Die For You - Chapter 33


1. TH 2. Sandra 3. Angelika 4. Emma-Lee


Tom's perspektiv:

Jag va skit pissed off och ville bara slå ner någon.. Exakt då så kom Angelika och Bill in.

- Hur äre? sa Bill.
- Är så jävla pissed på Georg och Gustav. sa jag argt.
- Kan fatta de. sa han.
- Vad har dom sagt? sa jag.
- Massa olika saker.. sa han.
- Som..? sa jag.
- Att du är skit elak och att du förtjänar att folk snackar skit om dej.. och sånt. sa han.
- Jag ska fucking bryta nacken av dom!! skrek jag.
- Jag hatar dom. sa Angelika.
- Varför? sa jag och Bill.
- För att dom är så elaka mot dej? Och sen när dom snackar skit eller nåt om dej, äre som dom gör de om Bill också. sa hon.
- Jag vet. sa jag och Bill.
- Jag vill fan döda dom just nu.. sa jag.
- Förstår hur du känner. sa han.
- Såklart du gör. sa jag.
- Jag hade inget bättre och säga, haha. Jag visste redan att du visste att jag visste hur du känner. sa han och skratta lite.
- Haha, okeej. sa jag.
- Kommer snart.. sa Angelika och gick ut.
- Vart ska hon? sa jag.
- Du tror väl inte hon ska försöka va kaxig mot..? sa han innan jag avbröt han.
- Kom. sa jag.


Vi gick ut ur mitt rum och in i Sandras. Angelika hade redan hunnit att dampa på dom.

- Du tror du är så jävla cool, din lilla jävla hora. sa Georg och bitchslapa henne.
- Vafan?! sa hon och sparka han i skrevet.
- Va i helvete!!! skrek han och putta in henne i väggen.
- Vafan hålleru på med?!! skrek Bill argt och slog han hårt.
- När kom ni?! sa han chockat.
- När du kalla henne hora. sa jag irriterat.
- Oops. sa han.
- DU FUCKING KALLAR INTE HENNE DE IGEN FATTARU DE?!! skrek Bill, skit va damp haha.
- Asså chilla. sa han irriterat.
- Georg, nästa gång du snackar skit om mej eller Bill kan du va berädd på döden. sa jag argt.
- Hahahahaha, jo eller hur! skratta han.
- Du vill inte att jag dampar mer på dej! sa Bill förbannat.
- Wow, vad rädd jag blir. Ni är fan 2år yngre än vad jag är. sa Georg.
- Och?! Ålder spelar fan ingen roll! sa jag irriterat.
- De är ju liksom du som tycker att de spelar roll. Du är ju fan skit stolt över att du är 10min äldre än Bill. sa han.
- Jag älskar att kunna säga att jag är storebror och kan ta ansvar genom att ta hand om Bill om de behövs! sa jag.
- Vilket aldrig har behövts och aldrig kommer göra. Eftersom han är så mycket mognare än du. sa han.
- Håll käften!! skrek jag.
- Vad? De är ju sant. sa han.
- Nej!! sa jag.
- Spelar de nån roll om jag är mognare eller inte? Och om han är stolt över att va äldre behöver du fan inte bry dej om!! sa Bill.
- Aamen dra då?! sa han.
- Vi kom bara in hit för att hämta Angelika ändå. sa jag drygt.
- Men fucking ta med horan och dra då!! skrek han.
- Kalla inte henne hora!!! skrek Bill och börja slå Georg hårt.

Dom höll på att slå varann och ja.g försökte hålla tillbaka Bill och Gustav försökte desamma fast med Georg.

- SLÄPP MEJ!!! skrek Georg.
- Tom fucking släpp!! skrek Bill.
- Bill lägg ner, vi tar med Angelika och går ut nånstans. Vi behöver de. sa jag.
- Vafan vet du om va man behöver?! sa Georg och flina.
- Dra åt helvete jävla bög. sa jag argt.
- Dra själv din jävla skitunge. sa han irriterat.
- Du tror fan du är bäst bara för att du är 2 år äldre. sa Bill irriterat.
- Jag är ju de. sa han och flina.
- Hoppas du dör. sa Angelika.
- Ursäkta? sa han och gick närmare henne.
- Rör du henne så svär jag att jag dödar dej. sa Bill förbannat.
- Som om du kan. sa han.
- Klart han kan, jävla bög. sa Angelika.
- Håll käften jävla hora! sa han och slog henne hårt i magen satt hon ramla.
- RÖR HENNE INTE SA JAG!!! skrek Bill och putta in han i väggen med huvudet först.
- VAFAN HÅLLERU PÅ MED?!! skrek han.
- Vafan ser det ut som?! sa Bill.
- Asså Bill vi drar.. sa jag och hjälpte Angelika upp.
- Jag ska döda Georg först. sa han argt.
- Bill kom bara. sa Angelika.
- Äru rädd eller? sa jag och kolla på henne.
- Lite för Georg.. sa hon lågt.
- Hahahahahah! Omg hörde du de Bill? Din flickvän är rädd för mej. skratta Georg.
- Äru förvånad eller? Så som du beter dej mot henne. sa han.
- Äh, hon förtjänar de. sa han.
- Gör hon inte alls!! skrek Bill.
- De gör hon ju!! skrek han.
- Asså kan ni fucking sluta fucking bråka?! Och Tom, Bill och Angelika kan fucking dra, satt Georg och Gustav lugnar fucking ner sej!! Jag är fucking trött på er!!! skrek Sandra.
- Dampa lagom Sandra. sa Angelika irriterat.
- Inte mitt fel att du starta allt. sa hon.
- Vadå jag?! De va ju fan Georg och Gustav som börja snacka skit! sa Angelika.
- Handlar de här bara om att vi snacka skit?! Är ni fucking seriösa?! Hur gamla är ni egentligen?? sa hon.
- Äldre än dej. sa vi.
- Jag bryr mej inte, ni beter er som ni vore 3. sa hon.
- Gör vi inte alls. sa jag.
- Asså omg jag orkar inte, dra bara. sa hon.
- Bill kom. sa Angelika.
- Mm.. mumlade han irriterat och vi gick ut ur deras rum.
- Hade du bara inte gått in dit hade dom inte haft så mycket damp.. sa jag.
- Men förlåt då. sa hon drygt.
- Jag mena inget illa? sa jag.
- Jag vet.. Men ändå.. sa hon.
- Och du gjorde inte saken bättre, tänk om de skulle gjort att bandet splittras?! sa jag till Bill.
- Georg och Gustavs fel. sa han.
- Nej? De är allas fel. sa jag
- Kanske.. Men de va dom som börja. sa han.
- Ja, men de är ju iallafall inte bara deras fel. De är lika mycket vårat. sa jag.
- Mmm.. mumlade han.
- Aja, herrå. sa jag och gick ned för trappan.
- Vart ska du? sa Bill.
- Sova hos Emma-Lee. Pallar inte vara i samma hus som dom andra. sa jag.
- Okej. sa han.
- Ses imorron. sa jag.
- Aa. sa han.


Angelika's perspektiv:

Tom gick till Emma-Lee och jag och Bill gick in i mitt rum.

- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne.. sa han.
- Typ chilla eller? sa jag.
- Typ. sa han och la sej på sängen.
- Jag är trött. sa jag och la mej brevid han.
- Men du sov ju nyss? sa han.
- Haha, jag vet.. sa jag.
- Du är fan alltid trött. sa han och skratta.
- Hahah, jag veeet! sa jag.

Vi låg på min säng en stund men sen ringde hans mobil och han svarade och snacka en låång sund. Lite senare så la han på.

- Vem va de? sa jag.
- David. sa han.
- Vad ville han? sa jag.
- Han va typ i Sverige.. Sen vi ska ha interjuv imorgon. sa han.
- Okej.. sa jag.
- Men skulle inte du och Sandra till skolan för typ fett många dagar sen? sa han.
- Uh.. Hahah, jo typ. sa jag.
- Gå imorron då? sa han.
- Palla. sa hon.
- Lol. sa han och kysste mej på kinden.
- Du behöver gå dit. sa han sen.
- Neej. sa jag.
- Jo. sa han.
- Nej? Alla i skolan hatar ändå oss, typ. sa jag.
- Och? Gå bara dit. sa han.
- Nej. sa jag.
- För min skull då? sa han och log.
- Eh.. Okej då. suckade jag.
- Bra. sa han och kysste mej.
- Shit! sa jag.
- Uhm.. Vad..? sa han förvånat.
- Om ni ska ha interjuv imorgon så måste ni vara sams med Georg och Gustav? sa jag.
- Juste.. Aja de får lösa sej imorgon.. Typ. sa han.
- Mmm.. Hoppas de. sa jag.
- Mm.. mumlade han.
- Ska iallafall sova nu. sa jag.
- Neej! Varför? sa han.
- Jag är trött? sa jag.
- Okej då.. suckade han.
- Men du måste också gå och lägga dej då. sa jag.
- Haha, varför? sa han.
- För att jag vill de. sa jag och log.
- Hahaha, okej. sa han.

Vi bytte om och så och gick och la oss.

*Nästa morgon*

Jag vaknade, gick upp och in i duschen. När jag hade duschat så klädde jag på mej, fixa håret och sminka mej. När jag var klar med allt så gick jag och väckte Bill.

- Biiill!! sa jag.
- Aa? sa han.
- Aha.. Va du vaken eller? sa jag.
- Typ.. sa han.
- Okej.. Aja, när skulle ni gå på interjuvn? sa jag.
- Typ runt 17. sa han.
- Aha okej. sa jag.

Jag gick ut ur mitt rum och skulle gå och väcka Sandra. För vi skulle ju dra till skolan. När jag kom in i hennes rum så va hon inte där. Såg bara Gustav ligga och sova i hennes säng. Orkade inte leta efter henne, så jag gick ner till köket istället. Och där satt hon...

- När vakna du? sa jag.
- 5.. sa hon.
- Varför? sa jag.
- Hade tänkt att gå till skolan.. Och de tar ju typ 2timmar för mej att fixa håret och sminket. sa hon.
- Hade också tänkt att gå till skolan.. haha. sa jag.
- Haha, ärligt? sa hon.
- Aa. Hallå, förlåt för igår.. sa jag.
- De är lugnt.. De va ju vi också.. sa hon.
- Mmm.. mumlade jag.
- Aja, vi glömmer de bara. sa hon.
- Aa.. Juste, haru börjat i vår klass nu? Du gick ju i A förut.. Eller går. sa jag.
- Uhm.. Aa jag har bytt. sa hon och log.
- Bra. sa jag och log tillbaks.

Jag satte mej och käka lite. Lite senare så gick vi till busshållsplatsen och väntade på bussen. När den kom så åkte vi till skolan.

*I skolan*

Vi hade nyss kommit in till skåpen och vi tog våra SO böcker och gick till vår lektion och satte oss och jobba.

- Varför har inte ni varit här på ett tag? sa Tobbe (vår SO lärare).
- Uhm.. De hände en grej.. sa jag.
- De med Camilla eller? sa han.
- Aa.. sa jag lågt.
- Okej, jag förstår. Men vad är din ursäkt Sandra? sa han.
- Samma. sa Sandra.
- Okej. Men ni får jobba ikapp. sa han.
- Okej. sa vi och börja jobba.

Vår lärare var skit schysst, så han brukar inte få damp. Inte som Eva iallafall.. (NO läraren och matte läraren)

*2 timmar senare*

De va lunch och de va skit äckligt mat, så gick och käka på Sam's kebab. När vi hade käkat så gick vi till gympasalen. Fast ingen av oss hade kläder. Men om vi inte skulle varit där så skulle vi fått frånvaro.

*Efter skolan*

Jag och Sandra tog bussen hem och när vi kom hem mötte Bill och Gustav oss utanför huset.

- Wtf? Varför står ni här? sa jag.
- Hade lust och vänta på er bara. sa dom.
- Aha okej.. Är ni sams nu eller? sa Sandra.
- Typ. sa dom utan att titta på varann.
- Okej.. sa jag.

Vi gick in och jag och Bill gick upp på mitt rum och Gustav och Sandra gick upp på hennes.

- Är du fortfarande arg på Gustav och Georg? sa jag.
- Typ.. sa Bill.
- Okej.. Har Tom kommit än? sa jag.
- Shit, nej?! Asså han måste komma innan vi drar! sa han.
- Ring han? sa jag.
- Tänkte precis göra de. sa han.

Han tog upp mobilen, ringde Tom och satte på högtalare. Efter många signlarer så svara han äntligen!

- Asså är du seg eller?! sa Bill.
- Nej.. Jag vakna nyss. sa han.
- Vafan? Du måste komma nu!! sa Bill.
- Varför då? sa han.
- För att vi har interjuv om typ 1 timme! sa Bill.
- Ärligt?! sa han.
- Jaaa!! Skynda dej hit! sa Bill.
- Okej, kommer så fort jag kan. sa han och la på.


Georg's perspektiv:

Jag va med Gustav och Sandra men så kom Bill in och verkade stressad.

- Asså vi måste dra nu, David är här!! sa Bill.
- Okej. sa jag och Gustav.
- Hejdå. sa Gustav och kysste Sandra.

Vi gick ner för trappan och ut till hallen. Vi tog på oss skor och satte oss i Davids bil och han körde oss dit.

När vi kom fram så gick vi in i ett rum där dom skulle ha interjuvn. Vi hälsade på några människor och satte oss i en soffan. Dom började ställa frågor och så.

- Bråkar ni ofta? sa hon som interjuva oss.
- Typ.. Eller de händer ju att vi bråkar ibland men inte så ofta. sa Bill.
- När bråka ni senast? sa hon.
- Uhm.. Igår. sa han.
- Oj.. De va ju inte bra. Men Tom och Bill, har ni fortfarande flickvänner? sa hon.
- Jag har fortfarande. sa jag.
- Samma eller någon ny? sa hon.
- Samma. sa han.
- Okej. Dudå Tom? sa hon.
- Uhm.. Nej.. sa Tom.
- Va hände? sa hon.
- Hon dog i lungcancer.. sa han.
- Ärligt? Förlåt. De va tråkigt att höra. sa hon.
- Mmm.. mumlade han.
- Men har du tänk på att träffa någon ny? Eller har du de? sa hon.
- Emma-Lee.. sa jag, Bill och Gustav för att retas.
- Heter hon Emma-Lee? sa hon.
- Asså jag har inget med Emma-Lee? sa Tom.
- Hahaha joo! sa Bill och skratta.
- Nej.. sa han.
- Joo! Du är med henne typ 24/7. sa jag och flina.
- De va typ i 2-3 dagar.. Bryr mej ändå inte om henne längre. sa han.
- Äru seriös Tom? sa Bill.
- Ja. sa han.
- Vi ska snacka om de sen. sa Bill.
- Okej.. Men Gustav och Georg, har ni flickvänner då? sa hon.
- Jag har inte men Gustav har. sa jag.
- Är de sant? Va roligt. Vad heter hon? sa hon.
- Uhm.. Sandra. sa Gustav.
- Fint namn. sa hon och log.
- Hehe.. Ja. sa han.

Vi svara på fler frågor och efter intervjuen stack vi tillbaks till Angelika.

*2 dagar senare*

Jag satt vid datan och hade astråkigt, så jag gick in till Toms rum.

- Vill du dra och käka? sa jag.
- Visst. Vart? sa han.
- Venne.. Va vill du ha? sa jag.
- Uhm.. Vi drar till donken. sa han.
- Okej. sa jag.

Vi gick ner till hallen och tog på oss skor och så och började gå mot donken. Påvägen dit så såg vi Emma-Lee gå med någon kompis, så vi gick fram till dom.

- Hej. sa Tom och log.
- Hej. sa Emma-Lee.
- Vill du göra något senare? sa han.
- Nej. sa hon.
- Varför inte? sa han.
- Asså jag har sett interjuvn. sa hon drygt.
- Uh.. Förlåt.. sa han och kolla ner i marken.
- Tom, de du sa. De är fan oförlåtligt. sa hon.
- Snälla.. Jag ville inte att nån skulle fatta.. sa han.
- Fatta vadå?! Att vi nästan är tillsammans?! sa hon argt.
- Typ... Snälla va inte arg. sa han lugnt.
- Hur ska jag inte kunna vara arg?! sa hon irriterat.
- Snälla Emma-Lee, jag gillar verkligen dej. sa han.
- Jo visst. Varför kunde du inte bara ha sagt de i intervjuen då?! sa hon irriterat.
- Jag... Asså... Jag vet inte.. sa han.
- Tom jag trodde du va annorlunda. sa hon.
- Jag är de! sa han.
- Nej. Du är precis som andra killar. Kan inte stå för vem du gillar. sa hon.
- Nej? Asså jag vill inte att alla ska tro att jag har skitit i Camilla och gått vidare! sa han.
- Men de va ju exakt de du gjorde! sa hon.
- Nej? sa han.
- Jo. Men du vill ju gå vidare, eller? De va iallafall de du sa till mej. sa hon.
- Ja. Eller jag vet inte. sa han.
- Vadå vet inte? Du fucking sa de! sa hon.
- Jag vet.. Men ändå.. Asså snälla va inte arg. sa han.
- Tom hur fan ska jag inte kunna va arg när du ljuger om allt hela fucking tiden?! sa hon argt.
- Du har rätt... Men jag är verkligen ledsen, snälla ge mej en chans! sa han.
- Nej. sa hon.
- Snälla.. sa han och de lät som han skulle börja gråta.
- Asså jag vet inte.. De du sa gick rakt in i hjärtat asså.. sa hon.
- Förlåt.. Jag borde inte ha ljugit. sa han.
- Jag kan ringa dej imorron så får vi se hur de blir.. sa hon.
- Okej.. sa han.
- Hejdå. sa hon och dom gick.

Vi fortsatte gå till donken men vi snacka på vägen.

- Varför ljög du i intervjuen egentligen? sa jag.
- Venne.. Ville typ inte att folk skulle tro att jag har gått vidare och glömt Camilla totalt.. sa han.
- Okej..? sa jag.
- Men du fattar ju inte. sa han.
- Jag vet de.. sa jag.
- Aja.. Hoppas inte Bill får reda på att jag ljög. Han kommer få fett med lack på mej.. sa han.
- Jao. Och de tror jag ingen av oss andra pallar så de är bäst att han inte får veta nåt. sa jag.
- Aa. sa han.

Vi kom fram till donken. Vi beställde och satte oss och åt.


Bill's perspektiv:

*Nästa morgon*

Jag vaknade och kollade på klockan. Shit 14:34. Då kommer iallafall Angelika hem från skolan om någon timme. Jag gick upp ur sängen och tog en dusch. När jag hade duschat så klädde jag på mej, fixade smink och håret och sånt.

Jag skulle gå ner i köket men stannade i början av trappan, för jag såg Tom och Emma-Lee stå i hallen och snacka. Jag stannade för att lyssna.

- Kan du inte stanna lite till? sa Tom.
- Nej, om dom andra vaknar och ser mej här så kommer dom få reda på att du ljög. sa Emma-Lee.
- Juste.. Aja, jag ringer dej. sa han.
- Gör de. sa hon och kysste han.
- Hejdå, ses sen. sa han och hon gick.

Jag gick ner för trappan men Tom märkte inte att jag gjorde de.

- Tom?! sa jag.
- Oh shit, va du vaken? sa han förvånat.
- Ja? Och jag hörde vad ni sa. sa jag.
- Vilka vi? sa han.
- Vilka tror du?! sa jag.
- Uhm.. Ja venne. Ingen har varit här. sa han.
- Sluta ljug!! sa jag irriterat.
- Jag ljuger inte..? sa han.
- Jo?! Jag hörde vad du och Emma-Lee snacka om nyss. sa jag.
- Aha.. Asså förlåt. sa han.
- Varför ljuger du ens? sa jag.
- Jag vet inte.. sa han och kolla ner i golvet.
- Vad vare Emma-Lee snacka om när hon sa att vi inte ska få reda på att du har ljugit? sa jag.
- Inget.. sa han.
- Jo nånting är de! Säg bara. sa jag.
- Jag ljög i intervjuen igår.. Och Emma-Lee va skit arg på mej.. sa han.
- Vad ljög du om? Och varför va hon de? sa jag.
- Jag sa ju att jag inte brydde mej om henne! Och hon hade sett när jag sa de.. sa han.
- Varför ljuger du hela tiden då?! Du kunde ju bara sagt sanningen istället? sa jag.
- Men jag vill inte att alla ska tro att jag har glömt Camilla! sa han.
- Aha... Förlåt för att jag fråga så mycket om de... sa jag lågt.
- Lungt.. Du mena ju inget illa.. Och du visste ju inte? Jag hade också varit nyfiken och frågat massa.. sa han.
- Mmm.. Men är du och Emma-Lee tillsammans nu eller? sa jag.
- Venne.. sa han.
- Okej. sa jag och gick in i köket.
- Varför äru inte med Angelika? sa han och satte sej mitt emot mej.
- Hon är i skolan, pucko? sa jag.
- Justee. sa han och skratta lite.
- Fett smart du är. sa jag.
- Haha, jag vet. sa han.

Vi satt och snacka ett tag och sen kom G&G ner.

- Tjena. sa Georg.
- Tjo! sa Tom.
- Tja. sa jag och Gustav samtidigt.
- Har ni varit uppe länge eller? sa Georg.
- Nej, eller typ en timme eller nåt. sa jag.
- Typ ganska länge. sa Tom.
- Haru snackat med Emma-Lee än då? sa Georg.
- Aa.. Hon va här förut. Och de jag inte ville skulle hända som jag sa igår hände. sa han.
- Vadå? sa Georg.
- Bill fick veta att jag ljög.. sa han.
- Fick du damp på han? sa Georg till mej.
- Nej. Blev bara lite... uh... Chockad och typ lite sur. sa jag.
- Och han fråga mycket! sa Tom.
- Hahahah. Han älskar ju och snacka Tom, inget fel med de! skratta Georg.
- Han snackar för mycket. sa han och flina.
- Nej? sa jag.
- Jo. sa han.
- Okej kanske lite. sa jag och flina.
- Lite? Du snackar fan hela tiden! sa Georg.
- Haha, sant! sa Gustav.
- Men förlåt då.. sa jag och skratta lite.
- Haha, lugnt. sa Georg och Gustav.
- Aja, äru tillsammans med Emma-Lee, Tom? sa Georg.
- Jag venne. sa Tom.
- Hur fan kan man inte veta? sa han.
- För att hon inte sa nåt om ifall jag fick en till chans.. sa Tom.
- Okeej. sa han.
- Men hallå hon kysste ju dej?! sa jag.
- Ja.. Men asså.. sa Tom.
- Men asså? sa jag.
- De betyder inte att hon ger mej en till chans! sa han.
- Okej..? Va betyder de då? sa jag.
- Hur fan ska jag veta? sa han surt.
- Chilla, jag fråga bara. sa jag.
- Okej. sa han.

*En halvtimme senare*

Vi satt i vardagsrummet och kollade på tv och efter en stund så kom Angelika och Sandra hem. Jag och Gustav gick till dom.

- Hej. sa jag och kysste Angelika.
- Heej. sa hon och log.

Vi gick tillbaka till vardagsrummet och Angelika och Sandra följde efter.

- Vad ska vi göra? sa jag.
- Venne. sa Georg.
- Okej.. Tom, vet du något att göra? sa jag.
- Vet inte vad ni vill göra men Emma-Lee kommer snart. sa Tom.
- Varför? sa jag.
- För att jag behöver snacka med henne? sa han.
- Haha hon kommer fan dumpa dej! sa Georg och skratta.
- Aa visst, vi är inte ens tillsammans. sa han.
- Haha okej men jag måste fan vara med när ni snackar! sa Georg.
- Haha jag också! sa jag.
- Varför? sa Tom.
- Kul? sa jag och Georg.
- Okej...? sa han.

Exakt då ringde de på dörren och Tom gick för att öppna och såklart så var de Emma-Lee. En halvminut senare kom dom två till vardagrummet.

- Ska vi dra ut eller? sa Tom.
- Visst. sa jag.
- Behöver ändå röka. sa Georg.
- Jag också. sa Angelika.
- Aamen kom då. sa Tom.

Vi alla gick ut i hallen och tog på oss skorna och så och gick ut. Vi gick till skogen där vi brukar hänga. När vi kom fram så börja jag, Tom, Georg och Angelika röka.

- Uhm.. Jag behöver snacka med dej. sa Tom till Emma-Lee.
- Snacka då. sa Emma-Lee.
- Asså jag vet att jag inte har träffat dej så längre men.. Uhm... Jag gillar verkligen dej och jag är ledsen för att jag ljög. sa han och titta ner i marken.
- Jag gillar dej också. Och asså jag är inte arg för att du ljög längre. sa hon.
- Är du säker? sa han.
- Aa. sa hon och kysste han på kinden.
- Bra, men du kunde kyssa mej på munnen istället. sa han och flina.
- Haha, näe. sa hon och log.
- Varför inte? sa han.
- För att du röker och de är bara äckligt. sa hon.
- De är de inte alls? sa jag och Tom.
- Jo? sa hon.
- Nej? sa jag och Tom.
- Omg är ni tvillingar eller? sa hon och skratta lite.
- Ja? sa vi.
- Va?! sa hon förvånat.
- Visste du inte de? sa vi.
- Omg nej! Shit de är fett läskigt när ni snackar samtidigt.. sa hon.
- Hahahahaha! Varför? skratta vi.
- För att de är de? sa hon.
- Haha, okej..? sa jag.

Vi gick in igen när alla hade rökt klart.

- Vad ska vi göra? sa jag.
- Jag måste så shoppa! sa Angelika, Sandra och Emma-Lee samtidigt och börja skratta.
- Haha wtf? skratta Angelika.
- Twinmoment, fast vi är 3 stycken och inte ens släkt! skratta Sandra.
- Hahahah viisst? skratta Emma-Lee.
- Tjejer asså. sa Georg.
- Bara för att du är forever alone. skratta jag, Tom och Gustav.
- Asså neeeej! För att tjejer är allmänt skumma.. sa han.
- De är vi inte alls? sa Angelika.
- Ehh.. Jo? sa han.
- Ehh.. Nej? sa hon.
- Jo. sa han.
- Men neeej! sa Sandra.
- Jo. sa han.
- På vilket sätt? sa Emma-Lee.
- På alla. sa han.
- Du säger de bara för att du är forever alone jag svär! sa Angelika och flina.
- Nej? Asså jag kan få vilken tjej jag vill. sa han.
- Pffft, nej? sa hon och garva ihjäl sej.
- Klart jag kan. sa han.
- Omg hahahah neeej! skratta hon.
- Hallå?! Har ni alla glömt att de bara är jag som får mobba Hagen?! sa Tom.
- Hahaha neej, men de är sjukt kul att mobba han. skratta Angelika.
- Jag vet. sa han och flina.
- Va snälla ni är. sa Georg.
- Haha, jag vet. sa hon.
- Du hatar mej eller hur Georch..? sa Tom och kolla ledset på han.
- Nej? sa han.
- Bra! sa Tom och flina.
- Vafan..? sa han.
- Haha, inget. sa Tom.
- Lol, aja kan vi dra till stan så vi kan shoppa? sa Angelika.
- Okej. sa jag.
- Vänta, jag vill inte shoppa? sa Georg.
- Inte jag heller. sa Tom och Gustav.
- Nej ingen av er killar ville ju de. Men vi vill så ni får följa med. sa Sandra.
- Men?! sa Tom.
- Vad? sa Emma-Lee.
- Inget.. sa han.
- Du kan ju stanna om du vill? De ända som kanske är dåligt med de är att jag kanske stöter på nån annan kille.. sa hon och flina.
- Jag ska med. sa han.
- Jag drev med dej Tom. skratta hon.
- Man kan aldrig vara säker med dom där. sa han och peka på mej, Gustav och Georg.
- Vad tror du jag skulle göra med henne egentligen?! sa jag och Gustav.
- Man vet aldrig. sa han.
- Jag har flickvän? sa jag.
- Jag med. sa Gustav.
- Okej men man vet aldrig med Georg då. sa han.
- Wtf? sa Georg.
- Ja..? sa han.
- Asså omg.. sa Georg.
- Men aja, vi drar. sa Angelika.

Vi gick till stationen och tog tåget in till stan. När vi kom fram sprang dom till BikBok.. Vi vänta utanför, för vi orka inte gå in.

- De kommer fan ta timmar innan dom kommer ut. klagade Tom.
- Jag vet.. sa Gustav.
- Varför följde jag med egentligen? sa Tom.
- För att du tror hon kommer stöta på nån annan kille..? sa jag.
- Juste.. sa han.


Sandra's perspektiv:

Vi va inne i BikBok och provade kläder och så. Efter ungefär 20min så va vi klara där inne, så vi gick ut till killarna.

- Äntligen! sa Georg.
- Va? sa jag och Angelika.
- Äh, inget. Kan vi dra nu? sa han.
- Nej? sa jag.
- Vart ska ni nu då? klagade Tom.
- Asså jag sa ju att du kunde stanna? sa Emma-Lee.
- Nej jag litar inte på Georg. sa han.
- Tack? sa Georg.
- Men om både du och Georg drar då? sa hon.
- Njae... Litar inte på alla andra killar heller. sa han och flina.
- Eller så vill du bara va med mej? sa hon och flina.
- Vi kan säga både och. sa han.
- Haha, okej. sa hon.

Vi forsatte in i Gina Tricot.

- Omg den här tröjan är fan skit fin! Kissie har en likadan. Hahah. sa Angelika och flina och höll upp en skit fin tröja.
- Omg va fin! sa Emma-Lee.
- Ska köpa den. skratta Angelika.
- Hahaha wannabe Kissie? skratta jag.
- Neeeein. skratta hon.
- Haha, joo! sa jag.
- Men omg nej. sa hon.
- Whatever. sa Emma-Lee.
- Aja, ska vi dra eller? sa jag.
- Väänta, jag ska fan köpa den här. sa Angelika och gick till kassan.

När hon hade köpt tröjan så gick vi ut till killarna igen. Sen gick vi in i några affärer till. Efter några timmar så åkte vi hem igen.



Komentera!! (;

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0