa han och gäspade.
- Men sov då. suckade jag och gick mot dörren.
- Vart ska du? sa han.
- Kolla om Angelika ska med ut och röka. sa jag.
- Röker du?! sa han.
- Ja.. sa hon.
- Oh shit. Du va ju så jävla mycket emot rökning? sa han.
- Ja, men inte nu. sa jag.
- Men sov då. suckade jag och gick mot dörren.
- Vart ska du? sa han.
- Kolla om Angelika ska med ut och röka. sa jag.
- Röker du?! sa han.
- Ja.. sa hon.
- Oh shit. Du va ju så jävla mycket emot rökning? sa han.
- Ja, men inte nu. sa jag.
- Okej.. sa han.
- Ses sen. sa jag och gick.
- Ses sen. sa jag och gick.
Angelika's perspektiv:
Jag, Bill och Fanny satt nere i vardagsrummet och kollade på tv när Emma-Lee kom ner till oss.
- Angelika hänger du med ut? sa hon.
- Uhm.. Visst. sa jag.
- Vad ska ni göra? sa Fanny.
- Smoke some weed. Näe men röka. sa Emma-Lee.
- Okeeej. sa hon.
- Ska du också med? sa jag.
- Mmm.. Aa. sa hon.
- Du röker väl inte? sa Emma-Lee när vi hade gått ut i hallen.
- Jo? sa hon.
- Oftaah? sa Emma-Lee.
- Haha ja. sa hon.
- Mmm.. Aa. sa hon.
- Du röker väl inte? sa Emma-Lee när vi hade gått ut i hallen.
- Jo? sa hon.
- Oftaah? sa Emma-Lee.
- Haha ja. sa hon.
Vi tog på oss skorna och gick en bit men sen stannade vi och började röka.
- Hur gåre med dej och Tom då? Ni har varit fett mycket med varandra nu. sa jag.
- Haha, vi är typ.. tillsammans nu. sa Emma-Lee.
- OFTAAH?!! SÅ HAN OCH RIA HAR GJORT SLUT?!!! skrek jag överlyckligt.
- Jaaa! sa hon och log lite.
- Omfg grattis asså! sa Fanny.
- Haha tack. sa hon.
- Shit Bill kommer bli as glad! Grattis förresten! sa jag och log.
- Hahah tror jag säkert. Tack. sa hon.
Vi rökte klart och sen gick vi tillbaks till huset. Fanny gick upp till gästrummet och Emma-Lee gick till Tom och jag till Bill i vardagsrummet.
- Har Tom snackat med dej om något.. Viktigt? sa jag.
- Uhm.. Nej? sa han.
- Okeej, det är typ en av världens bästa saker som har hänt asså! sa jag.
- Vadå?! sa han.
- Tom och Ria har gjort slut och nu har han blivit tillsammans med Emma-Lee istället!! sa jag glatt.
- OFTAAH?!! skrek han glatt.
- Jaa! sa jag.
- Omfg! ÄNTLIGEN!!! skrek han.
- Har Tom snackat med dej om något.. Viktigt? sa jag.
- Uhm.. Nej? sa han.
- Okeej, det är typ en av världens bästa saker som har hänt asså! sa jag.
- Vadå?! sa han.
- Tom och Ria har gjort slut och nu har han blivit tillsammans med Emma-Lee istället!! sa jag glatt.
- OFTAAH?!! skrek han glatt.
- Jaa! sa jag.
- Omfg! ÄNTLIGEN!!! skrek han.
- Oha... Chilla. sa Tom.
- När kom ni? sa han och kolla på Tom och Emma-Lee.
- Nyss. Vad snackar ni om? sa Tom.
- Han är såhär glad för att du och Ria inte är tillsammans längre. sa jag.
- Kan fatta det. Eftersom att varken du eller han gillade henne. sa han.
- Jag HATAR henne. sa Bill.
- Jag vet. sa han.
- Aja, är glad för att ni är tillsammans. Ni passar bättre ihop och allt. sa Bill.
- Okej.. sa han.
- Vafan? sa Bill.
- Vad..? Vad ska jag säga liksom.. sa han.
- Uhm... Jag venne. sa Bill.
- Haha precis. sa han och skratta lite.
- Iallafall... Tack tack tack tack tack för att jag förhoppningsvis aldrig kommer behöva få se Ria igen!! sa Bill och krama Tom hårt.
- Okej... Ska iallafall gå och lägga mej igen.. sa han.
- Nu? sa jag.
- Ja? sa han.
- Vet du ens vad klockan är? sa Bill.
- Nej. Hur mycket? sa han.
- Typ 15 eller något. sa Bill.
- Okej. Men jag är trött. sa han.
- Men du ska va social med mej! Du lovade det! sa Emma-Lee.
- Juste... Fan också.. sa han.
- Men gud, är de så jobbigt att vara lite social? sa jag och skrattade lite.
- Japp. sa han.
- Shiit. sa Emma-Lee.
- Asså jag ska va social.. I sömnen. sa han.
- När kom ni? sa han och kolla på Tom och Emma-Lee.
- Nyss. Vad snackar ni om? sa Tom.
- Han är såhär glad för att du och Ria inte är tillsammans längre. sa jag.
- Kan fatta det. Eftersom att varken du eller han gillade henne. sa han.
- Jag HATAR henne. sa Bill.
- Jag vet. sa han.
- Aja, är glad för att ni är tillsammans. Ni passar bättre ihop och allt. sa Bill.
- Okej.. sa han.
- Vafan? sa Bill.
- Vad..? Vad ska jag säga liksom.. sa han.
- Uhm... Jag venne. sa Bill.
- Haha precis. sa han och skratta lite.
- Iallafall... Tack tack tack tack tack för att jag förhoppningsvis aldrig kommer behöva få se Ria igen!! sa Bill och krama Tom hårt.
- Okej... Ska iallafall gå och lägga mej igen.. sa han.
- Nu? sa jag.
- Ja? sa han.
- Vet du ens vad klockan är? sa Bill.
- Nej. Hur mycket? sa han.
- Typ 15 eller något. sa Bill.
- Okej. Men jag är trött. sa han.
- Men du ska va social med mej! Du lovade det! sa Emma-Lee.
- Juste... Fan också.. sa han.
- Men gud, är de så jobbigt att vara lite social? sa jag och skrattade lite.
- Japp. sa han.
- Shiit. sa Emma-Lee.
- Asså jag ska va social.. I sömnen. sa han.
- Säkert.. sa hon.
- Ja.. sa han.
- Nej, du ska vara vaken! sa hon och kysste han.
- Okeej. sa han.
- Ja.. sa han.
- Nej, du ska vara vaken! sa hon och kysste han.
- Okeej. sa han.
- Bra. sa hon.
- Ska vi göra något? sa jag.
- Ska vi göra något? sa jag.
- Typ, men jag kommer decka. sa han och slängde sej på soffan.
- Nej det kommer du inte! sa hon och började dra i hans arm.
- Wtf? sa han.
- Asså Tom du beter dej som en 3 åring. sa Bill.
- Vafan? sa han.
- Ja? Du behöver fan sova middag. sa Bill.
- Hahahah! skratta jag och Emma-Lee.
- Håll käften. sa han lite irriterat.
- Blev du sur bara för det? sa hon.
- Ja. sa han irriterat.
- Seriöst Tom.. sa hon.
- Om ni ska vara så fucking störda så kan jag lika gärna gå och lägga mej. sa han surt.
- Tom jag drev. sa Bill.
- Och? Det var inte ens kul. sa han surt.
- Okej, förlåt då. sa Bill.
- Nej det kommer du inte! sa hon och började dra i hans arm.
- Wtf? sa han.
- Asså Tom du beter dej som en 3 åring. sa Bill.
- Vafan? sa han.
- Ja? Du behöver fan sova middag. sa Bill.
- Hahahah! skratta jag och Emma-Lee.
- Håll käften. sa han lite irriterat.
- Blev du sur bara för det? sa hon.
- Ja. sa han irriterat.
- Seriöst Tom.. sa hon.
- Om ni ska vara så fucking störda så kan jag lika gärna gå och lägga mej. sa han surt.
- Tom jag drev. sa Bill.
- Och? Det var inte ens kul. sa han surt.
- Okej, förlåt då. sa Bill.
- K. sa han och reste sej.
- Säg inte att du ska sova.. sa hon.
- Säg inte att du ska sova.. sa hon.
- Jo. sa han.
- Kom igen Tom. Du lovade. sa hon.
- Kom igen Tom. Du lovade. sa hon.
- Jag bryr mej inte. Jag är fan as trött. sa han lite irriterat.
- Skit i de då. sa hon surt och satte sej brevid mej.
- Skit i de då. sa hon surt och satte sej brevid mej.
- Okej. sa han och gick.
Vi satt i soffan ett tag och det var en pinsamtystnad. En liten stund senare så gick Emma-Lee, hon skulle väl till Tom eller något.
- Vad ska vi göra? sa jag för att bryta tystnaden.
- Vet inte.. Någonting. sa Bill.
Vi satt i soffan ett tag och det var en pinsamtystnad. En liten stund senare så gick Emma-Lee, hon skulle väl till Tom eller något.
- Vad ska vi göra? sa jag för att bryta tystnaden.
- Vet inte.. Någonting. sa Bill.
- Som? sa jag.
- Nåågot. sa han.
- Haha okeej? sa jag.
- Men vi kan typ.. Gå ut eller något. sa han.
- När var hundarna ute sist? sa jag.
- Vet inte. Går och frågar Tom. sa han och gick upp.
Bill's perspektiv:
Jag knacka på Toms rum och gick in.
- Tom när va hundarna ute sist? sa jag.
- Vet inte. Jag har inte varit ute med dom iallafall. sa han.
- Men vafan då har dom ju inte varit ute på hela fucking dagen! sa jag och gick ner.
Jag och Angelika gick ut i hallen och tog på oss skorna och sen ropade vi på hundarna. Vi kopplade dom och gick ut.
- Asså tänk att vi har varit tillsammans i 7 fucking år. sa hon efter ett tag.
- Haha aa.. sa jag.
- Och du har inte sumpat den där chansen än.. sa hon.
- Nej, och vet du varför? sa jag.
- Nope. sa hon.
- För att jag älskar dej för mycket för att göra det. sa jag och kysste henne länge.
- Aww. sa hon efter kyssen.
Vi gick ett tag till och sen gick vi tillbaks hem. När vi kom in tog vi av hundarnas koppel och sen sprang Scotty upp till Tom och dom andra hoppade upp i ena soffan och la sej.
- Vad ska vi göra? sa Angelika.
- Vet inte.. Haha. sa jag.
- Okej.. sa hon.
Exakt då så kom Fanny till hallen och började ta på sej skorna.
- Nåågot. sa han.
- Haha okeej? sa jag.
- Men vi kan typ.. Gå ut eller något. sa han.
- När var hundarna ute sist? sa jag.
- Vet inte. Går och frågar Tom. sa han och gick upp.
Bill's perspektiv:
Jag knacka på Toms rum och gick in.
- Tom när va hundarna ute sist? sa jag.
- Vet inte. Jag har inte varit ute med dom iallafall. sa han.
- Men vafan då har dom ju inte varit ute på hela fucking dagen! sa jag och gick ner.
Jag och Angelika gick ut i hallen och tog på oss skorna och sen ropade vi på hundarna. Vi kopplade dom och gick ut.
- Asså tänk att vi har varit tillsammans i 7 fucking år. sa hon efter ett tag.
- Haha aa.. sa jag.
- Och du har inte sumpat den där chansen än.. sa hon.
- Nej, och vet du varför? sa jag.
- Nope. sa hon.
- För att jag älskar dej för mycket för att göra det. sa jag och kysste henne länge.
- Aww. sa hon efter kyssen.
Vi gick ett tag till och sen gick vi tillbaks hem. När vi kom in tog vi av hundarnas koppel och sen sprang Scotty upp till Tom och dom andra hoppade upp i ena soffan och la sej.
- Vad ska vi göra? sa Angelika.
- Vet inte.. Haha. sa jag.
- Okej.. sa hon.
Exakt då så kom Fanny till hallen och började ta på sej skorna.
- Vart ska du? sa Angelika.
- Ut med några. sa Fanny.
- Okej. sa hon.
Vi gick upp till Toms rum för att se vad han och Emma-Lee gjorde. När vi kom in i hans rum så låg han i sängen med Scotty brevid sej och Emma-Lee satt på sängkanten.
- Vad gör ni? sa jag.
- Vad ser det ut som? sa Tom.
- Har tråkigt? sa jag.
- Mm.. Typ. sa han.
- Okeej. Men vill ni göra något? sa jag.
- Visst. sa dom.
- Som? sa jag.
- Asså de va du som fråga. sa han.
- Jag vet men ändå.. sa jag.
- Kan lika gärna fortsätta att sova då. sa han.
- Neej!! Du har fan sovit as länge!! sa Emma-Lee och putta ner han från sängen.
- Vafan?! sa han lite irriterat.
- Förlåt, men du ska inte sova. sa hon.
- Jag får fan sova om jag vill. sa han irriterat och drog till sej täcket ner till golvet.
- Toooom! klagade hon.
- Nej, jag ska sova! sa han och tog ner en kudde och la sej på golvet.
- Varför lägger du dej inte i sängen? sa jag.
- För att hon kommer putta ner mej och inte låta mej sova alls då. sa han surt.
- Måste du sova nu då? sa Angelika.
- Ja? sa han.
- Okej. sa hon.
- Snälla Tom. bad Emma-Lee.
- Asså de va du som fråga. sa han.
- Jag vet men ändå.. sa jag.
- Kan lika gärna fortsätta att sova då. sa han.
- Neej!! Du har fan sovit as länge!! sa Emma-Lee och putta ner han från sängen.
- Vafan?! sa han lite irriterat.
- Förlåt, men du ska inte sova. sa hon.
- Jag får fan sova om jag vill. sa han irriterat och drog till sej täcket ner till golvet.
- Toooom! klagade hon.
- Nej, jag ska sova! sa han och tog ner en kudde och la sej på golvet.
- Varför lägger du dej inte i sängen? sa jag.
- För att hon kommer putta ner mej och inte låta mej sova alls då. sa han surt.
- Måste du sova nu då? sa Angelika.
- Ja? sa han.
- Okej. sa hon.
- Snälla Tom. bad Emma-Lee.
- Nej. sa han surt.
- Okej då. sa hon lite irriterat och gick ut.
- Varför ska hon bli så fucking sur?! sa han drygt.
- För att du tydligen har lovat henne att inte sova? sa Angelika.
- K, jag sover om jag fucking vill de. sa han irriterat.
- Asså du behöver inte bli arg på mej? Jag svarade bara på din fucking fråga. sa hon surt.
- Okej då. sa hon lite irriterat och gick ut.
- Varför ska hon bli så fucking sur?! sa han drygt.
- För att du tydligen har lovat henne att inte sova? sa Angelika.
- K, jag sover om jag fucking vill de. sa han irriterat.
- Asså du behöver inte bli arg på mej? Jag svarade bara på din fucking fråga. sa hon surt.
- Och? Gå bara. sa han surt.
- Hellre det än att vara här med dej. sa jag irriterat och vi gick ut.
- Hellre det än att vara här med dej. sa jag irriterat och vi gick ut.
Vi gick ner till köket och Emma-Lee satt vid köksbordet och höll på med mobilen.
- Haru kul eller? sa Angelika.
- Vad tror du? sa hon och kollade upp från mobilen.
- Inte speciellt.. sa Angelika
- Exakt. Han fucking lovade att han inte skulle sova. sa hon.
- Han håller aldrig vad han lovar. sa jag.
- Jag märker de. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
Tom's perspektiv:
*Någon timme senare*
Jag vaknade av att Scotty slickade mej i ansiktet. Jag puttade bort han och gick till min garderob och tog på mej en tröja, byxor och ett pannband.
Jag vaknade av att Scotty slickade mej i ansiktet. Jag puttade bort han och gick till min garderob och tog på mej en tröja, byxor och ett pannband.
Efter de gick jag ner till vardagsrummet och dom andra satt och kollade på tv. Jag satte mej brevid Emma-Lee och la armen om henne fast hon kollade inte ens på mej.
- Vad är de? sa jag.
- Du fucking lovade. sa hon lite irriterat.
- Sorry. sa jag.
- K. sa hon drygt.
- Ska du vara sur nu? sa jag och skrattade lite.
- Ja. sa hon irriterat.
- Du kan inte vara sur på mej. sa jag och kysste henne på kinden.
- Jo det kan jag. sa hon surt och tog bort min hand.
- Nej det kan du inte. sa jag och kysste henne några gånger.
- Sluta. sa hon irriterat.
- Aldrig. sa jag och började kyssa henne på halsen.
- Men lägg av!! sa hon argt och ställde sej upp.
- Sluta vara sur på mej då! sa jag och drog ner henne i soffan igen.
- Rör mej inte. sa hon irriterat och satte sej en bit ifrån mej.
- Men lägg av!! sa hon argt och ställde sej upp.
- Sluta vara sur på mej då! sa jag och drog ner henne i soffan igen.
- Rör mej inte. sa hon irriterat och satte sej en bit ifrån mej.
- Men älskling. sa jag och flyttade mej närmare henne.
- Lägg av. sa hon och jag suckade.
- Älskar dej. viskade jag till henne.
- Lägg av. sa hon och jag suckade.
- Älskar dej. viskade jag till henne.
- Låt mej va. sa hon.
- Varför är du så jävla sur?! sa jag.
- För att du inte höll ditt fucking löfte! sa hon surt.
- Men förlåt! sa jag.
- Varför är du så jävla sur?! sa jag.
- För att du inte höll ditt fucking löfte! sa hon surt.
- Men förlåt! sa jag.
- Ett fucking förlåt räcker inte. sa hon och gick.
- Men vafan. suckade jag och gick efter henne.
Hon gick in i mitt rum och jag följde efter henne.
- Emma-Lee sluta! sa jag.
- Det är inte jag som inte kan lova saker! sa hon lite irriterat.
- Men vafan, jag har redan sagt förlåt! sa jag.
- Ett förlåt fucking räcker inte! sa hon.
- Men vafan ska jag göra då?! sa jag.
- Men vafan. suckade jag och gick efter henne.
Hon gick in i mitt rum och jag följde efter henne.
- Emma-Lee sluta! sa jag.
- Det är inte jag som inte kan lova saker! sa hon lite irriterat.
- Men vafan, jag har redan sagt förlåt! sa jag.
- Ett förlåt fucking räcker inte! sa hon.
- Men vafan ska jag göra då?! sa jag.
- Jag venne. sa hon snabbt.
- Jag älskar dej. sa jag och gick fram och kramade henne.
- Jag älskar dej med. sa hon och kramade tillbaks.
- Jag älskar dej. sa jag och gick fram och kramade henne.
- Jag älskar dej med. sa hon och kramade tillbaks.
- Jag lovar att jag inte kommer bryta något mer löfte. sa jag.
- Lova? sa hon.
- Lovar. sa jag och kysste henne.
- Bra, kan du lova att inte sova mer förns jag vill sova? sa hon.
- Uhm.. Okej. sa jag.
- Lova? sa hon.
- Lovar. sa jag och kysste henne.
- Bra, kan du lova att inte sova mer förns jag vill sova? sa hon.
- Uhm.. Okej. sa jag.
- Du vill inte de, eller hur? sa hon.
- Egentligen inte.. sa jag.
- Okej, men såhär då.. Kan du försöka att inte sova tills då? sa hon.
- Försöka kan man väl, men vet inte om jag lyckas. sa jag.
- Okej då. suckade hon.
*Senare på kvällen*
Vi hade bestämt att vi skulle ut och äta på en resturang. Jag och Bill satt i vardagsrummet och väntade på att Emma-Lee, Angelika och Fanny skulle bli klara.
- Egentligen inte.. sa jag.
- Okej, men såhär då.. Kan du försöka att inte sova tills då? sa hon.
- Försöka kan man väl, men vet inte om jag lyckas. sa jag.
- Okej då. suckade hon.
*Senare på kvällen*
Vi hade bestämt att vi skulle ut och äta på en resturang. Jag och Bill satt i vardagsrummet och väntade på att Emma-Lee, Angelika och Fanny skulle bli klara.
Efter en stund så kom Emma-Lee och Fanny, så de va bara Angelika som vi väntade på nu. Några minuter senare kom hon också så vi tog min bil och åkte till resturangen.
När vi kom fram så satte vi oss vid ett bord och beställde mat och allt sånt. Efter att vi hade ätit åkte vi hem igen och bara chillade och kollade på film.
*Några månader senare*
Angelika's perspektiv:
Det var 2 veckor kvar tills jag och Bill skulle gifta oss och jag hade fortfarande inte hittat någon bröllops klänning. Jag var i stan med Emma-Lee, Fanny och några andra kompisar och dom hjälpte mej att leta efter en klänning.
Efter många timmars letande hittade Emma-Lee en skit fin klänning. Jag provade den och den satt perfekt. Jag visade tjejerna och dom gillade den också.
Vi gick till kassan och jag betalade den. Efter det åkte jag, Emma-Lee och Fanny hem och dom andra skulle stanna. När vi kom in sprang hundarna från till oss som vanligt.
- Hej älskling. sa Bill när han kom till hallen.
- Heej. sa jag och kysste han.
- Hur gick det med att hitta en klänning då? sa han och la händerna på mitt ass.
- Bra! Emma-Lee hittade en skit fin! sa jag.
- Får jag se? sa han och log gulligt.
- Näe, om 2 veckor får du det. sa jag och kysste han innan jag gick upp.
Jag la undan klänningen och sen gick jag ner till köket och Emma-Lee och Tom stod och snacka där.
- Hejhej. sa jag och log.
- Tja. sa Tom.
- Hej. sa Emma-Lee och log.
- Shiiit jag trodde aldrig att jag skulle hitta den perfekta klänningen, taaaack Emma-Lee!! sa jag och kramade henne.
- Haha, varsågod! sa hon.
- Shit, den va skit fin fan! sa jag.
- Får jag se? sa Tom.
- Näe, får inte Bill se, får inte du heller se. sa jag och flina.
- Taskigt. sa han och gjorde en ledsen min.
- Haha. skratta jag.
- De är fan fett kul att ni ska gifta er! Jag skulle också vilja gifta mej. sa hon.
- Vafan? Jag ska fan aldrig gifta mej eller skaffa barn eller något sånt. sa han.
- Ett av dom sakerna är ju redan försent att ändra på. sa jag.
- Va? sa han.
- Du har ju redan en son? sa jag.
- Juste.. Men jag ska inte ha ett till. sa han.
- Vafan? Jag ska fan aldrig gifta mej eller skaffa barn eller något sånt. sa han.
- Ett av dom sakerna är ju redan försent att ändra på. sa jag.
- Va? sa han.
- Du har ju redan en son? sa jag.
- Juste.. Men jag ska inte ha ett till. sa han.
- Har du en son?! sa hon förvånat.
- Uhm.. Aa.. sa han.
- Oftaa? sa hon.
- Ja. Men han vet inte att jag är hans pappa typ. sa han.
- Varför? sa hon.
- För att jag inte vill ha något med han att göra.. sa han.
- VA?! Varför inte?! sa hon.
- För att jag ville inte ens ha en son från första början. sa han.
- Aha, okeej. Hur gammal är han då? sa hon.
- Typ 6 eller 7. Venne riktigt. sa han.
- Uhm.. Aa.. sa han.
- Oftaa? sa hon.
- Ja. Men han vet inte att jag är hans pappa typ. sa han.
- Varför? sa hon.
- För att jag inte vill ha något med han att göra.. sa han.
- VA?! Varför inte?! sa hon.
- För att jag ville inte ens ha en son från första början. sa han.
- Aha, okeej. Hur gammal är han då? sa hon.
- Typ 6 eller 7. Venne riktigt. sa han.
- Omg... Vem tar ens hand om honom? sa hon.
- Min mamma och Gordon. sa han.
- Okeej. sa hon.
- Mm.. mumlade han.
- Min mamma och Gordon. sa han.
- Okeej. sa hon.
- Mm.. mumlade han.
Jag gick upp till vårat rum och Bill satt vid datan.
- Vem är datanörden nu då? sa jag och flina.
- Va? sa han.
- Förr kalla du alltid mej för datanörd. sa jag.
- Ja, för att du är en. sa han och skratta.
- Nääe. sa jag.
- Joo. sa han.
- Haha jag orkar inte. skratta jag och la mej på sängen.
- Vi kollar på film. sa han och tog med sej datan.
- Vilken? sa jag.
- Typ.. Ice Age. sa han och skratta lite.
- Hahaha okeej. sa jag.
Vi starta filmen och efter kanske 30min somnade jag.
*2 veckor senare*
- Haha jag orkar inte. skratta jag och la mej på sängen.
- Vi kollar på film. sa han och tog med sej datan.
- Vilken? sa jag.
- Typ.. Ice Age. sa han och skratta lite.
- Hahaha okeej. sa jag.
Vi starta filmen och efter kanske 30min somnade jag.
*2 veckor senare*
Idag var dagen jag och Bill skulle gifta oss. Kan fan inte fatta att om några timmar är jag Mrs. Kaulitz!
Jag hade precis blivit sminkad av Natalie(Tokio Hotels stylist) och håret var redan klart. Jag skulle bara sätta på mej klänningen. Emma-Lee gick och hämtade den och jag satte på mej den.
Efter en stund kom Michis, Sofia och alla också.
- Fan vad jag har saknat er! sa jag och kramade dom.
- Vi har saknat dej med! sa dom.
- Tack för att ni kom. sa jag och log.
- Såklart vi kommer? Hade varit helt stört annars ju! sa Michis och skratta lite.
Jag hade precis blivit sminkad av Natalie(Tokio Hotels stylist) och håret var redan klart. Jag skulle bara sätta på mej klänningen. Emma-Lee gick och hämtade den och jag satte på mej den.
Efter en stund kom Michis, Sofia och alla också.
- Fan vad jag har saknat er! sa jag och kramade dom.
- Vi har saknat dej med! sa dom.
- Tack för att ni kom. sa jag och log.
- Såklart vi kommer? Hade varit helt stört annars ju! sa Michis och skratta lite.
- Haha, aa. sa jag.
Alla andra var i krykan utom jag, Michis, Sofia, Emma-Lee och några till. När allt var klart så satte vi oss i limon och åkte till kyrkan.
När vi stod utan för tog jag ett djupt andetag.
- Jag kommer fan inte klara det här. sa jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Såklart du gör, gumman! sa Sofia.
- Viisst? Det här har varit din dröm i flera år, och nu kommer du och säger att du inte klarar det? sa Michis.
- Men jag är rädd för att något ska gå fel.. sa jag.
- Du ska inte vara rädd för det. Inget kommer att gå fel! Om det skulle bli så, vet du att Bill och vi andra älskar dej iallafall. sa Michis och kramade mej.
- Tack. sa jag.
- Berädd? sa Linnea och log.
- Ja. sa jag och log tillbaks.
- Om en liten stund, är du en av Kaulitzarna. sa Michis och skratta lite.
Alla andra var i krykan utom jag, Michis, Sofia, Emma-Lee och några till. När allt var klart så satte vi oss i limon och åkte till kyrkan.
När vi stod utan för tog jag ett djupt andetag.
- Jag kommer fan inte klara det här. sa jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Såklart du gör, gumman! sa Sofia.
- Viisst? Det här har varit din dröm i flera år, och nu kommer du och säger att du inte klarar det? sa Michis.
- Men jag är rädd för att något ska gå fel.. sa jag.
- Du ska inte vara rädd för det. Inget kommer att gå fel! Om det skulle bli så, vet du att Bill och vi andra älskar dej iallafall. sa Michis och kramade mej.
- Tack. sa jag.
- Berädd? sa Linnea och log.
- Ja. sa jag och log tillbaks.
- Om en liten stund, är du en av Kaulitzarna. sa Michis och skratta lite.
- Hahaha aa. sa jag och skratta lite.
Efter någon minut gick alla till sina platser förutom Emma-Lee, Michis, Sofia och Linnea som var tärnor. När orgeln började spela gick vi långsamt in mot altaret.
Efter någon minut gick alla till sina platser förutom Emma-Lee, Michis, Sofia och Linnea som var tärnor. När orgeln började spela gick vi långsamt in mot altaret.
Bill stod framme vid altaret och log med sitt überguliga leende mot mej. Jag log tillbaks och när jag stod mitt emot han gick han fram och kysste mej.
- Snart är du min Angelika Kaulitz. viskade han.
- Aww. viskade jag tillbaks.
Prästen började snacka och de gick en stund innan han kom fram till den viktiga delen.
- Bill Kaulitz, tager du Angelika Johansson till din hustru och älskar henne i nöd och lust? sa prästen.
- Ja. sa han och log.
- Angelika Johansson, tager du Bill Kaulitz till din make och älskar honom i nöd och lust? sa prästen.
- Ja. sa jag.
- Ni är nu, man och hustru. Du kan nu kyssa bruden. sa prästen.
- Jag älskar dej, mer än någonting annat. sa Bill och kysste mej länge.
Prästen började snacka och de gick en stund innan han kom fram till den viktiga delen.
- Bill Kaulitz, tager du Angelika Johansson till din hustru och älskar henne i nöd och lust? sa prästen.
- Ja. sa han och log.
- Angelika Johansson, tager du Bill Kaulitz till din make och älskar honom i nöd och lust? sa prästen.
- Ja. sa jag.
- Ni är nu, man och hustru. Du kan nu kyssa bruden. sa prästen.
- Jag älskar dej, mer än någonting annat. sa Bill och kysste mej länge.
- Jag älskar dej mer. sa jag efter kyssen.
Alla började gå ut ur kyrkan och efter en stund gick jag och Bill ut också. När vi kom ut började alla kasta ris på oss. Sen kom Tom, Georg, Gustav, Michis, Linnea, Sofia och dom fram till oss.
- Grattis! sa Tom och kramade Bill och sen mej.
- Tack! sa vi.
- Okej, jag vill ha en bild på er när ni kysser varann! sa Sofia och tog upp sin mobil.
- Hahahah okeeej. skratta jag och kysste Bill länge.
- Aww vad söta! sa hon och visade bilden.
- Sofia får jag se?! sa Linnea och tog hennes mobil.
- Linnea ge tillbaks den! sa hon.
- Okej da. sa Linnea och gav tillbaks mobilen.
Jätte många folk kom fram till oss och grattulerade oss och allt.
- Mrs. Kaulitz. sa Bill och såg mej i ögonen och log.
- Mr. Kaulitz. sa jag och såg han i ögonen och log också.
- Jag älskar dej. sa vi samtidigt och han kysste mej länge.
Sista kapitlet !
Tycks??
KOMMENTERA!!
Alla började gå ut ur kyrkan och efter en stund gick jag och Bill ut också. När vi kom ut började alla kasta ris på oss. Sen kom Tom, Georg, Gustav, Michis, Linnea, Sofia och dom fram till oss.
- Grattis! sa Tom och kramade Bill och sen mej.
- Tack! sa vi.
- Okej, jag vill ha en bild på er när ni kysser varann! sa Sofia och tog upp sin mobil.
- Hahahah okeeej. skratta jag och kysste Bill länge.
- Aww vad söta! sa hon och visade bilden.
- Sofia får jag se?! sa Linnea och tog hennes mobil.
- Linnea ge tillbaks den! sa hon.
- Okej da. sa Linnea och gav tillbaks mobilen.
Jätte många folk kom fram till oss och grattulerade oss och allt.
- Mrs. Kaulitz. sa Bill och såg mej i ögonen och log.
- Mr. Kaulitz. sa jag och såg han i ögonen och log också.
- Jag älskar dej. sa vi samtidigt och han kysste mej länge.
Sista kapitlet !
Tycks??
KOMMENTERA!!
Die For You - Chapter 47
1. Angelika 2. Bill 3. Tom 4. Fanny 5. Emma-Lee 6. Ria
Tom's perspektiv:
Jag tog upp min mobil och smsade Ria att hon skulle komma hit och hon smsa tillbaka att hon kommer snart. Jag gick upp till mitt rum, duschade, klädde på mej och allt sånt.
Efter en liten stund plingade det på dörren och jag gick ner och öppnade. Där stod Ria och jag släppte in henne.
- Hej älskling. sa hon och kysste mej, men jag kysste inte tillbaks.
- Hej. sa jag.
- Vad är det? sa hon.
- Inget. sa jag.
- Varför kysste du inte tillbaks då? sa hon lite drygt.
- För att jag kanske inte ville? sa jag.
- Ursäkta? Du fucking låg med den där tjejen och sen är du sur på mej?! sa hon bitchigt.
- Vafan? Jag låg inte med henne?! sa jag.
- Ljug inte. sa hon drygt.
- Jag lovar att jag inte ljuger!! sa jag.
- Va hände då? sa hon irriterat.
- Vi hångla. Okej?! sa jag surt.
- Samma jävla skit. sa hon drygt.
- Nej? sa jag irriterat.
- Eh, jo? sa hon.
- Nej, och om du ska fortsätta kan du lika gärna dra. sa jag argt.
- Vafan?! Jag är inte den som har gjort något! sa hon bitchigt.
- Bill hade fan rätt när han sa att du var en fucking bitch och att jag kan få någon bättre. sa jag.
- Ursäkta? sa hon irriterat.
- Ja? Du är så jävla dryg och störd man bara kan bli. sa jag surt.
- Vafan?! sa hon bitchigt.
- Det är slut. sa jag.
- Va? Nej Tomi, snälla. sa hon.
- Glöm det. sa jag.
- Tom snälla.. bad hon.
- Nej! sa jag.
- Men jag behöver dina pe... Uhm.. Jag behöver dej! sa hon.
- Vafan sa du?!! skrek jag.
- Jag behöver dej. sa hon.
- Innan! sa jag.
- Uhm... Jag vet inte. sa hon snabbt.
- Var du bara ute efter mina pengar hela tiden?! sa jag argt.
- Uhm.. Nej, såklart inte! sa hon.
- Dra åt helvete Ria. Du kan ta dina jävla saker och dra härifrån! sa jag argt.
- Va hände då? sa hon irriterat.
- Vi hångla. Okej?! sa jag surt.
- Samma jävla skit. sa hon drygt.
- Nej? sa jag irriterat.
- Eh, jo? sa hon.
- Nej, och om du ska fortsätta kan du lika gärna dra. sa jag argt.
- Vafan?! Jag är inte den som har gjort något! sa hon bitchigt.
- Bill hade fan rätt när han sa att du var en fucking bitch och att jag kan få någon bättre. sa jag.
- Ursäkta? sa hon irriterat.
- Ja? Du är så jävla dryg och störd man bara kan bli. sa jag surt.
- Vafan?! sa hon bitchigt.
- Det är slut. sa jag.
- Va? Nej Tomi, snälla. sa hon.
- Glöm det. sa jag.
- Tom snälla.. bad hon.
- Nej! sa jag.
- Men jag behöver dina pe... Uhm.. Jag behöver dej! sa hon.
- Vafan sa du?!! skrek jag.
- Jag behöver dej. sa hon.
- Innan! sa jag.
- Uhm... Jag vet inte. sa hon snabbt.
- Var du bara ute efter mina pengar hela tiden?! sa jag argt.
- Uhm.. Nej, såklart inte! sa hon.
- Dra åt helvete Ria. Du kan ta dina jävla saker och dra härifrån! sa jag argt.
- Tom snälla! Du fattar inte hur mycket jag älskar dej!! sa hon.
- Aa sure, du älskar mej. sa jag drygt.
- Ja? Och du älskar mej också, så varför bråkar vi ens? sa hon.
- För att du bara vill ha pengar. sa jag surt.
- Nej?! Jag skulle aldrig kunna utnyttja dej!! sa hon.
- Du gör ju de. sa jag.
- Nej!! sa hon.
- Vafan, bevisa de då. sa jag drygt.
- Vad finns det ens att bevisa?! Du måste bara fucking lita på mej, okej?! sa hon.
- Jag venne om jag kan de längre. sa jag.
- Aa sure, du älskar mej. sa jag drygt.
- Ja? Och du älskar mej också, så varför bråkar vi ens? sa hon.
- För att du bara vill ha pengar. sa jag surt.
- Nej?! Jag skulle aldrig kunna utnyttja dej!! sa hon.
- Du gör ju de. sa jag.
- Nej!! sa hon.
- Vafan, bevisa de då. sa jag drygt.
- Vad finns det ens att bevisa?! Du måste bara fucking lita på mej, okej?! sa hon.
- Jag venne om jag kan de längre. sa jag.
- Du måste. sa hon.
- Jag venne... sa jag.
- Snälla Tom! sa hon.
- Nej. Du började ju fan säga att du behövde mina pengar. Jag kan inte lita på dej längre. sa jag.
- Tom sluta! Du vet att jag älskar dej! sa hon.
- Jag trodde det. Tills du sa att du ville ha mina pengar. sa jag.
- Jag lovar att jag inte är ute efter dina pengar!! sa hon.
- Varför skulle du säga de då? sa jag.
- Jag vet inte.. sa hon.
- Jag pallar inte snacka om det här. Du kan dra. sa jag.
- Men Tom, jag älskar dej! sa hon.
- Eller så älskar du mina pengar. sa jag.
- Neej! sa hon.
- Gå. sa jag.
- Tom snälla. bad hon.
- Gå! sa jag lite irriterat.
- Jag venne... sa jag.
- Snälla Tom! sa hon.
- Nej. Du började ju fan säga att du behövde mina pengar. Jag kan inte lita på dej längre. sa jag.
- Tom sluta! Du vet att jag älskar dej! sa hon.
- Jag trodde det. Tills du sa att du ville ha mina pengar. sa jag.
- Jag lovar att jag inte är ute efter dina pengar!! sa hon.
- Varför skulle du säga de då? sa jag.
- Jag vet inte.. sa hon.
- Jag pallar inte snacka om det här. Du kan dra. sa jag.
- Men Tom, jag älskar dej! sa hon.
- Eller så älskar du mina pengar. sa jag.
- Neej! sa hon.
- Gå. sa jag.
- Tom snälla. bad hon.
- Gå! sa jag lite irriterat.
- Asså Tom, snälla... sa hon och började nästan gråta.
- Nej! Jag kan inte lita på dej längre! sa jag.
- Nej! Jag kan inte lita på dej längre! sa jag.
- Jo det kan du!! Ge mej en chans! Satt du kan se att jag inte är ute efter dina fucking pengar!! sa hon.
- Vafan.. Okej då, en fucking chans. suckade jag.
- Bra, älskar dej. sa hon och kysste mej.
- Mm.. mumlade jag.
- Asså varför kysser du inte tillbaks?! sa hon surt.
- För att jag inte vill. sa jag.
- Vafan.. Okej då, en fucking chans. suckade jag.
- Bra, älskar dej. sa hon och kysste mej.
- Mm.. mumlade jag.
- Asså varför kysser du inte tillbaks?! sa hon surt.
- För att jag inte vill. sa jag.
- Vafan Tom?! sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
- Vad äre för fel ens? sa hon.
- Jag venne.. Asså jag älskar dej men... sa jag.
- Men..? sa hon.
- Äh, inget. sa jag och kysste henne.
- Så ska det vara. sa hon efter kyssen.
- Okej. sa jag och gick till Bill i köket.
- Göru? sa jag.
- Tråkar. Dudå? sa han.
- Är här, med dej och Ria. sa jag.
- Inte hon. suckade han och slog huvudet i bordet.
- Asså varför hatar ni henne?! sa jag.
- Du vet redan varför. sa han irriterat.
- Hon har inte ens gjort er något. sa jag drygt.
- Hon tar min bror ifrån mej. sa han argt.
- Nej? sa jag.
- Jo. sa han surt.
- K. sa jag.
Bill's perspektiv:
Tom och Ria gick upp till Toms rum och jag gick till vardagsrummet och satte mej i soffan. Efter ett tag öppnades ytterdörren och någon minut efter kom Angelika in i vardagsrummet.
- Vart har du varit? sa jag.
- Ute. sa hon.
- Vart? sa jag.
- Ute bara.. sa hon.
- Säääg? sa jag.
- Asså jag var bara ute!! sa hon.
- Okej, chilla. sa jag lite irriterat.
- Okej, vill du veta vad jag gjorde ute? suckade hon.
- Jaa. sa jag.
- Jag säger det, om du säger vad det är för speciell dag idag. sa hon.
- Vaaa? sa jag.
- Jupp. sa hon.
- Uhm... Någons födelsedag..? sa jag.
- Nepp. sa hon.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag.
- Vi har varit tillsammans i 7 år idag. suckade hon lite irriterat.
- Omg ofta idag?! sa jag.
- Ja. sa hon.
- Oh shit. sa jag tyst.
- Och jag köpte en present till dej. sa hon och gav mej ett paket.
- Du hade inte behövt köpa något. sa jag.
- Men jag ville. sa hon och kysste mej.
- Mmm.. mumlade jag.
- Vad äre för fel ens? sa hon.
- Jag venne.. Asså jag älskar dej men... sa jag.
- Men..? sa hon.
- Äh, inget. sa jag och kysste henne.
- Så ska det vara. sa hon efter kyssen.
- Okej. sa jag och gick till Bill i köket.
- Göru? sa jag.
- Tråkar. Dudå? sa han.
- Är här, med dej och Ria. sa jag.
- Inte hon. suckade han och slog huvudet i bordet.
- Asså varför hatar ni henne?! sa jag.
- Du vet redan varför. sa han irriterat.
- Hon har inte ens gjort er något. sa jag drygt.
- Hon tar min bror ifrån mej. sa han argt.
- Nej? sa jag.
- Jo. sa han surt.
- K. sa jag.
Bill's perspektiv:
Tom och Ria gick upp till Toms rum och jag gick till vardagsrummet och satte mej i soffan. Efter ett tag öppnades ytterdörren och någon minut efter kom Angelika in i vardagsrummet.
- Vart har du varit? sa jag.
- Ute. sa hon.
- Vart? sa jag.
- Ute bara.. sa hon.
- Säääg? sa jag.
- Asså jag var bara ute!! sa hon.
- Okej, chilla. sa jag lite irriterat.
- Okej, vill du veta vad jag gjorde ute? suckade hon.
- Jaa. sa jag.
- Jag säger det, om du säger vad det är för speciell dag idag. sa hon.
- Vaaa? sa jag.
- Jupp. sa hon.
- Uhm... Någons födelsedag..? sa jag.
- Nepp. sa hon.
- Uhm.. Jag vet inte. sa jag.
- Vi har varit tillsammans i 7 år idag. suckade hon lite irriterat.
- Omg ofta idag?! sa jag.
- Ja. sa hon.
- Oh shit. sa jag tyst.
- Och jag köpte en present till dej. sa hon och gav mej ett paket.
- Du hade inte behövt köpa något. sa jag.
- Men jag ville. sa hon och kysste mej.
Jag öppnade paketet och de va en Roulex.
- Shiit, taack. sa jag och kysste henne länge.
- Allt för dej. sa hon och skratta lite.
- Måste dra och köpa något till dej fan. sa jag och reste mej upp.
- Bill, du behöver inte. sa hon.
- Men jag vill det. sa jag.
- Du behöver inte! sa hon.
- Jo? Du köpte ju något till mej. sa jag.
- Men spela roll. sa hon.
- Ja, och en Roulex är skit dyr! sa jag.
- Men jag bryr mej inte, du förtjänar det. sa hon.
- Och du förtjänar något också. sa jag.
- Nee. sa hon.
- Haha jo. sa jag och kysste henne.
- Nej, men köp något dåå. suckade hon.
- Haha, jag ska. sa jag.
- Okej, men du får skynda dej tillbaks. sa hon.
- Varför? sa jag.
- Du får se. sa hon och flina.
- Uhm.. Okej? sa jag och kollade konstigt på henne.
- Hahaha, gå nu. Så du kommer hem snabbare också. sa hon.
- Du är lite för pervers nu.. sa jag.
- Wtf, vad har jag gjort nu då? sa hon och kolla skumt på mej.
- Ehh.. Du förstår nog vad det är. sa jag.
- Hahahahaha! skratta hon.
- Men uhm... Jag ska nog gå nu... sa jag.
- Ses sen dååe. sa hon och kysste mej.
- Jaao. sa jag och gick ut i hallen.
- Hahaha, gå nu. Så du kommer hem snabbare också. sa hon.
- Du är lite för pervers nu.. sa jag.
- Wtf, vad har jag gjort nu då? sa hon och kolla skumt på mej.
- Ehh.. Du förstår nog vad det är. sa jag.
- Hahahahaha! skratta hon.
- Men uhm... Jag ska nog gå nu... sa jag.
- Ses sen dååe. sa hon och kysste mej.
- Jaao. sa jag och gick ut i hallen.
Jag tog på mej mina skor och gick ut till garanget och startade bilen och åkte. När jag kom till fram gick jag runt ett tag. Efter att ha gått runt i typ 30min började jag tröttna. Jag tog upp mobilen och ringde Angelika och efter några signaler så svara hon.
- Ja? sa hon.
- Vad vill du ens ha? sa jag.
- Haha, du behöver inte köpa något! sa hon.
- Men du köpte något till mej så nu måste jag köpa något till dej! sa jag.
- Det finns ingen lag som heter så. sa hon.
- Jo, för mej finns det en. sa jag.
- Haha, du är så gullig. Men jag vill inte ens att du köper något till mej. sa hon.
- Du är gullig. Men säg något! Jag kommer inte hem utan present! sa jag.
- Men gud.. Köp kläder, smink eller whatever då. sa hon.
- Men vafan.. Du har ju redan allt. Det är omöjligt att köpa en perfekt present till dej.. suckade jag.
- Så länge du har köpt det är det perfekt. Allt med dej är det och allt du har gett mej är perfekt. sa hon.
- Aw. sa jag.
- Skit i och köp något. Kom bara hem. sa hon.
- Snart, ska bara köpa något först. sa jag.
- Men omg! sa hon.
- Haha herrå. sa jag och vi la på.
Jag gick till en affär och hittade ett fint halsband som jag köpte. Efter att jag hade betalat åkte jag hem till Angelika igen.
När jag kom in så gick jag till vardagsrummet och hon satt och kollade på tv.
- Tillbaks. sa jag och kysste henne.
- Äntligen. sa hon efter kyssen.
- Haha, här. sa jag och gav henne paketet.
- Tillbaks. sa jag och kysste henne.
- Äntligen. sa hon efter kyssen.
- Haha, här. sa jag och gav henne paketet.
- Asså du behövde verkligen inte. sa hon.
- Jo! Öppna de bara. sa jag.
- Okeej. sa hon och öppnade det.
- Aww, tack. sa hon och tog upp halsbandet.
- Inte den bästa presenten men det var någonting. sa jag och log.
- Jag har sagt det flera gånger, men jag säger det igen. Du behövde inte köpa något alls. sa hon och kysste mej.
- Jo! Öppna de bara. sa jag.
- Okeej. sa hon och öppnade det.
- Aww, tack. sa hon och tog upp halsbandet.
- Inte den bästa presenten men det var någonting. sa jag och log.
- Jag har sagt det flera gånger, men jag säger det igen. Du behövde inte köpa något alls. sa hon och kysste mej.
- Jo, det behövde jag. sa jag efter kyssen.
- Nej, men nu ska vi göra det jag sa innan du åkte. sa hon och flina.
- Perversa skitunge. sa jag och skrattade.
- Jag är ingen skitunge?! sa hon.
- Näe men ändå. sa jag.
- Haha, fuck u. sa hon.
- Kan vi äta något först? sa jag.
- Aa, äru hungrig eller? sa hon.
- Jaaa. sa jag.
Vi gick till köket och hon satte sej vid matbordet och jag gjorde mackor och satte mej brevid henne och började äta. En liten stund senare kom Tom ner och hade bara shorts på sej.
- Nej, men nu ska vi göra det jag sa innan du åkte. sa hon och flina.
- Perversa skitunge. sa jag och skrattade.
- Jag är ingen skitunge?! sa hon.
- Näe men ändå. sa jag.
- Haha, fuck u. sa hon.
- Kan vi äta något först? sa jag.
- Aa, äru hungrig eller? sa hon.
- Jaaa. sa jag.
Vi gick till köket och hon satte sej vid matbordet och jag gjorde mackor och satte mej brevid henne och började äta. En liten stund senare kom Tom ner och hade bara shorts på sej.
- Är Ria fortfarande kvar? sa jag.
- Uhh... Va? Neej. sa han.
- Okej...? sa jag.
- Asså jag vakna nyss så.. sa han och tog ut ett mjölkpaket från kylen och drack direkt ur det.
- Okej. sa jag.
- Mm.. Vad har ni gjort idag då? sa han och satte sej vid bordet.
- Inte mycket, hon köpte en present till mej förut så jag va nyss och köpte en till henne. sa jag.
- Varför? sa han.
- 7 års-dag idag. sa Angelika.
- Ofta redan 7 år? sa han förvånat.
- Jaaa? sa vi.
- Shiit. Grattis. sa han.
- Danke schön. sa jag.
- Undra hur länge jag har varit tillsammans med Ria. sa han och kliade sej i bakhuvudet.
- Usch. Jag vill inte ens veta. sa jag äcklat.
- Asså varför hatar ni henne ens?! sa han surt.
- Du vet varför? sa hon.
- Ja, men ändå. sa han.
- Usch. Jag vill inte ens veta. sa jag äcklat.
- Asså varför hatar ni henne ens?! sa han surt.
- Du vet varför? sa hon.
- Ja, men ändå. sa han.
- Du kan få bättre än henne. sa jag.
- Tänk om jag inte vill ha någon bättre? sa han irriterat och exakt då kom Emma-Lee och Fanny.
- Hej. sa Angelika.
- Hejhej. sa dom.
- Ni borde bli tillsammans igen. sa jag och tittade på Tom och sen på Emma-Lee.
- Jag har en flickvän. sa han.
- Som är ute efter dina pengar. sa jag.
- Eller inte? sa han.
- Jo. sa jag.
- Nej. sa han.
- Asså både du och Emma-Lee gillar varann och sen är du tillsammans med en hora som är ute efter dina pengar? Fan vad smart du är. sa jag lite irriterat.
- Uh.. Asså... Eh.. sa han.
- Säg inte att du älskar Ria, för jag vet att du egentligen inte gör det. Du tror det, men det gör du inte. sa jag.
- Jo de gör jag? sa han irriterat.
- Nej? Jag kan fan svära på att du älskar Emma-Lee mer. sa jag.
- Eller hur. sa han och himlade med ögonen.
- Tom, jag vet att du inte älskar Ria så mycket som du tror. sa jag och såg han i ögonen.
- Tänk om jag inte vill ha någon bättre? sa han irriterat och exakt då kom Emma-Lee och Fanny.
- Hej. sa Angelika.
- Hejhej. sa dom.
- Ni borde bli tillsammans igen. sa jag och tittade på Tom och sen på Emma-Lee.
- Jag har en flickvän. sa han.
- Som är ute efter dina pengar. sa jag.
- Eller inte? sa han.
- Jo. sa jag.
- Nej. sa han.
- Asså både du och Emma-Lee gillar varann och sen är du tillsammans med en hora som är ute efter dina pengar? Fan vad smart du är. sa jag lite irriterat.
- Uh.. Asså... Eh.. sa han.
- Säg inte att du älskar Ria, för jag vet att du egentligen inte gör det. Du tror det, men det gör du inte. sa jag.
- Jo de gör jag? sa han irriterat.
- Nej? Jag kan fan svära på att du älskar Emma-Lee mer. sa jag.
- Eller hur. sa han och himlade med ögonen.
- Tom, jag vet att du inte älskar Ria så mycket som du tror. sa jag och såg han i ögonen.
- Jo de gör jag. sa han.
- Asså Tom, hon är en fucking bitch! sa Angelika.
- Ingen bad dej att lägga dej i. sa han drygt.
- K. sa hon.
- Asså hon har ju fan rätt? Hon är en fucking bitch. sa jag.
- Jag bryr mej såhär mycket om era åsikter. sa han irriterat.
- Gör bara sluta med henne. sa jag.
- Satt jag ska kunna bli tillsammans med Emma-Lee eller vad?!! skrek han och ställde sej upp.
- Typ. sa jag.
- Nej!! skrek han och slog mej skit hårt i ansiktet innan han gick upp.
- Fan. sa jag och börja gråta.
- Älskling, gråt inte. sa Angelika och kramade mej.
- Det gör fan skit ont. snyftade jag.
- Förstår det.. sa hon och kysste mej.
- Fan vad elak Tom är mot dej! sa Emma-Lee.
- Typ.. snyftade jag.
- Asså han slår sin lillebror fan. Fett taskigt. sa hon.
- Hahah han hatar när man säger att han är Toms lillebror. sa Angelika.
- Jag vet, men jag var bara tvungen att säga det. skratta hon.
- Mitt ansikte gör ont?? sa jag.
- Du blöder näsblod och är jätte röd. sa Angelika och krama mej igen.
- Fan. sa jag och gick till badrummet.
Angelika's perspekiv:
Bill gick in i badrummet och jag satt i köket medans tjejerna åt frukost.
- Jag går och kollar hur det går för Bill. sa jag.
- Okeej. sa Emma-Lee och jag gick till badrummet.
Bill stod och försökte få blodet sluta rinna..
- Hur går det? sa jag.
- Dåligt. sa han och tog mer papper.
- Asså jag fattar inte varför han måste slå dej hela tiden? sa jag och krama han bakifrån.
- Inte jag heller. sa han och kollade på oss i spegeln.
- Jag älskar dej. sa jag och log.
- Jag älskar dej med. sa han och vände sej om och kysste mej.
- Asså Tom, hon är en fucking bitch! sa Angelika.
- Ingen bad dej att lägga dej i. sa han drygt.
- K. sa hon.
- Asså hon har ju fan rätt? Hon är en fucking bitch. sa jag.
- Jag bryr mej såhär mycket om era åsikter. sa han irriterat.
- Gör bara sluta med henne. sa jag.
- Satt jag ska kunna bli tillsammans med Emma-Lee eller vad?!! skrek han och ställde sej upp.
- Typ. sa jag.
- Nej!! skrek han och slog mej skit hårt i ansiktet innan han gick upp.
- Fan. sa jag och börja gråta.
- Älskling, gråt inte. sa Angelika och kramade mej.
- Det gör fan skit ont. snyftade jag.
- Förstår det.. sa hon och kysste mej.
- Fan vad elak Tom är mot dej! sa Emma-Lee.
- Typ.. snyftade jag.
- Asså han slår sin lillebror fan. Fett taskigt. sa hon.
- Hahah han hatar när man säger att han är Toms lillebror. sa Angelika.
- Jag vet, men jag var bara tvungen att säga det. skratta hon.
- Mitt ansikte gör ont?? sa jag.
- Du blöder näsblod och är jätte röd. sa Angelika och krama mej igen.
- Fan. sa jag och gick till badrummet.
Angelika's perspekiv:
Bill gick in i badrummet och jag satt i köket medans tjejerna åt frukost.
- Jag går och kollar hur det går för Bill. sa jag.
- Okeej. sa Emma-Lee och jag gick till badrummet.
Bill stod och försökte få blodet sluta rinna..
- Hur går det? sa jag.
- Dåligt. sa han och tog mer papper.
- Asså jag fattar inte varför han måste slå dej hela tiden? sa jag och krama han bakifrån.
- Inte jag heller. sa han och kollade på oss i spegeln.
- Jag älskar dej. sa jag och log.
- Jag älskar dej med. sa han och vände sej om och kysste mej.
En stund senare så kom Tom in.
- Förlåt för att jag slog dej. sa Tom.
- Asså varje gång du blir arg eller något så slår du mej! Varför?! sa Bill.
- Jag venne.. sa han.
- Säg bara varför!! sa Bill argt.
- För att jag blir arg på dej!! skrek han.
- Asså jag gör fan inte ens dej något! sa Bill drygt.
- Jo!! Varför skulle jag ju bli arg på dej? sa han drygt.
- Asså gå bara. sa Bill surt.
- Visst. sa han irriterat och gick.
- Jag hatar när ni bråkar.. sa jag lågt.
- Mm.. Det är jobbigt.. sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
När de slutade att blöda så gick vi ut i köket igen. Där satt Fanny, Emma-Lee och Tom.
- Förlåt Bill. sa Tom.
- Mm.. mumlade Bill surt.
- Varför är du ens sur? sa han drygt.
- För att du slog mej skit hårt. sa Bill irriterat.
- Men vafan jag har sagt förlåt två fucking gånger! sa han.
- För att du slog mej skit hårt. sa Bill irriterat.
- Men vafan jag har sagt förlåt två fucking gånger! sa han.
- Och?! De kommer inte göra satt jag får mindre ont. sa Bill drygt.
- Asså förlåt!! skrek han.
- K. sa Bill surt.
- Men gud! Va inte sur på mej? sa han.
- Hur ska jag inte kunna vara det när du fucking slår mej hela tiden?! sa Bill.
- Ta de som en man. sa han.
- Asså du vet inte hur jävla hårt du slår fan. sa Bill irriterat.
- Och? Du behöver fan inte börja grina för de. sa han irriterat.
- Låt mej fucking va. sa Bill surt och gick upp på vårat rum.
- Asså förlåt!! skrek han.
- K. sa Bill surt.
- Men gud! Va inte sur på mej? sa han.
- Hur ska jag inte kunna vara det när du fucking slår mej hela tiden?! sa Bill.
- Ta de som en man. sa han.
- Asså du vet inte hur jävla hårt du slår fan. sa Bill irriterat.
- Och? Du behöver fan inte börja grina för de. sa han irriterat.
- Låt mej fucking va. sa Bill surt och gick upp på vårat rum.
- Måste du vara så fucking elak mot honom hela tiden? sa Emma-Lee drygt.
- Måste du fucking bry dej? sa Tom drygt.
- Måste du vara så fucking dryg? sa jag irriterat.
- Jag är inte de. sa han.
- Jo? sa hon.
- Nej? sa han.
- Jo. sa jag.
- Nej. sa han.
- Jag pallar inte. sa jag och gick upp till Bill.
näst sista inlägget nu,
KOMMENTERA!
- Måste du fucking bry dej? sa Tom drygt.
- Måste du vara så fucking dryg? sa jag irriterat.
- Jag är inte de. sa han.
- Jo? sa hon.
- Nej? sa han.
- Jo. sa jag.
- Nej. sa han.
- Jag pallar inte. sa jag och gick upp till Bill.
näst sista inlägget nu,
KOMMENTERA!
Die For You - Chapter 46
1. Angelika 2. Tom och Bill 3. Emma-Lee 4. Ria
Tom's perspektiv:
*Senare på kvällen*
Jag och Bill hade nyss ätit vegiteriansk sushi och nu satt vi och kollade på tv i vardagsrummet. Efter en liten stund så plinga de på dörren och jag antog att de va Ria, så jag gick och öppna.
- Tja sexy. sa jag och log.
- Haha, heej. Vill du göra något eller..? sa hon.
- Visst, kom in. sa jag och hon gick in och jag stängde dörren.
- Så.. Vad vill du göra? sa jag sen.
- Något på ditt rum eftersom det är kväll liksom. sa hon och la sina armar runt min nacke.
- Haha okej, men måste bara säga till Bill att du är här. sa jag.
- Okej. sa hon och kysste mej.
Jag och Ria gick till vardagsrummet och Bill satt i soffan och tittade på tv.
- Uhm.. Vi går upp till mitt rum, okej? sa jag.
- Okej. suckade han irriterat.
- Mmm.. Men kommer inte Angelika tillbaks snart eller? sa jag.
- Venne, varför undrar du? sa han.
- För att du blir ju ensam och så.. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Kan vi gå nu? klagade Ria.
- Du klänger fan as mycket på Tom. sa han till Ria.
- Ursäkta? sa hon lite bitchigt.
- Ja? Vafan du fucking gnäller för fucking allt. sa han irriterat.
- Håll käften, de gör hon inte alls. sa jag argt.
- Gör hon visst. sa han.
- Fucking håll käften!! Du är fan dum i huvudet. sa jag argt och gick upp med Ria på mitt rum.
Hon satte sej på sängen och jag gick fram och tillbaks i mitt rum för jag var as irriterad på Bill.
- Angelika och Bill hatar fan mej.. sa hon.
- Dom är fucking störda. sa jag och satte mej brevid henne.
- Jag har fan inte ens gjort dom något. sa hon.
- Jag vet! sa jag och la mej ner på sängen.
- Dom kommer fan hata mej för alltid. sa hon och la sej brevid mej med huvudet på mitt bröst.
- Okej. sa hon och kysste mej.
Jag och Ria gick till vardagsrummet och Bill satt i soffan och tittade på tv.
- Uhm.. Vi går upp till mitt rum, okej? sa jag.
- Okej. suckade han irriterat.
- Mmm.. Men kommer inte Angelika tillbaks snart eller? sa jag.
- Venne, varför undrar du? sa han.
- För att du blir ju ensam och så.. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Kan vi gå nu? klagade Ria.
- Du klänger fan as mycket på Tom. sa han till Ria.
- Ursäkta? sa hon lite bitchigt.
- Ja? Vafan du fucking gnäller för fucking allt. sa han irriterat.
- Håll käften, de gör hon inte alls. sa jag argt.
- Gör hon visst. sa han.
- Fucking håll käften!! Du är fan dum i huvudet. sa jag argt och gick upp med Ria på mitt rum.
Hon satte sej på sängen och jag gick fram och tillbaks i mitt rum för jag var as irriterad på Bill.
- Angelika och Bill hatar fan mej.. sa hon.
- Dom är fucking störda. sa jag och satte mej brevid henne.
- Jag har fan inte ens gjort dom något. sa hon.
- Jag vet! sa jag och la mej ner på sängen.
- Dom kommer fan hata mej för alltid. sa hon och la sej brevid mej med huvudet på mitt bröst.
- Nej det kommer dom inte. sa jag och höll om henne.
- Jo det kommer dom? Dom vill ju fan att vi ska göra slut eller något. sa hon.
- Jag vet... sa jag lågt.
- Mmm... mumlade hon.
- Vad vill du göra? sa jag.
- Vet inte.. Är trött.. sa hon.
- Vill du sova? sa jag.
- Aaa. sa hon och satte sej upp.
- Okej. sa jag och satte mej upp jag också.
- Ska du också eller? sa hon.
- Inte nu men senare. sa jag.
- Okej. sa hon.
Hon hämtde sin handväska och började ta fram kläder.
- Visste du att du skulle sova här eller? sa jag.
- Haha aa. sa hon.
- Hur? sa jag.
- Asså omg, jag sover ju här typ varje gång. sa hon och skratta lite.
- Hahah, juste.. sa jag.
Hon vände sej om satt jag bara kunde se hennes baksida och hon tog av sej byxorna, strumporna, tröjan och bh:n och satte på sej en t-shirt och gick och la sej.
- Jag kommer om en stund. sa jag och började gå mot dörren.
- Okej men jag kommer typ hinna somna innan du kommer tillbaka. sa hon.
- Haha okej men jag väcker dej då. sa jag.
- Hahah okej. sa hon och jag gick ut ur rummet.
- Jag vet... sa jag lågt.
- Mmm... mumlade hon.
- Vad vill du göra? sa jag.
- Vet inte.. Är trött.. sa hon.
- Vill du sova? sa jag.
- Aaa. sa hon och satte sej upp.
- Okej. sa jag och satte mej upp jag också.
- Ska du också eller? sa hon.
- Inte nu men senare. sa jag.
- Okej. sa hon.
Hon hämtde sin handväska och började ta fram kläder.
- Visste du att du skulle sova här eller? sa jag.
- Haha aa. sa hon.
- Hur? sa jag.
- Asså omg, jag sover ju här typ varje gång. sa hon och skratta lite.
- Hahah, juste.. sa jag.
Hon vände sej om satt jag bara kunde se hennes baksida och hon tog av sej byxorna, strumporna, tröjan och bh:n och satte på sej en t-shirt och gick och la sej.
- Jag kommer om en stund. sa jag och började gå mot dörren.
- Okej men jag kommer typ hinna somna innan du kommer tillbaka. sa hon.
- Haha okej men jag väcker dej då. sa jag.
- Hahah okej. sa hon och jag gick ut ur rummet.
Jag gick ner till köket och gjorde en macka. När jag var klar med mackan så satte jag mej och åt. Efter en liten stund så kom Bill.
- Har du tagit ut hundarna eller något? sa jag.
- Juste... Nej.. sa han.
- Men vafan. sa jag.
- Jag släpper ut dom på tomten. sa han.
- Okej, gör de. sa jag och han gick.
Jag åt upp fort och gick upp till mitt rum.
- Har du tagit ut hundarna eller något? sa jag.
- Juste... Nej.. sa han.
- Men vafan. sa jag.
- Jag släpper ut dom på tomten. sa han.
- Okej, gör de. sa jag och han gick.
Jag åt upp fort och gick upp till mitt rum.
Angelika's perspektiv:
*Mitt i natten*
Jag var påväg hem. Hade varit på en nattklubb och festat i flera timmar. Jag va skit packad! När jag kom hem gick jag in i hallen och tog av men skorna och när jag skulle gå till tappan ramlade jag. Efter några sekunder kom Bill ner.
- Shit vad hände? sa han och hjälpte mej upp.
- Jag ramla.. sa jag slöddrigt.
- Asså du är skit full.. suckade han irriterat.
- Jag vet!! sa jag och typ garva ihjäl mej.
- Asså shit.. sa han.
Han gick med mej till vårt rum och jag tog stöd av han hela vägen. Jag satte mej på sängen och började se liite suddigt.
Han gick med mej till vårt rum och jag tog stöd av han hela vägen. Jag satte mej på sängen och började se liite suddigt.
- Bill, kan du hämta vatten och typ alvedon till mej? sa jag.
- Okej. sa han och gick till köket.
Efter några minuter kom han tillbaks och gav mej vatten och alvedon.
- Tack. sa jag och log lite.
Jag svalde alvedonen och drack upp vattnet och sen la jag mej ner.
- Vad har du gjort? sa han.
- Vaa? Uh.. Typ varit på någon klubb med Fanny och Emma-Lee.. mumlade jag.
- Okej...? sa han.
- Mmm... mumlade jag.
- Mmm... mumlade jag.
- Ska vi sova eller? sa han.
- Mmm.. mumalde jag och "gick" och bytte om, Bill bar mej till garderoben..
Vi bytte om och sen gick vi och la oss.
* Nästa dag *
När jag vakna hade jag värsta huvudvärken och var skit bakis. Bill låg inte brevid mej men efter en liten stund så kom han in i rummet.
- Äru vaken? sa han.
- Mmm... mumlade jag.
- Okeej, bra. sa han och la sej brevid mej.
- Varför är det bra? mumlade jag och kolla trött på han.
- För att jag inte har något att göra. sa han.
- Varför är du inte med Tom då? sa jag.
- Han är med den där bitchen. sa han.
- Aha.. Skulle inte han träffa henne mindre? sa jag.
- Jo. Men hon kom hit igår sen gick dom upp till hans rum och jag blev forever alone. Sen gick jag upp och la mej vid 12. Sen vakna jag när du kom. sa han.
- Okej.. sa jag.
- Kan du gå upp? sa han.
- Men jag har ont i huvudet. klagade jag.
- Men ta en alvedon eller något?? sa han.
- Okej då.. suckade jag och satte mej på sängkanten.
- Men jag har ont i huvudet. klagade jag.
- Men ta en alvedon eller något?? sa han.
- Okej då.. suckade jag och satte mej på sängkanten.
Jag tog på mej mjukis byxor och ett linne och en kofta. Sen gick vi ner till köket. Jag satte mej vid bordet och Bill fixa vatten och alvedon till mej.
- Tack älskling. sa jag och kysste han.
- Mm.. Vardågod. sa han och satte sej mitt emot mej.
Jag tog en alvedon och drack upp vattnet. Efter typ någon minut så kom Tom och satte sej.
- Vart är bitchen? sa Bill drygt.
- Hon har gått hem. sa Tom.
- Okej. sa han.
- Mm.. mumlade Tom.
Min mobil ringde och jag tog upp den ur fickan och svarade.
- Hallå?? sa jag trött.
- Heej. sa Emma-Lee.
- Hej, vad göru? sa jag.
- Blev nyss klar. Dudå? sa hon.
- Sitter i köket med Tom och Bill och är fett bakis typ. sa jag.
- Hej, vad göru? sa jag.
- Blev nyss klar. Dudå? sa hon.
- Sitter i köket med Tom och Bill och är fett bakis typ. sa jag.
- Hahah jag med fan! sa hon och skratta.
- Haha okeej, men vad ville du? sa jag.
- Kan jag komma till dej? Fanny mår typ as dåligt och jag har skit tråkigt. sa hon.
- Okeej. Kom näru vill. sa jag.
- Okej tack, åker nu. sa hon.
- Okeej. Kom näru vill. sa jag.
- Okej tack, åker nu. sa hon.
- Okej ses snart. sa jag och vi la på.
Jag gick upp till mitt och Bills rum och duscha, tog på mej underkläder, ett par jeans, ett linne och en kofta och sen sminkade jag mej och fixade. Sen gick jag ner till köket och väntade på Emma-Lee.
- Varför har du fixat dej nu då? sa Bill.
- Emma-Lee kommer snart. sa jag och Tom reste sej direkt och gick till sitt rum.
- Okeej? sa jag.
- Han vill inte träffa henne. sa han.
- Okeeej? sa jag.
- Han är typ fortfarande arg på henne. sa han.
- Shit hon hade fan inte ens gjort han något?! Sen det var fan 6 fukcking jävla år sen!! sa jag surt.
- Jag vet. sa han.
Exakt då så kom Tom och såg irriterad ut.
- Vad? sa jag.
- Om du får ta hit fucking Emma-Lee så borde jag få vara med Ria oftare. sa han irriterat.
- Asså vafan? Du är med henne hela fucking tiden!! Jag har inte träffat Emma-Lee och Fanny på flera år! sa jag surt.
- De spelar ingen fucking roll. Jag fucking hatar Emma-Lee och det vet du. sa han surt.
- Asså du har inte ens någon jävla fucking riktig anledning till att fucking hata henne!! sa jag argt.
- Asså du har inte ens någon jävla fucking riktig anledning till att fucking hata henne!! sa jag argt.
- Jo?! Hon fucking låg med Hampus. sa han irriterat.
- För fucking 6 år sen!!! skrek jag.
- Angelika låt han hata henne om han fucking vill. Så jävla onödigt iallafall. sa Bill.
- För fucking 6 år sen!!! skrek jag.
- Angelika låt han hata henne om han fucking vill. Så jävla onödigt iallafall. sa Bill.
- Det är inte fucking onödigt!! sa han argt.
- Jo?! sa jag irriterat.
- Nej. sa han surt.
- Asså jag pallar inte slösa dyrbar tid på att agumentera helt fucked up saker med dej. sa jag surt och då plinga det på dörren.
- Nej. sa han surt.
- Asså jag pallar inte slösa dyrbar tid på att agumentera helt fucked up saker med dej. sa jag surt och då plinga det på dörren.
- Om du fucking släpper in henne så lovar jag att jag kommer fucking ringa Ria och be henne komma hit. sa han argt.
- Säg det till Bill. Det var han som ville att du skulle träffa henne mindre. Fast jo jag vill det med. För det är på grund av henne som jag aldrig är hemma. sa jag och gick och öppna.
Jag hälsade på Emma-Lee och efter de så gick vi in och jag såg att Tom tog upp mobilen mot örat direkt när han såg Emma-Lee.
- Va barnslig du är. sa jag surt.
- Håll käften. sa han argt och gick.
- Hej Emma-Lee. sa Bill och log lite mot henne.
- Hejhej. sa hon.
- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne. sa hon.
- Okej.. sa jag
- Men hallå, är Tom fortfarande sur på mej eller? sa hon.
- Typ... Lite.. Eller ganska mycket faktiskt. sa jag.
- Typ... Lite.. Eller ganska mycket faktiskt. sa jag.
- Vafan... sa hon.
- Han är fan störd. sa jag.
- Han är fan störd. sa jag.
- Typ. sa hon.
- Typ? sa jag.
- Jaa... sa hon.
- Jaa... sa hon.
- Han äääär! sa jag.
- Men jag kan inte säga det. För jag älskar han fortfarande lika mycket.. sa hon lågt.
- VAA?!! skrek jag.
- Mmm.. Har fan inte kunnat sluta tänka på han. sa hon.
- Omg. sa jag.
- Mmm.. Har fan inte kunnat sluta tänka på han. sa hon.
- Omg. sa jag.
- Mm.. mumlade hon.
Vi snacka en stund till de plinga på dörren och Tom sprang ner för trappan för att öppna dörren.
- Blir väl forever alone igen då. sa Bill irriterat och gick upp till vårat rum.
- Inte hon. sa jag surt.
- Vem? sa Emma-Lee.
- Ria. Toms tjej. sa jag.
- Ria. Toms tjej. sa jag.
- Aha... sa hon lågt och kolla ner i golvet.
Tom och Ria gick förbi oss när dom skulle in i vardagsrummet och man såg på Tom att han bara ville göra oss sura.
- Bitch. sa jag till Ria innan jag drog med Emma-Lee upp till mitt och Bills rum.
Bill's perspektiv:
Angelika och Emma-Lee kom in i mitt och Angelikas rum och jag satt på sängen.
- Va gör ni här? sa jag.
- Haha venne.. Men Tom är så jävla dum i huvudet som fucking tar hit Ria. sa Angelika.
- Jag vet... sa jag.
- Och sen är han fan fortfarande arg på Emma-Lee. sa hon irriterat.
- Han mår fan inte bra. sa jag.
- Ni behöver typ snacka ut. sa hon till Emma-Lee.
- Uh... Han kommer nog inte vilja de.. sa Emma-Lee.
- Kanske inte, men ni måste. sa jag.
- Va gör ni här? sa jag.
- Haha venne.. Men Tom är så jävla dum i huvudet som fucking tar hit Ria. sa Angelika.
- Jag vet... sa jag.
- Och sen är han fan fortfarande arg på Emma-Lee. sa hon irriterat.
- Han mår fan inte bra. sa jag.
- Ni behöver typ snacka ut. sa hon till Emma-Lee.
- Uh... Han kommer nog inte vilja de.. sa Emma-Lee.
- Kanske inte, men ni måste. sa jag.
- Typ.. sa hon.
- Fast vi måste fan vänta här i några timmar... Jag tänker iallafall inte gå ner när Ria är där. sa jag.
- Inte jag heller. sa Angelika.
- Fast vi måste fan vänta här i några timmar... Jag tänker iallafall inte gå ner när Ria är där. sa jag.
- Inte jag heller. sa Angelika.
*Några timmar senare*
Vi hade varit på mitt och Angelikas rum i timmar nu och vi gick äntligen ner till nedervåningen. Vi gick in i vardagsrummet och Tom låg i soffan och kollade på tv.
- Har hon gått? sa jag.
- Vem? sa han.
- Vem fan troru? sa jag.
- Ria? Aa, hon har gått. sa han.
- Bra. sa jag.
- Varför? sa han.
- För att jag inte vill ha henne här och att du och Emma-Lee behöver snacka. sa jag.
- För det första så är det här mitt hus så Ria får vara här så mycket hon vill varesej om du vill eller inte. Och för det andra så har jag inget fucking skit att säga till Emma-Lee. sa han lite irriterat.
- Du är ju fortfarande typ skit arg för henne för att hon gjorde ett misstag för 6år sen!! sa jag irriterat.
- Och? Låt mej vara arg på henne då. sa han surt.
- Du har ju ingen fucking anledning att vara de!! sa jag argt.
- Varför? sa han.
- För att jag inte vill ha henne här och att du och Emma-Lee behöver snacka. sa jag.
- För det första så är det här mitt hus så Ria får vara här så mycket hon vill varesej om du vill eller inte. Och för det andra så har jag inget fucking skit att säga till Emma-Lee. sa han lite irriterat.
- Du är ju fortfarande typ skit arg för henne för att hon gjorde ett misstag för 6år sen!! sa jag irriterat.
- Och? Låt mej vara arg på henne då. sa han surt.
- Du har ju ingen fucking anledning att vara de!! sa jag argt.
- Jo? sa han.
- Nej! Asså kan ni åtminstone snacka med varann? sa jag.
- Om du och Angelika går. sa han.
- Visst. sa jag.
Jag och Angelika gick upp till vårt rum och satte oss på sängen.
- Nej! Asså kan ni åtminstone snacka med varann? sa jag.
- Om du och Angelika går. sa han.
- Visst. sa jag.
Jag och Angelika gick upp till vårt rum och satte oss på sängen.
Emma-Lee's perspektiv:
- De är liksom inte jag som vill snacka så snacka då om du ska. sa han.
- Chilla. Asså jag vill inte att du ska vara arg på mej.. sa jag.
- Och jag ville inte att du skulle ligga med Hampus. sa han.
- De va fan 6år sen! Gå vidare Tom!! sa jag.
- Gå vidare själv då och låt mej va. sa han irriterat och satte sej upp.
- Chilla. Asså jag vill inte att du ska vara arg på mej.. sa jag.
- Och jag ville inte att du skulle ligga med Hampus. sa han.
- De va fan 6år sen! Gå vidare Tom!! sa jag.
- Gå vidare själv då och låt mej va. sa han irriterat och satte sej upp.
- Hur fan ska jag kunna gå vidare?! sa jag surt.
- Som man brukar fan? Sluta fucking tänka på att jag fucking existerar. sa han argt.
- Som man brukar fan? Sluta fucking tänka på att jag fucking existerar. sa han argt.
- Hur fan ska jag kunna göra de om du är allt jag tänker på!! skrek jag.
- Sluta fucking tänka på mej då och låt mej fucking va!!! skrek han.
- Jag fucking kan inte!!! skrek jag.
- Varför inte?!! skrek han.
- För att jag.... sa jag lågt.
- För att du vadå?! sa han irriterat.
- Uhm.. Jag..... sa jag tyst.
- FUCKING SÄG BARA!!! skrek han.
- För att jag fortfarande älskar dej!! skrek jag och började nästan gråta.
- Sluta fucking tänka på mej då och låt mej fucking va!!! skrek han.
- Jag fucking kan inte!!! skrek jag.
- Varför inte?!! skrek han.
- För att jag.... sa jag lågt.
- För att du vadå?! sa han irriterat.
- Uhm.. Jag..... sa jag tyst.
- FUCKING SÄG BARA!!! skrek han.
- För att jag fortfarande älskar dej!! skrek jag och började nästan gråta.
- Va? sa han.
- Ja. sa jag och börja gråta.
- Asså det kommer iallafall inte bli något mellan oss. Jag har Ria nu, du kan väl fan ta Hampus. sa han irriterat.
- Jag vet att du har henne, jag är inte dum i huvudet. Och nej det kan jag inte. För han har tjej, vi är inte ens vänner längre och jag vill inte ha han iallafall. sa jag.
- Du ville ju fan ha han förut. sa han surt.
- Nej de ville jag inte. Jag vill ha dej. Bara dej. snyfta jag.
- Nej de ville jag inte. Jag vill ha dej. Bara dej. snyfta jag.
Han sa inget. Han satt bara och kolla på mej en stund och sen börjde han sej fram och kysste mej.
- VAFAN TOM?!! skrek någon och vi båda kolla upp, där stod Ria, Bill och Angelika.
- Uhm.. Hej. sa Tom.
- Dra åt hevlete!! skrek hon och gav han en örfil och sen gick hon.
- Älskling vänta! ropade Tom och sprang efter henne.
Ria hann bara gå till dörren innan Tom stoppa henne. Vi gick dit för att kolla vad som skulle hända.
- Snälla gå inte. sa han.
- Jag stanna om du förklarar varför du fucking kysste henne! sa hon argt och pekade på mej.
- Älskling förlåt.. Jag vet inte vad jag tänkte med. sa han.
- Jo de vet du eftersom du kysste henne! sa hon.
- Nej, jah lovar! Jag älskar dej och jag vill inte förlora dej. sa han.
- Va fan inte otrogen då! sa hon surt.
- Förlåt, jag lovar att aldrig göra om de. sa han.
- Lova? sa hon.
- Jag lovar! sa han.
- Asså jag svär, om du gör de igen så är det över! sa hon.
- Okej, jag lovar att inte göra om de. sa han.
- Okej, bra. Men kan jag komma över ikväll? sa hon.
- Alltid. sa han.
- Bra. sa hon och kysste han överdrivet länge innan hon gick.
Efter att hon hade gått så stängde Tom dörren och vände sej mot oss.
- De där va jävligt lågt Tom. sa Bill irriterat.
- Jag vet.. sa Tom tyst.
- Kysste du bara mej för att du tycket synd om mej eller något? sa jag och blev tårögd.
- Nej? sa han och gick fram till oss.
- Varför gjorde du de då? sa jag.
- Jag vet inte... sa han och gick till köket.
Jag, Angelika och Bill gick till vardagsrummet och satte oss och tittade på tv. En stund senare så ringde min mobil och jag tog upp den ur fickan och svarade.
- Hallå..? sa jag.
- Hallå vi måste fan cheka ut från hotellet nu! sa Fanny.
- Va?! Varför?!! sa jag.
- Jag vet inte! Vi måste typ betala extra om vi ska sova här en natt till och vi har fan inte dom pengarna!! sa hon.
- Omg shit! Vart fan ska vi bo då?! sa jag.
- Hur fan ska jag veta?! Du kan ju fråga Angelika om vi får sova där i några dar.. Smsa mej om de går så tar jag med våra väskor ditt. sa hon.
- Okej. sa jag och vi la på.
Jag la ner mobilen i fickan igen och såg att Angelika kollade konstigt på mej.
- Vad...? sa jag.
- Vem vare? sa hon.
- Fanny.. sa jag.
- Vad sa hon? sa hon.
- Att vi måste cheka ut från hotellet nu annars får vi betala extra och vi har inte som pengarna så vi har typ ingenstans att bo.. sa jag.
- Omg! Vafan, bo här?! sa hon.
- Säker? Asså gåre bra om vi göre någon vecka? sa jag.
- Omg ja! sa hon.
- Taaack! sa jag.
Jag tog upp mobilen ur fickan igen och smsade Fanny att vi fick bo här och att hon skulle packa mina väskor och allt sånt skit.
Efter de så gick vi alla in i köket och Tom satt vi bordet och tog shots..
- Va göru..? sa Bill.
- Vad ser det ut som? sa Tom slöddrigt.
- Hur fucking full äru..? sa han.
- Venne.. sa Tom och la huvudet på bordet.
- Du borde gå och lägga dej eller något. sa Angelika.
- Näe. sa han och ställde sej upp men började vingla.
- Asså du kan inte ens stå upp. sa Bill.
- Kan jag visst. sa han.
- Du vinglar ju som fan. sa Bill.
- Och? Jag kan fortfarande gå. sa han.
- Du står.. Gå då om du kan. sa Bill.
Tom började gå bort till en vägg men höll på att ramla hela tiden. När han var vid väggen så stod han och luta sej mot den för att inte ramla.
- Gå bara och lägg dej. suckade Bill.
- Neeej. sa Tom.
- Asså gud.. sa Bill och gick.
Exakt då så plingade de på dörren och jag och Angelika gick för att öppna och de va Fanny. Vi öppna dörren för henne om hjälpte henne att ta in alla väskorna.
- Nej? sa han och gick fram till oss.
- Varför gjorde du de då? sa jag.
- Jag vet inte... sa han och gick till köket.
Jag, Angelika och Bill gick till vardagsrummet och satte oss och tittade på tv. En stund senare så ringde min mobil och jag tog upp den ur fickan och svarade.
- Hallå..? sa jag.
- Hallå vi måste fan cheka ut från hotellet nu! sa Fanny.
- Va?! Varför?!! sa jag.
- Jag vet inte! Vi måste typ betala extra om vi ska sova här en natt till och vi har fan inte dom pengarna!! sa hon.
- Omg shit! Vart fan ska vi bo då?! sa jag.
- Hur fan ska jag veta?! Du kan ju fråga Angelika om vi får sova där i några dar.. Smsa mej om de går så tar jag med våra väskor ditt. sa hon.
- Okej. sa jag och vi la på.
Jag la ner mobilen i fickan igen och såg att Angelika kollade konstigt på mej.
- Vad...? sa jag.
- Vem vare? sa hon.
- Fanny.. sa jag.
- Vad sa hon? sa hon.
- Att vi måste cheka ut från hotellet nu annars får vi betala extra och vi har inte som pengarna så vi har typ ingenstans att bo.. sa jag.
- Omg! Vafan, bo här?! sa hon.
- Säker? Asså gåre bra om vi göre någon vecka? sa jag.
- Omg ja! sa hon.
- Taaack! sa jag.
Jag tog upp mobilen ur fickan igen och smsade Fanny att vi fick bo här och att hon skulle packa mina väskor och allt sånt skit.
Efter de så gick vi alla in i köket och Tom satt vi bordet och tog shots..
- Va göru..? sa Bill.
- Vad ser det ut som? sa Tom slöddrigt.
- Hur fucking full äru..? sa han.
- Venne.. sa Tom och la huvudet på bordet.
- Du borde gå och lägga dej eller något. sa Angelika.
- Näe. sa han och ställde sej upp men började vingla.
- Asså du kan inte ens stå upp. sa Bill.
- Kan jag visst. sa han.
- Du vinglar ju som fan. sa Bill.
- Och? Jag kan fortfarande gå. sa han.
- Du står.. Gå då om du kan. sa Bill.
Tom började gå bort till en vägg men höll på att ramla hela tiden. När han var vid väggen så stod han och luta sej mot den för att inte ramla.
- Gå bara och lägg dej. suckade Bill.
- Neeej. sa Tom.
- Asså gud.. sa Bill och gick.
Exakt då så plingade de på dörren och jag och Angelika gick för att öppna och de va Fanny. Vi öppna dörren för henne om hjälpte henne att ta in alla väskorna.
- Taack för att vi får bo här ett tag. sa Fanny.
- Omg de är fan inget att tacka för! sa Angelika.
- Jooo! sa jag.
- Haha, okej då. sa hon.
- Omg de är fan inget att tacka för! sa Angelika.
- Jooo! sa jag.
- Haha, okej då. sa hon.
*Någon timme senare*
Angelika, Bill och Fanny tittade på tv och jag och Tom satt i köket. Tom hade bara fortsattit och druckit hela tiden..
- Ska du sova här eller? sa han.
- Aa. sa jag.
- Vilket rum? sa han.
- Venne.. ska fråga Angelika lite senare. sa jag.
- Sov med mej? sa han.
- Nej.. Du är fan as full och sen när du vaknar imorgon och ser mej sova med dej så kommer du bara bli arg på mej... sa jag.
- Nej? Jag lovar att inte bli de. sa han.
- Hur kan du lova de om du är full? sa jag.
- Så full är jag inte. sa han.
- Jo.. sa jag.
- Nej? Asså jag lovar att inte bli arg. sa han.
- Okej då. suckade jag.
- Kom, jag är trött. sa han.
- Okej. sa jag.
När han reste sej upp så vek hans ben sej och han ramla direkt, så jag blev tvungen att hjälpa han upp. Han stödje sej på mej hela vägen upp till hans rum.
Han tog av sej alla hans kläder (utan kalsongerna) och gick och la sej i sängen. Jag gick in i badrummet och borstade tändrna och tog bort allt mitt smink. Efter de så tog jag på mej en sov t-shirt och sov shorts och gick och la mej.
- Nej? Jag lovar att inte bli de. sa han.
- Hur kan du lova de om du är full? sa jag.
- Så full är jag inte. sa han.
- Jo.. sa jag.
- Nej? Asså jag lovar att inte bli arg. sa han.
- Okej då. suckade jag.
- Kom, jag är trött. sa han.
- Okej. sa jag.
När han reste sej upp så vek hans ben sej och han ramla direkt, så jag blev tvungen att hjälpa han upp. Han stödje sej på mej hela vägen upp till hans rum.
Han tog av sej alla hans kläder (utan kalsongerna) och gick och la sej i sängen. Jag gick in i badrummet och borstade tändrna och tog bort allt mitt smink. Efter de så tog jag på mej en sov t-shirt och sov shorts och gick och la mej.
Efter en liten stund så vände han sej mot mej och la armen om mej och mumlade något men kunde inte höra vad det var.. En stund senare så somnade jag..
*Några timme senare*
De va mitt i natten och jag vaknade av att Tom skaka lite på mej.
- Vad är de? sa jag trött.
- Jag älskar dej. sa han.
- Tom, du är full. sa jag.
- Jag menar de. sa han och kysste mej länge.
*Några timme senare*
De va mitt i natten och jag vaknade av att Tom skaka lite på mej.
- Vad är de? sa jag trött.
- Jag älskar dej. sa han.
- Tom, du är full. sa jag.
- Jag menar de. sa han och kysste mej länge.
Kyssen övergick till hångel och efter en stund så låg vi och hångla ett bra tag.
*Nästa morgon*
Jag vaknade av att Tom satte sej hastigt upp i sängen.
- Vad är det? sa jag och satte mej upp.
- Va fan hände? sa han.
- Du va full.. sa jag.
- Hade vi sex?! sa han.
- Nej..? sa jag.
- Okej bra. sa han och lät lättnad.
- Okej... sa jag.
Jag vaknade av att Tom satte sej hastigt upp i sängen.
- Vad är det? sa jag och satte mej upp.
- Va fan hände? sa han.
- Du va full.. sa jag.
- Hade vi sex?! sa han.
- Nej..? sa jag.
- Okej bra. sa han och lät lättnad.
- Okej... sa jag.
- Kan ju fan inte vara otrogen mot Ria. sa han och gick upp ur sängen.
- Mmm.. mumlade jag.
- Vänta! Hon skulle ju fan komma igår!! sa/skrek han.
- Typ. sa jag.
- Kom hon?! sa han.
- Inte vad jag vet.. sa jag och gick upp ur sängen.
- Men vafan.. sa han.
Han satte på sej mjukis byxor och gick ut ur rummet och jag gick in i duschen.
Bill's perspektiv:
Jag satt i köket och åt frukost och en stund senare så kom Tom.
- Du har glömt något. sa jag.
- Vad? sa han.
- En tröja. sa jag.
- Kul. sa han.
- Typ. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Är du bakis? sa jag.
- Japp. sa han.
- Jag sa till dej att gå och lägga dej igår tönt. sa jag.
- Jag minns inte ett skit. sa han.
- Okej.. Men du är typ singel nu. sa jag.
- VA?!! skerk han.
- Ja. Ria kom hit igår när du sov och gick in i ditt rum och såg dej och Emma-Lee och sen blev hon arg på mej.. Venne varför.. Men hon va iallafall skit pissed och sen drog hon. sa jag.
- Men vafan.. sa han och slå huvudet i väggen.
- Du kan få bättre än henne. sa jag.
- Jag måste fan träffa henne och säga att inget hände. sa han.
- Skojar du?! Asså hon förtjänar inte dej!! sa jag.
- Jo!! sa han
- Vänta! Hon skulle ju fan komma igår!! sa/skrek han.
- Typ. sa jag.
- Kom hon?! sa han.
- Inte vad jag vet.. sa jag och gick upp ur sängen.
- Men vafan.. sa han.
Han satte på sej mjukis byxor och gick ut ur rummet och jag gick in i duschen.
Bill's perspektiv:
Jag satt i köket och åt frukost och en stund senare så kom Tom.
- Du har glömt något. sa jag.
- Vad? sa han.
- En tröja. sa jag.
- Kul. sa han.
- Typ. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Är du bakis? sa jag.
- Japp. sa han.
- Jag sa till dej att gå och lägga dej igår tönt. sa jag.
- Jag minns inte ett skit. sa han.
- Okej.. Men du är typ singel nu. sa jag.
- VA?!! skerk han.
- Ja. Ria kom hit igår när du sov och gick in i ditt rum och såg dej och Emma-Lee och sen blev hon arg på mej.. Venne varför.. Men hon va iallafall skit pissed och sen drog hon. sa jag.
- Men vafan.. sa han och slå huvudet i väggen.
- Du kan få bättre än henne. sa jag.
- Jag måste fan träffa henne och säga att inget hände. sa han.
- Skojar du?! Asså hon förtjänar inte dej!! sa jag.
- Jo!! sa han
- Asså omg.. suckade jag lite irriterat.
Han gjorde i ordning frukost och satte sej och åt och sen kom Emma-Lee ner.
- Va hände igår? sa Tom till henne.
- Varför undrar du..? sa hon.
- Därför. Säg bara. sa han.
- Okej.. Men du får inte bli arg på mej! sa hon.
- Nej, jag kommer inte bli de! Säg bara. sa han.
- Okej.. Asså du väckte mej mitt i natten, sen sa du att du älskade mej och jag klagade på att du var full och du sa att du faktiskt menade det och sen började vi hångla.. De va allt, jag lovar! sa hon.
- Oh.. sa han.
Han gjorde i ordning frukost och satte sej och åt och sen kom Emma-Lee ner.
- Va hände igår? sa Tom till henne.
- Varför undrar du..? sa hon.
- Därför. Säg bara. sa han.
- Okej.. Men du får inte bli arg på mej! sa hon.
- Nej, jag kommer inte bli de! Säg bara. sa han.
- Okej.. Asså du väckte mej mitt i natten, sen sa du att du älskade mej och jag klagade på att du var full och du sa att du faktiskt menade det och sen började vi hångla.. De va allt, jag lovar! sa hon.
- Oh.. sa han.
- Mmm.. mumlade hon.
- Ria kommer fan hata mej. sa han.
- Hon gör redan det Tom. sa jag.
- Vafan vet du om det? sa han lite irriterat.
- Hon skrek fan det inatt. sa jag.
- Ria kommer fan hata mej. sa han.
- Hon gör redan det Tom. sa jag.
- Vafan vet du om det? sa han lite irriterat.
- Hon skrek fan det inatt. sa jag.
- Shit.. Asså fan! sa han.
- Du kan ändå få bättre än henne. sa jag.
- Nej.. sa han.
- Jo! sa jag.
- Som? sa han.
- Typ, Emma-Lee. sa jag.
- Kanske.. sa han.
- Tro mej, hon är bättre än Ria. Och Emma-Lee förtjänar iallafall någon som dej. sa jag.
- Menar du det som att jag är dålig? Eller bra? sa han.
- Såklart att jag inte menade dålig? sa jag.
- Du kan ändå få bättre än henne. sa jag.
- Nej.. sa han.
- Jo! sa jag.
- Som? sa han.
- Typ, Emma-Lee. sa jag.
- Kanske.. sa han.
- Tro mej, hon är bättre än Ria. Och Emma-Lee förtjänar iallafall någon som dej. sa jag.
- Menar du det som att jag är dålig? Eller bra? sa han.
- Såklart att jag inte menade dålig? sa jag.
- Okej.. sa han.
- Varför göru inte bara slut med Ria och tar tillbaks Emma-Lee?! sa jag.
- För att... Uh.. För att.. sa han och kolla på Emma-Lee, sen på mej och sen ner i bordet.
- För att? sa jag.
- Varför göru inte bara slut med Ria och tar tillbaks Emma-Lee?! sa jag.
- För att... Uh.. För att.. sa han och kolla på Emma-Lee, sen på mej och sen ner i bordet.
- För att? sa jag.
- För att jag älskar Ria. sa han.
- Asså omg Ria är den största bitchsen som finns! sa jag.
- Håll käften. sa han surt.
- Säger bara min åsikt. sa jag.
- Då kan du ju lika gärna hålla käften. sa han.
- Inte förns Ria aldrig mer kommer hit. sa jag.
- Hon kommer hit, om jag fucking vill det! sa han argt.
- Visst. Får väl börja gå ut lite oftare då. sa jag.
- För att? sa han.
- Varken jag eller Angelika vill vara i samma fucking hus som Ria. sa jag och gick upp till mitt och Angelikas rum.
- Asså omg Ria är den största bitchsen som finns! sa jag.
- Håll käften. sa han surt.
- Säger bara min åsikt. sa jag.
- Då kan du ju lika gärna hålla käften. sa han.
- Inte förns Ria aldrig mer kommer hit. sa jag.
- Hon kommer hit, om jag fucking vill det! sa han argt.
- Visst. Får väl börja gå ut lite oftare då. sa jag.
- För att? sa han.
- Varken jag eller Angelika vill vara i samma fucking hus som Ria. sa jag och gick upp till mitt och Angelikas rum.
Die For You - Chapter 45
1. Emma-Lee 2. Bills hund 3. Ria.. 4. Fanny 5. Tom och Bill 6. Angelika
Angelika's perspektiv:
*6 år senare, 2012*
Jag, Tom, Bill och deras hundar hade flyttat till ett stort hus i L.A och Gustav och Georg bodde kvar i Tyskland. Jayy bodde med Simone och Gordon för att Tom ville inte att han skulle veta att han var hans pappa.
Tom hade skaffat en ny tjej, Ria. Han hade tröttnat på "äkta kärlek" för en natt. Jag och Bill hade också tröttnat på de. Jag och Bill gillade inte Ria, för de verkade mest som att hon var ute efter hans pengar. Men varje gång Bill sa de till Tom blev han bara sur..
Jag tyckte att hon va en riktig bitch bara. Hon va sjukt elak och dryg. Och jag tyckte hon va ful.
Killarna hade inte haft någon tour på 2 år för att dom fortfarande jobbade på sitt nya album.
Vi hade bestämt att vi skulle ut och äta på en resturang ikväll så jag och Bill va inne på vårat rum och gjorde mej i ordning och Tom va nere i vardagsrummet och väntade på Ria.
Jag tog på mej en mörk grå/blå/lila kort klänning och ett par svarta klackskor, sen sminka jag mej och plattade håret. Bill tog på sej mörkgrå byxor, en svart tröja och en grå kappa. När vi båda hade fixat oss så gick vi ner till Tom.
- Har Ria kommit än? sa Bill.
- Chilla, hon kommer snart. sa Tom.
- Asså jag fråga bara? sa han.
- Och jag svara. sa Tom.
Bill sucka och satte sej i soffan brevid Tom. Några minuter senare ringde de på dörren och vi alla gick till hallen och Tom öppna och de va Ria.
- Hej älskling. sa Tom och kysste henne.
- Heej. sa hon och log.
- Ska vi dra eller? sa jag.
- Aa. sa dom.
Vi åkte till resturangen och satte oss vid vårat bord och beställde. När vi hade beställt drog Bill med sej Tom till toaletterna.
Bill's perspektiv:
Jag hade sagt till Tom några dagar tidigare att jag skulle fria till Angelika idag men nu hade jag blivit osäker på hur jag skulle göra de så jag behövde fråga Tom hur.
- Jag kommer fan inte klara det här! sa jag nervöst.
- Asså kom igen! Ni har varit tillsammans så här länge!! sa han.
- Men jag vet inte hur jag ska göra! sa jag.
- Hur svårt kan de va? Du ställer dej på knä och tar upp den där fucking ringen och frågar om hon vill gifta sej med dej? sa han.
- Men jag är nervös!! sa jag.
- Va inte det då! sa han.
- Asså jag kommer fan inte klara de!! sa jag.
- Jo de gör du! Kom nu bara, dom väntar fan på oss. sa han och vi gick tillbaks till Angelika och Ria.
Exakt när vi kom tillbaka så kom kyparen med maten. Vi åt klart och sen satt vi och snacka ett tag. Jag viska till Tom att jag va så här nervös och visste inte alls vad jag skulle säga eller något.
- Hur fucking svårt kan de va?! sa han.
- Vaa? sa Angelika och Ria.
- Inget. sa vi.
- Okej..? sa dom.
- Uhm.. Angelika. sa jag och ställde mej på ett knä framför henne.
- Omg.. sa hon tyst och blev tåögd när jag tog upp asken med ringen i.
- Vill du gifta dej med mej? sa jag.
- Omfg.. Shit jaaa!! skrek hon och kysste mej.
- Jag älskar dej så fucking mycket. sa jag och log.
- Jag älskar dej också! sa hon och började gråta av gläjde.
Jag satte på henne ringen och kysste henne.
- Jag sa ju att de skulle gå bra. sa Tom och log.
- Ja, tack för ditt stöd Tom. sa jag och log.
- Allt för dej lillebror. sa han och flina.
- Du skulle sluta!! sa jag.
- Juste. Sorry. sa han.
- Ska vi dra? sa han sen.
- Okej. sa vi andra.
Vi åkte hem och jag och Angelika gick upp till vårat rum.
- Kan fan inte fatta att du fria! sa hon glatt.
- Inte jag heller. Va skit nervös! sa jag.
- Haha aw. sa hon och kysste mej länge.
- Vill du gå ner till Tom och Ria? sa jag efter kyssen.
- Okej. sa hon och log.
Vi gick ner till vardagsrummet och Tom låg i soffan och tittade på tv och Ria låg brevid honom med hennes huvud på hans bröst.
- Vill ni göra något? sa jag.
- Uhm.. Visst. sa dom.
- Något förslag? sa Angelika.
- Jag vet inte.. Juste hur länge sen vare hundarna va ute? sa Tom.
- Uh.. Typ länge sen. sa jag.
- Okeej, men vi kan väl typ gå ut med dom dåra? sa han.
- Aaa, visst. sa vi andra.
Vi koppla alla 4 hundarna och gick ut med dom. Jag tog en hund, Angelika en och Tom tog två. Vet inte varför Ria inte höll någon, hon bara gick i armkrok med Tom.
- Bill, jag så hatar henne. viskade Angelika.
- Mm.. Jag med. viskade jag till henne.
- Vad viskar ni om då? sa Tom och flina.
- Uh, inget. sa jag snabbt.
- Jo, säg? Vi säger ju allt till varann? sa han.
- Jag säger sen, okej? sa jag.
- Visst. sa han.
- Men vi skulle ju göra en grej sen. sa Ria till Tom.
- Juste.. Uh, men om jag snackar med han först så gör vi de efter? sa han.
- Mm.. Visst. mumalde hon surt.
När vi hade gått en stund med hundarna så gick vi tillbaks till huset och tog av hundarnas koppel.
- Jag väntar på dej på ditt rum. sa Ria och kysste Tom.
- Okej, jag kommer snart. sa han.
- Vad snacka ni om då? sa han när Ria hade gått.
- Att vi hatar henne. Hon klänger på dej som fan och försöker typ ta dej ifrån mej. sa jag.
- Asså vafan?! Bill ingen kommer kunna ta mej ifrån dej. sa han.
- Hon gör ju fan de. sa jag surt.
- Nej de gör hon inte. sa han.
- Jo! Asså hon vill ju fan va med dej hela tiden! Du har fan aldrig tid för mej längre! sa jag.
- Men du är ju fan med Angelika! sa han.
- Ja! Men hon säger skit ofta att jag kan va mer med dej! Men alltid när jag snackar med dej om de kommer den där jävla horan alltid ivägen! sa jag.
- Den där jävla horan är min fucking tjej! sa han irriterat.
- Jag fucking vet! Och din jävla tjej tar dej ifrån mej!!! skrek jag för att Ria skulle höra.
- Gör hon inte alls. sa han surt och gick till sitt rum.
- Vafan vet du jävla cp. sa jag argt och gick med Angelika till vardagsrummet.
Vi tittade på tv en stund men sen tröttna vi på de och gick upp till vårt rum. Jag slängde mej på sängen och Angelika bytte om till mjukisbyxor och ett linne. Sen gick hon och la sej brevid mej.
- Tom fattar fan inte att jag känner mej utanför.. sa jag lågt.
- Jag vet.. Allt är den där jävla Rias fel. sa hon.
- Ja. sa jag surt.
- Älskar dej Bill. sa hon och kysste mej länge.
- Älskar dej med. sa jag efter kyssen.
Vi va skit trötta så vi bytte om och allt och gick och la oss.
Tom's perspektiv:
*Nästa dag*
Ria hade nyss gått hem och jag drog med mej Bill till mitt rum.
- Vad? sa han.
- Tycker du att jag ska fria till Ria? sa jag.
- EUWW NEEJ!!! skrek han äcklat.
- Men jag älskar ju henne. sa jag.
- Om du gör de kommer jag aldrig mer att snacka med dej! sa han.
- Men seriöst Bill! Jag älskar fan henne! sa jag.
- Spela roll! Jag skaffar fan ett eget hus med Angelika om du gifter dej med henne! sa han.
- Snälla Bill. sa jag.
- Gör de om du vill. Men jag flyttar om du gör de. sa han och gick.
Jag gick efter han ner till vardagsrummet.
- Snälla Bill. sa jag.
- Nej! sa han.
- Men jag älskar fan henne!! skrek jag.
- Och jag hatar henne!! skrek han.
- Snälla Bill!! skrek jag.
- Nej!! Hon är bara ute efter dina fucking pengar och allt!! skrek han.
- Är hon inte alls!! skrek jag.
- Joo det är hon! Och sen vill hon ju fan bara ta dej ifrån mej! skrek han.
- Nej!! Hon är bara ute efter dina fucking pengar och allt!! skrek han.
- Är hon inte alls!! skrek jag.
- Joo det är hon! Och sen vill hon ju fan bara ta dej ifrån mej! skrek han.
- Vill hon fan inte alls!! skrek jag.
- Jo!! Och sen är du fan bara med henne hela fucking tiden! Du har fan aldrig tid för mej längre!! skrek han.
- Har jag visst?! skrek jag.
- Isånnafall tar du fan henne framför mej!! Asså du vet inte hur jävla utanför jag känner mej!! skrek han och blev tårögd.
- Du har ju Angelika? sa jag.
- Men hon är ju fan med sina kompisar hela tiden! sa han och började gråta.
- Men hon är ju fan med sina kompisar hela tiden! sa han och började gråta.
- Okej.. Jag kan börja vara med Ria lite mindre om du vill? sa jag.
- Skulle du göra de för mej? snyftade han.
- Allt för dej. sa jag och krama han för att han skulle sluta gråta.
- Tack Tom. sa han.
- Mmm.. Varsågod. sa jag.
- Du vill inte de va? sa han.
- Jo.. Asså jag älskar henne, men om du tycker de känns som att hon går före dej och så, så gör jag de för dej. sa jag.
- Mmm.. Varsågod. sa jag.
- Du vill inte de va? sa han.
- Jo.. Asså jag älskar henne, men om du tycker de känns som att hon går före dej och så, så gör jag de för dej. sa jag.
- Okej, tack. sa han.
*Några timmar senare*
*Några timmar senare*
Jag och Bill satt och kolla på tv och efter en stund plingade det på dörren. Jag gick och öppnade och där stod Ria.
- Heej älskling, vill du gå ut eller något? sa hon och log.
- Nej, jag ska vara med min bror. sa jag.
- Men du är ju fan alltid med han! gnällde hon.
- Eh, nej? sa jag.
- Jo, ni bor ju fan i samma hus och allt! sa hon.
- Men han grät fan för att jag aldrig har tid med han eftersom att jag bara är med dej hela tiden! sa jag.
- Okeej.. Men vill du göra något ikväll då? sa hon.
- Jag venne, kanske. sa jag.
- Snälla? sa hon.
- Nej, jag vet inte. Kanske. sa jag.
- Okej.. Men kan inte jag komma hit senare och sen så får vi se om du kan eller inte? sa hon.
- Mmm.. Visst. sa jag.
- Okej bra. Hejdå. sa hon och kysste mej innan hon gick.
- Mmm.. Visst. sa jag.
- Okej bra. Hejdå. sa hon och kysste mej innan hon gick.
- Hon klänger fan så här jävla mycket på dej. sa Bill när jag stängde dörren.
- Shit, när kom du? sa jag.
- När du öppna. sa han.
- Okeej. sa jag.
- Mmm.. Men är det inte typ as jobbigt när hon klänger på dej så jävla fucking mycket?! sa han.
- Jag venne.. Lite kanske. sa jag.
- Det är typ stört. sa han.
- Okej, jag har fattat. sa jag lite irriterat.
- Just saying. sa han och gick tillbaks till vardagsrummet igen.
Jag gick in i köket och rota i kylskåpet efter något att äta.
Angelika's perspektiv:
Jag hade nyss varit ute med några kompisar och kom precis hem. Jag gick in i vardagsrummet till Tom och Bill.
- Heej älskling. sa jag och kysste Bill.
- Heej. sa han och log.
- Hej Tom. sa jag och log.
- Tja. sa han och log tillbaks.
- Vad har ni gjort idag då? sa jag.
- Chillat och typ bråkat. sa Bill.
- Bråkat?! Om vadå?! sa jag.
- Typ att Ria kommer före mej, så Tom ska sluta vara med henne så mycket. sa han.
- Okeej. sa jag.
Min mobil ringde och jag tog upp den. Det var Fanny så jag svara.
- Hallå? sa jag.
- Heeeej! sa hon glatt.
- Heeej. sa jag.
- Vad gör du? sa hon.
- Typ inget. Du då? sa jag.
- Är i LA med Emma-Lee. sa hon.
- Omg varför?! sa jag.
- Semester?? sa hon.
- Omg vi måste fan ses! sa jag.
- Omg jag vet, kan inte vi komma till dej typ nu eller något? sa hon.
- Ja såklart! sa jag.
- Okej, kommer om typ... Några minuter. sa hon
- Jaao herrå. sa jag och vi la på.
Jag gick upp till mitt och Bills rum och fixa mej lite snabbt och sen gick jag ner igen. Några minuter senare plingade det på dörren. Jag öppna och där stod Fanny och Emma-Lee.
- Omg heeej! sa jag och krama dom.
- Heeej! sa dom och krama tillbaks.
- Vad vill ni göra? sa jag när vi gick in.
- Venne. Har det hänt något speciellt eller så på sista tiden? sa Fanny.
- Typ. Varför undrar du? sa jag.
- Venne, kul att veta. Men vad har hänt? sa hon.
- Venne. Har det hänt något speciellt eller så på sista tiden? sa Fanny.
- Typ. Varför undrar du? sa jag.
- Venne, kul att veta. Men vad har hänt? sa hon.
- Hahah okeej, men jag ska giiftaaa meeej! sa jag glatt.
- Omg oftaaa?! sa Emma-Lee.
- Jaa! Bill fucking fira igår!! sa jag och visa ringen.
- Omfg. sa dom.
- Är så fucking lycklig. sa jag.
- Förstår det. sa Emma-Lee.
Vi gick till vardagsrummet och när Tom såg Emma-Lee så satt han bara kollade på henne.
- Uhm.. Hej. sa hon.
- Uhm.. Hej. sa hon.
- Tja.. sa han.
- Det var typ länge sen.. sa hon.
- Typ. sa han.
- Hade nästan glömt bort dej. sa hon.
- Mm.. Detsamma. sa han och gick.
- Är ni fortfarande arga på varann?! sa jag förvånat.
- Jag venne. Har inte snackat med han sen typ 2006. sa hon.
- Oh shit. sa jag.
- Mmm.. mumlade hon.
- Men ska vi typ dra och käka? sa jag.
- Okeej. sa Fanny och vi kolla på Emma-Lee.
- Varför inte? sa hon och skratta lite.
- Okej, ses sen älskling. sa jag och kysste Bill.
- Mm.. mumlade han lite surt.
- Vad äre? sa jag.
- Inget. sa han kort.
- Okej, men ses. sa jag.
Jag, Emma-Lee och Fanny gick ut i hallen och tog på oss skor och sen gick vi ut.
kommentera!!
