I Will Always Remember You - Chapter 6


1. Simon 2. Tom och Bill 3. Oliver och Emmy 4. Steffie och Jessie
5. Jossie och Emmy 6. Emmy

Jossie's perspektiv:

Precis när vi hade rökt klart kom bussen och vi gick på. 30 minuter senare var vi på Emmy och Steffies hotell. Dom tyckte att det var bäst att bo på hotell ifall att vi skulle börja bråka och dom inte kunde sova hos mig eller Jessie och Oliver(dom är syskon). När dom hade checkat in och lämnat sina saker på hotellrummet gick vi och shoppade lite.


- Okay vilken affär ska vi gå till först? Frågade Jessie och log
- Hmm.... Vi kan gå in på Forever 21!!!! Sa Emmy. Det är typ hennes favoritaffär! Haha.
- Haha okaay! Sa jag och började gå.


Emily's perspektiv:

Efter att ha varit inne i säkert 10000000000 affärer, skrivit dubbelt så många autografer och tagit bilder, blivit jagade av paparazzis och blivit mobbade av Tom och Bill... så var jag och typ alla helt jävla slut!

Ja Tom och Bill hade ringt oss och mobbat oss för att ha blivit jagade av paparazzis och fans. Vissa av paparizzisarna sände tydligen live...

- Okey asså jag irriterar mig på alla dom där nu!! Sa Steffie och det såg ut som hon skulle få damputbrott när som helst.
- Mhmmm... jag med! Sa jag och dom andra höll med oss.
- Kom vi går hem eller nåt! Sa Jessie
- Aah! Sa Steffie och sen började vi gå hem.


Medans vi gick hem gick jag lite efter. Det kändes som att dom inte brydde sig lika mycket om mig länge som innan. Jag saknar gamla Jessie, Jossie och Oliver. Det är inte samma personer som innan. Dom har verkligen förändrats. Visst deras utseende kanske är ganska självklart att det har förändrats. Men deras personligheter är inte samma som förr.
Medans jag gick och tänkte så hörde jag någon som kom mot mig bakifrån.


Simon..


Steffie's perspektiv:

Jag kollade bak lite snabbt för att se om Emmy var med. Och ja där gick hon. Men snart var hon fan inte ensam. Oh nej. Simon kom emot henne. Shiit det här är verkligen inte bra.

Okej efter som att ni inte vet något om Simon kan jag förklara lite saker;

Både jag och Emmy har varit tillsammans med honom. Men efter några veckor gjorde jag slut och han blev typ helt crazy. Sen efter det berättade jag för Emmy om att han hade hotat mig och massa grejor. Men hon trodde inte på mig. Hon trodde att han var lika snäll som innan men fan eller! 5 veckor senare blev dom tillsammans och det hände i stort sätt samma sak. Men han våldtog henne... Efter det pallade vi inte med allt mer. Mamma hade dött 2 år innan det. Och pappa tyckte att vi skulle flytta för att det inte skulle vara bra att bo kvar. Men vi ville stanna. Men efter det som hände med Simon tyckte vi att pappa hade rätt så vi flyttade till Sverige i ett år, sen till NY för att se om det hade blivit lite bättre men neej såklart inte. Simon kom igen. Så vi stack. Den gången föralltid. Vi hade sagt att vi aldrig skulle komma tillbaka. Och det gjorde vi inte heller förns nu. Men han ska fan inte få röra henne igen! Aldrig!


- Emily! Koooom!! Sa jag och kollade på henne sen på Simon som vad typ 50 meter bakom henne.

Hon började gå lite snabbare och sen kom hon fram till oss. Hon stog längst ut i kanten vilket jag INTE gillade med tanke på att Simon fortfarande var bakom. Jag bad Jessie ställa sig brevid henne och hon undrade ju såklart varför.

- Kolla bakom dig så ser du varför! Viskade jag
- Shiit! Simon! Viskade hon tillbaks och ställde sig brevid henne och började prata lite med henne också.


Bill's perspektiv:

När vi hade kommit hem igen efter en 2 timmars långpromenad med Scotty gick jag och duschade. Efter det gick jag in i mitt rum och tog fram kläder. Jag kände inte för att gå ut något mer idag så jag tog ett par mjukisbyxor och en munktröja.

När jag var klar gick jag till köket och där satt Tom, mamma och Gordon.

- Hej gubben! Sa mamma och log
- Hej. Mumlade jag och tog fram en redbull från kylen.
- Eyy dom där är miiiiiina!! Sa Tom och tog den från mig.
- Men vafan Tomge hit! Det var inte du som köpte dom så det är fan inte alls dina! Sa jag och tog tillbaks den.
- Meeeeeh!!!!! Sa han och låtsades bli sur.
- Men asså du vet väll om att typ halva kylen är full med redull? Sa jag och flinade mot honom
- Men vaaaaah?! Sa han, ställde sig upp snabbt som fan och öppnade kylen.
- REEEEEEEEEEEEEEEEEDBUUUUUUUUUUUULL!!!!!!!!!!!!!!!! Skrek han
- Mamma varför skaffade du honom? Frågade jag och pekade på muppen som ska föreställa min bror.
- Hahaha du vet att jag inte valde att få honom? Sa hon och skrattade
- Men asså vi är inte ens lika? Han måste typ vara abopterad eller nåt! Flinade jag
- Hahaha nej ni är tvillingar och han är inte adopterad. Skrattade hon
- Va elak du är Bill!!!! Sa Tom från ingenstans och gjorde en ledsen min

Jag gick fram till honom och kramade honom.

- Hahaha visst visst vi kanske är tvillingar då. Sa jag och log
- Hahaa alltid lillebror! Sa han och log han med
- Sluuuuuuta kalla mig lillebror!!! Bara för att jag är 10 minuter yngre är jag inte så liten!! Sa jag
- Haha okey då mupp. Sa han och blinka





KOMMENTERA! <3

I Will Always Remember You - Chapter 5


1. Oliver och Steffie 2. Jossie och Emmy 3. Jessie och Steffie
4. Bill, Tom och Scotty 5. Steffie och Jessie


Jessie's perspektiv:

När Emily och Staffany kom så typ attackerade jag, Jossie och Oliver dom med kramar. Efter kanske 5 minuter så skulle vi gå ut men innan så stoppade Emmy oss.

- Väntaa!!! Sa hon lite halv högt
- Vaad? Frågade Jossie
- Jag och Steffie måste typ ha på oss mössa och solglasögon och massa skit innan vi går ut! Svarade hon
- Varför? Undrade Ojje
- För asså vi är ju typ styvsyskon till Bill och Tom Kaulitz och jag och Emmy pallar inte ha alla jävla paparazzis efter oss. Svarade Steffie
- Ahaa okaay. Sa jag


Medans Emmy och Steffie fixade sig så kände jag hur rök sugen jag blev. Jag har rökt sen jag var 10 och efter första gången var jag som fast.

- Kooooom igeeeeeeeeeeeeen!? Sa jag stressat
- Men asså vaad? Sa Emmy som satte på sig sina solglasögon.
- Är ni klara?! För jag måste röka typ NU?! Sa jag och typ dampa lite.
- Men shiiet jaaa kom då så kan vi röka då! Sa hon


Vi gick ut och det första vi får se är messa paparazzis..


Emily's perspektiv:

Det första vi ser när vi kommer ut är alla paparazzis. Alla blixtar och frågor gör en fan bara förvirrad.

- Hur är det med Tom och Bill?!
- Vad gör ni här i New York?!
- Är det sant att ni är styvsyskon?!
- Är Tom tillsammans med den där Ria som alla säger?!

Alla olika frågor kom från alla håll. Shiiiiit vad irriterad man blir!

- ABER DEN MUND HALTEN UND AUFHÖREN UNS ÜBERALL! WIR SIND HIER, UM ALTE FREUNDE ZU TREFFEN! NEIN, DAS IST TOM NICHT VON RIA BEGLEITET SIE SIND NUR FREUNDE! TOM UND BILL SIND GUT UND JA TUN, ES IST WAHR, DASS WIR SCHRITT FÜR GESCHWISTER SIND! KANNST DU UNS VERLASSEN JETZT?!
(Men håll käften och sluta följa efter oss överallt! Vi är här för att träffa gamla kompisar! Nej Tom är inte tillsammans med Ria dom är bara kompisar! Tom och Bill mår bra och ja det är sant att vi är styvsyskon! Kan ni låta oss vara nu?!)


Efter att jag fick lite damp på dom så gick dom. Jessie tog fram ett ciggpaket. Marlboro stog det. Bra godaste ciggen ever. Men andra funkar ju också men dom här är fan godast!Vi tog en varsinn och sen gick vi och skulle ta bussen.


Tom's perspektiv:

Jag, Bill, mamma och Gordon satt och kollade på TV. Det fanns inte så jävla mycket att se på. Jag satt och zappade mellan kanalerna tills jag kom fram till någon kanal som typ visades Live från flygplatsen i NY. Shit. Det var fan Steffie och Emmy och deras kompisar som var omringade av paparazzis. Undrar hur det här slutar!


- ABER DEN MUND HALTEN UND AUFHÖREN UNS ÜBERALL! WIR SIND HIER, UM ALTE FREUNDE ZU TREFFEN! NEIN, DAS IST TOM NICHT VON RIA BEGLEITET SIE SIND NUR FREUNDE! TOM UND BILL SIND GUT UND JA TUN, ES IST WAHR, DASS WIR SCHRITT FÜR GESCHWISTER SIND! KANNST DU UNS VERLASSEN JETZT?!
(Men håll käften och sluta följa efter oss överallt! Vi är här för att träffa gamla kompisar! Nej Tom är inte tillsammans med Ria dom är bara kompisar! Tom och Bill mår bra och ja det är sant att vi är styvsyskon! Kan ni låta oss vara nu?!)


Jävlar. Visst asså jag visste att Emmy hatade paparazzis men asså inte att hon skulle få typ damp och skrika åt dom. HAHAHAAH! Shit vad kul det såg ut!

- HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHHA! Skrattade jag
- Vafan är det som är så kul?! Sa Bill
- Ahmen såg du inte hur Emmy bah stog och typ fick damp på alla paparazzisarna?! Hhahahahahahahaha!! Sa jag
- Men shit dålig humor eller? Sa han och log lite
- Lika dålig som du har i klädsmak! Sa jag och log
- Men shit. Sa han irriterat. Att han alltid ska bli så jävla irriterad när man säger nåt sånt..
- Okej förlåt Bill.. Sa jag
- Det är lugnt.. Sa han lite tyst
- Kom vi går ut med Scotty! Sa jag
- Okey. Svarade han och reste sig

Vi gick och satte på oss skor, jacka och mössa. Jag ropade på Scotty och han kom som ett skott. Jag satte på honom kopplet och sen gick vi ut.





KOMMENTERA!!!

I Will Always Remember You - Chapter 4


1. Steffie på planet 2. Tom och Bill 3. Emily 4. Jossie, Emily och Oliver
5. Jossie, Staffany, Emily 6. flygplats


Steffany's perspektiv:

När vi satte oss på planet kände jag att jag redan började sakna alla. Tårarna brände bakom ögonlocken. En tår föll ner för kinden. Det blev sen 2.. 3.. 4.. och det kom bara fler och fler. Jag tog upp mobilen och skickade iväg ett varsitt sms till alla som var med på flygplatsen.

'' Saknar er redan, ses om 2 veckor :) ''
Skrev jag till Simone och pappa.

Men till Bill, Tom, Georg och Gustav skrev jag lite annorlunda.

'' Saknar er redan! Ses om 2 veckor om ni inte redan har åkt! :) ''


Efter det tog jag upp mina hörlurar och började lyssna på musik. Det fick bli lite depp. Så jag satte på min spellista med Sofijah låtar.

Ja jag vet att hon kommer från Sverige men jag och Emily har en kusin som bor där och vi kan ganska bra svenska. Vi åker dit minst 2 gånger om året..


Emily's perspektiv:

Steffie började gråta och jag tror jag fattar varför. Jag tror att det är för att hon saknar dom. Hon är sån. Om hon måste lämna någon i typ en vecka kan hon börja stor böla och dampa och bli både skit arg och ledsen. Nu verkar det mest som att hon är ledsen men hon blir väll våldsammare sen...

Tänk om Jossie, Jessie och alla andra inte saknar oss länge. Att dom kanske tänker Fuck off jag har gått vidare? Nej nu ska man inte tänka så. Dom saknar oss dom sa ju det förra veckan? Dom kan väll inte ändra sig så snabbt? Eller..?


Jossie's perspektiv:

Jag visste inte om jag saknade dom eller inte. Alla andra här förvirrade mig. Alla sa att jag, Jessie och Oliver inte borde sakna dom. Dom vanligaste kommentarerna man fick var;

Asså hur fan kan ni sakna dom? Ni förtjänar bättre vänner än dom!

Kom igen dom har gått vidare och det borde ni också göra!!

Dom saknar inte er?!

Dom kommer ju inte ens ihåg er så varför håller ni fortfarande på?


Men det var inte sant! Jag visste det! Vi hade ju så många minnen tillsammans så hur ska vi kunna glömma varandra?

Klockan var 2 på eftermiddagen och jag, Jessie och Oliver skulle möta dom på flygplatsen klockan 3. Det var väll lika bra att åka nu då. Jag mezzade till Jessie och sa att vi skulle till flygplatsen och hon svarade att hon bara skulle gå upp och säga till Oliver så skulle dom komma över och sen skulle vi åka. Vi skulle ta bussen till dit för att ingen va hemma hos någon av oss så vi hade ingen skjuss.

Hos mig var det nästan aldrig någon hemma. Jag bodde inte med mina riktiga föräldrar. Jag blev adopterad för 9 år sen. Men allt är pga mammas och pappas jobb. Pappa och mamma har samma jobb. Jag var verkligen inte stolt över vilket jobb dom hade heller. Visst det är coolt på ett sätt men elakt på ett annat. Dom var paparazzis. Jag hatar paparazzis för att ibland är dom så dryga mot kändisar och allt.

Mina adoptivföräldrar har inte alls samma jobb som mamma och pappa. Min adoptiv pappa jobbar som lastbilschaför och min adoptiv mamma jobbar som designer och fotograf. Hon fotograferar kändisar och så men det är iallafall inte samma sak som mamma och pappa gör.

5 minuter senare kom Jessie och Oliver och då gick vi till bussen.


Emily's perspektiv:

Dom ropade ut i högtalarna att det var 10 minuter kvar tills vi skulle landa och att vi skulle sätta på bältena.
Som dom sa så landade vi 10 minuter senare. Vi gick och hämtade vårat bagage(?) och sen ringde jag till Jossie.

*samtalet, Emily normal text och Jossie fet text*

- Heeej Jossie var är ni?
- heeeej Emmy! Vi är vid utgången.
- Hahah okaay kommer!
- bra herrå puss
- herrå puss


Vi la på och jag och Steffie gick mot utgången. Och där stog Jossie, Jessie och Oliver! :D




Kommentera !

I Will Always Remember You - Chapter 3


1. Emily 2. Jessie och Jossie 3. New York City 4. Steffany 5. Bill


effany's perspektiv:

* Nästa dag *

När jag vaknade nästa morron kollade jag på klockan.

- HALV ETT?! HELVETE JAG ÄR SEN!!!!!!! Skrek jag

Jag sprang upp och tog på mig ett par tajta jeans, ett linne som man såg lite igenom på och fixade sminket. Jag borstade snabbt igenom håret och satte upp det i en slarvig tofs.

När jag var klar med det sprang jag det snabbaste jag kunde ner för trappan och in i köket. Och när jag kommer in sitter Tom, Bill och EMMY där?! What thaaa... Skulle inte vi jobba idag eller?!

- HAHAHA fan vad brottom du hade då! Ska du ut eller? Frågade Emmy
- Nej jag ska till jobbet? Sa jag
- HELVETE! Skrek hon
- Vadå?! Skrek jag tillbaks
- Jag glömde att vi skulle jobba!! Skrek hon och kollade på sina kläder
- OMG ring caféet och säg att vi snart kommer jag ska bara byta om! Sa hon
- Okaaay! Sa jag

Jag tog en macka och drack ett glas vatten. Sen kom Emmy ner för trappan lika snabbt som jag och killarna börja fan as garva!

- ASSÅ VADÅ?! Skrek Emily
- HAHAHAAHHAAHAHHA du ser bara så jävla rolig ut när du springer och stressar! Sa Tom
- Jaha? Men jag ska till jobbet!
- Hhaha jaa vi vet det! Sa Bill
- Men vafan! Sa jag och tog Tom's skor och kastade en i Bill's face och en i Tom's.
- VAFAN?! Skrek dom
- Emmy kom NU vi måste till jobbet! Sa jag
- Jaaa det tror jag det! Svarade hon

Vi sprang ut till bilen och Emmy körde iväg. Näär vi kom fram till jobbet så dampar typ alla på oss! Seriöst dom var skit förbannade för att vi var... 3 timmar sena.. Okay jag måste erkänna. Det ÄR mycket! Men det är inte mitt fel!!

- Förlåt men Steffie försov sig och jag glömde att vi skulle jobba idag. Trodde det var idag våran semester börja.. Sa Emmy med ett snett leende
- Okej det är väll lugnt då. Suckade våran ''chef'' Nathalie.

Vi sprang in och började jobba. Och vi hade sagt att vi skulle jobba resten av dagen för att vi kom för sent. Så vi skulle jobba fram till 10 ikväll. Jobbigt men vi behöver våra pengar och för imorron åker jag och Emily hem till New York och hälsar på alla gamla kompisar och så!!


Emily's perspektiv:

Klockan hade blivit 10 och vi skulle stänga nu. Skönt. Imorron den här tiden är jag och Steffie i New York och hälsar på alla gamla kompisar. Det kommer bli så sjukt kul att träffa dom igen!

När jag och Steffie kom hem sprang hon upp på sitt rum medans jag satte mig i köket för att snacka med pappa och Simone innan jag skulle gå upp och packa. När jag hade suttit där i en halv timme så gick jag upp och packade. Vi skulle vara där i 2 veckor så det tog ett tag. Men när jag äntligen var klar gick jag och borstade tänderna och sen gick jag och la mig.'

Nästa morron vaknade jag av mitt irriterande alarm. Klockan var 7 och jag var tvungen att gå upp. Jag gick in i duschen och efter 20 minuter gick jag ut igen och tog på mig en vit BH och ett par vita troser. När jag hade tagit på mig det tog jag på mig ett par tjata ljusa jeans, ett lite genomskinligt ljusgrönt linne och en vit kofta.

När jag var klar sminkade jag mig ganska mycket och satte upp håret i en bulle. Efter det gick jag ner med min packning till hallen och sen gick jag in i köket.

När jag kom in dit så sitter Bill, Tom, Simone, pappa OCH Georg och Gustav där? Vafan när kom dom egentligen?

- Go'morron! Sa jag
- God morron på dig själv! Svarade Bill
- Vafan! Tom har du tagit sista Redbullen igen?! Sa jag irriterat, han tar ALLTID sista redbullen när jag vill ha den.
- HAHA jaa! Sa han och log ett lite halv gulligt och barnsligt leende
- MEN FUCK YOU! Jag ville ju ha den! Sa jag och gjorde en ledsen min
- Men okej.. Du kan få den! Sa han och sträckte fram den OÖPPEN till mig.
- Seriöst? Frågade jag
- Ja! Ta den! Sa han och gav den till mig
- Taaaaackiiiis Tooom!!!! Sa jag skit glad och gick fram och kramade honom

Jag öppnade burken och drack upp allt sen märkte jag att Steffie hade kommit in i köket också. Jag kollade på klockan och spottade ut all dricka jag hade i munnen.

- Shiiit måste måste fan dra nu Steffie! Sa jag
- Vaa? Sa hon och kollade på klockan.
- OMG jalla för i helvete Emmy!! Skrek hon
- MEN CHILLA! Du behöver inte skrika! Sa jag och typ dampade sönder på henne xD
- Nej men ändåå!! Vi ska åka nu iallafall! Sa hon och drog i min arm

Alla skulle med oss och säga hejdå på flygplatsen så vi tog 2 bilar. Pappa och Simone åkte i deras och jag, Steffie, Tom, Bill, Georg och Gustav åkte i Bill's bil. När vi kom fram till flygplatsen checkade vi in och väntade i 1 timme. Efter den timmen ropade dom ut i högtalarna att flyget skulle gå om 10 minuter.

Vi ställde oss och sa hejdå till alla och sist sa jag hejdå till Bill och sen tog han och jag och kramades i kanske 2 minuter innan jag och Steffie va tvungna att gå.




Dåligt humör vilket ledde till dåligt chapiter.. Sorry för det!

RSS 2.0