Die For You - Chapter 15


1. Sebbe 2. Jonte 3. Angelika 4. Georg, Bill, Tom och Gustav 5. Jake 6. Camilla


Tom's perspektiv:

*En vecka senare*

Vi fyra va fortfarande i sverige och hade inte haft en enda konsert.. Kände mej ganska nere för de. Vi har svikit våra fans.. De är ju dom som har tagit oss så här långt.
- Tom, vad är de? frågade Camilla.
- Äh inget.. sa jag.
- Jo. Säg bara! sa hon.
- Asså... Vi har svikit våra fans grovt.. sa jag.
- Jag vet Tom.. sa hon.
- Vi måste nog tillbaks på turnén snart.. sa jag.
- Mm.. sa hon och lät skit ledsen.
- Vad är de? frågade jag.
- Vill inte att du ska åka men vet att du måste.. sa hon.
- Vill inte heller åka men kan ju inte ge upp en hel turné liksom.. sa jag.
- Mmm... mumlade hon.
- Om de bara fanns nåt att göra. sa jag.
- Mmm... mumlade hon igen.
- OMG JAG VET!!! skrek jag, kanske lite för högt för barnet börja grina...
- Säg de lite tystare nästa gång. sa hon och gick irriterat till honom och försökte trösta han.
- Förlåt.. Men jag kan snacka med David om du och Angelika kan följa med på turnén! sa jag och log stort.
- Tror du seriöst han skulle gå med på de? sa hon.
- Ja! sa jag.
- Omg! Vi ringer han och frågar! sa hon.
- Haha, okej men han kanske är rätt sur.. haha. sa jag.

Jag tog upp mobilen och ringde. Han svarade efter en liten stund.

- Vart fan är ni?! sa han och lät ganska irriterad.
- I sverige.. sa jag.
- Vet ni hur många konserter ni har missat eller??! sa han.
- Ja, jag vet.. men asså kan inte Angelika och Camilla följa med på vår tour? sa jag.
- Visst, bara ni inte missar några mer konserter. sa han.
- OMFG TACK SÅ FUCKING MYCKET DAVID!!!! skrek jag glatt.
- Skrik inte i örat på mej! Jag bokar biljetter till er, ni ska till Dublin. Fast vänta ni är 6st va? sa han.
- Okej, ja de är jag, Bill, Georg, Gustav, Camilla och Angelika. NEEJ vänta ungen också för i helvete! sa jag.
- Ja juste. Men jag fixar biljetter. sa han.
- Bra, tack. sa jag.

Jag la på och typ skrek av glädje.

- Skrik inte vafan! sa Camilla irriterat.
- Haha sorry. Men ni fick följa med! sa jag.
- Omg fick vi?! sa hon.
- Omg jaa!! sa jag.
- Wiiiiie! sa hon glatt.
- Men hur blire med ungen. Han kan inte följa med? Och vad fan ska han heta?! sa hon.
- Hallå varför kan han inte följa med? Jag vet inte vad han ska heta.. sa jag.
- För att han är en vecka gammal? Meh, han måste ju ha ett namn.. sa hon.
- Tom junior? Haha drev bara.. Men ska jag smsa David att han inte ska med eller? sa jag.
- Aa. sa hon.
- Men hallå vart fan ska han va? sa jag.
- Här? sa hon.
- Aha.. okej! sa jag.

Angelika's perspektiv:

De är lektion och som vanligt så sitter jag helt forever alone.. Känns tomt när Camilla inte kan kommer till skolan. Fast hon har ju en unge att ta hand om.
Jag satt på NO lektionen och messade med Bill. Jag hade startat en väldigt konstig konversation.


Jag: Vad skulle du säga eller göra om jag va gravid? <3
Bill ♥: ÄR DU GRAVID?!!?! O.O <3
Jag: Nej.. Men om jag va de, <3
Bill ♥: Jag vet inte.. Jag kanske skulle bli arg först, men asso inte på dej men på mej själv.. Sen.. Uh.. Nej jag vet inte. Men jag skulle nog bli arg och chockad... <3
Jag: Okeej. Jag skulle... Jag vet inte. Tror jag hade blivit väldigt chockad och börjat stor grina och allt... <3
Bill ♥: Mmm... jag med typ.. <3
Jag: Skulle du finnas där och stötta mej ändå..? <3
Bill ♥: VAFAN TRORU OM MEJ?! klart jag skulle! <3
Jag: Aww :') Jag älskar dej! <3
Bill ♥: Haha, älskar dej med <3
Jag: Måste dra.. min lärare dampar sönder -.-' <3
Bill ♥: Okeej, smsar dej senare <3
Jag: Okeeej <3


Jag slutade messa med Bill och "försökte konsentrera" mej på NO:n..
- ANGELIKA! sa Eva, min lärare.
- Vad? sa jag drygt.
- Ge hit mobilen! Jag ser att du håller på med den och du vet att du inte får! sa hon strängt och kom fram till mej.
- Men shit, jag ska inte hålla på med den igen. De va bara min kille som messa mej och han ska åka på turné snart igen. sa jag och suckade.
- På turné? Jo men visst. sa hon.
- Vet du ens vem jag är tillsammans med eller? sa jag.
- Nej, men de kan ju knappast bara en kändis. Jag menar en kändis skulle kunna få vem som helst så varför skulle han välja dej isånna fall? sa hon och skratta.
- Bill Kaulitz verkar iallafall vilja ha mej. sa jag och log.
- Hahahahah jo eller hur. sa hon.
- Tro mej inte då.. Jag kan be han komma hit sen om du vill de. sa jag.
- Visst, men hur du ska få hit en kändis som bor i Tyskland är ditt problem. sa hon.
- Han är i sverige..... sa jag.
- Visst, visst! sa hon.
- Skit i de då.. sa jag surt.

*Sista lektionen*

De va idrott.. hur tråkigt som helst. Och min lärare är typ dum i huvudet också. De va typ 20min kvar av lektionen och sen skulle Sebbe komma och hämta mej. Palla gå hem liksom? Haha.

- Vart haru tjockisen då? sa Michelle och kom fram till mej.
- Eh, va? sa jag.
- Ja, Camilla. Hon va ju skiit tjock fan! sa Amanda.
- Shit, hur länge sen vare du såg henne egenligen? Hon har fan redan fött barnet. sa jag.
- Hahahahaahha! Omg jag lovar att Tom bara är ute efter sex egentligen! sa Sara.
- Jo eller hur. Han skulle aldrig såra Camilla så. sa jag.
- Aaa visst. sa Amanda.
- Bad jag egentligen er att prata? sa Michelle drygt.
- Förlåt Michelle. sa dom.
- Omg.. sa jag för mej själv.
- Asså lägg dej inte i! sa Michelle.
- K.bry. sa jag drygt.

Jag gick där ifrån och in i omklädningsrummet och bytte om. När jag va klar ringde jag Sebbe.

- Hallå?
- Asså kommer du snart eller? frågade jag.
- Asså jag har lektion idiot. sa han.
- Men jalla då! sa jag.
- Aa men jag kommer om 10. sa han.
- Okej. sa jag och la på.

Jag satte mej på en bänk i omklädningsrummet. Efter 10 dryga minuter ringde han och sa att han va där. Jag gick ut till hans bil och såg hans pojkvän sitta i framsätet så jag satte mej i bak.

- Heej! sa dom glatt.
- Heej gays! sa jag och flina.
- Käften. Mobba inte mej för att jag är bög.. sa Sebbe.
- Haha, jag drev. sa jag och log.
- Okej... Men ajja hur mår du? frågade Jake.
- Bra, dudååå? sa jag.
- Bra. sa han och log.
- Hallå skulle du med på deras tour? sa Sebbe ledset.
- Uh, vaa? sa jag.
- Ja? Bill, Tom, Georg, Gustav, Du, Camilla, deras tour? sa han.
- Uh........ Vaaaa? sa jag.
- Uh.. Nej inget. sa han.
- Eh. Okej.. sa jag.

Jag fattade inte vad han menade.. Men när vi kom fram så gick vi ur bilen och in i huset.

Bill's perspektiv:

När Angelika kom hem så gick vi upp på hennes rum för att jag skulle berätta om att hon och Camilla skulle med på turnén.

- Medans du var i skolan så snacka vi om turnén.. och jag undrar om du vill följa med? sa jag.
- Omg såklart jag vill!! skrek hon och kramade mej hårt.
- Awesome! Vi åker till Dublin imorgon. sa jag och log.
- IMORRON?! OMG VAD SKA JAG HA MED MEJ?! skrek hon.
- Hahaha du behöver inte ha med dej så mycket, du kan ju köpa saker medans vi är borta och allt också. sa jag.
- Men jag har typ inga pengar Bill. sa hon.
- Jag har? sa jag.
- Men duuuu skaa inte slösa dina pengar på meeej!! sa hon.
- Men nu bryr jag mej inte för jag vet att de kommer finnas hur mycket saker som helst som du kommer vilja ha och de kommer jag köpa till dej även om du inte vill att jag gör de. sa jag.
- Men neeej! sa hon.
- Men jooo! sa jag.
- Äh jag orkar inte säga imot.. sa hon.
- Haha, bra. sa jag och log.

Vi hämta hennes väskor och började packa. När vi va klara gick vi ner till dom andra igen.

- Hon kommer meed!! sa jag glatt.
- Bra! sa Tom.


Sebbe's perspektiv:

Jag gick till Angelikas rum för att fråga dom om hon skulle med på deras turné.

- Ska ni med på turnén? frågade jag.
- Jaa! Hur visste du? sa Angelika.
- Uh.. Jag fick veta förut att ni skulle med om du ville. sa jag.
- Vaaaa visste alla?! sa hon.
- Haha typ... sa Bill.
- Jävlar... Shit måste ju fråga min morsa.. sa hon.

Angelika gick till morsan och fråga om hon kunde följa med och jag gick in till mitt rum och spela Halo 3 med Jake.

- Sebbe, ska din kompis äta här?! skrek morsan från köket.
- Näe, han ska dra snart! skrek jag tillbaks.
- Vet hon inte? sa Jake.
- Nej.. Jag ska berätta de för henne och farsan sen. sa jag.
- Okej. sa han och kysste mej på kinden.
- Mm.. När måste du dra? frågade jag.
- Typ nu... sa han.
- Okej.. sa jag och vi gick ner.
- Uh.. Ja vi ses väl imorron då? sa han och log.
- Haha, jaa. sa jag.
- Hejdå! sa han och log innan han gick ut.
- Hejdå. sa jag och gick in i köket.
- Är maten klar snart? sa jag.
- Om 5min typ. sa hon.
- Okej. sa jag och gick ut till dom andra.

Jag satte mej i soffan och började hålla på med mobilen. Ungefär 5min senare ropa morsan att maten va klar, så vi alla gick och satte oss. Föruten Georg och Gustav som va ute och käka på donken.

- Uh.. Mamma, pappa jag har nåt att säga.. sa jag.
- Vad är de gubben? sa mamma.
- Asså.. Eh.. Jag är typ.. Eh... sa jag och tog ett djupt andetag.
- Du är vadå? sa pappa.
- Jag är bög... sa jag.
- VADÅ?! sa dom.
- Shit han är bög sa han? sa Angelika.
- Omg.. Så din vän är egentligen..? sa mamma.
- Mm... Min pojkvän.. sa jag.
- Asså gubben de är helt normalt, okej? Och hoppas att Anelika, Jonte och ni andra oxå förstår de? sa mamma.
- Mamma.. vi andra visste redan. sa Angelika.
- Så, de va bara vi som inte visste? sa hon.
- Mmm.... mumlade jag.
- Okej. Men de är ändå helt normalt och om du är bög får du väl vara de. sa mamma.
- Jag vet.... sa jag.

De blev en pinsam tystnad resten av middan. När jag var klar så gick jag in på rummet, låste dörren och slängde mej på sängen och tog upp mobilen för att ringa Jake.

- Hallå? svarade han.
- Heej, jag berättade för mamma och pappa om oss. sa jag.
- Vad sa dom då? sa han.
- Typ att de va normalt.. men dom lätt skit chockade.. de känns fett fel att vara de när dom vet om de.. sa jag.
- Fan!! skrek han.
- Vaa? sa jag.
- Äh, jag förlora på ett spel. sa han.
- Aha. Men asså du vet att jag älskar dej ändå. sa jag.
- Haha, älskar dej oxå. Men jag måste dra. sa han.
- Okej, hörs. sa jag.
- Haha aa. Herrå. sa han och la på.

Jag låg på sängen och bara tänkte.. kände mej fett nere.

- Sebbe? sa Jonte utanför dörren.
- Aa? sa jag.
- Vill du snacka? sa han.
- Ja venne.. sa jag.
- Kom igen, du verkar inte så glad som du va innan. sa han.
- Okej, kom in då. sa jag och gick och låste upp dörren.
- Hur äre? sa han och satte sej på sängen bervid mej.
- Sådär.. sa jag.
- Asså jag vet att de känns skumt att berätta för morsan o farsan men de blir bättre snart. sa han.
- De känns inte skumt, de känns fan hemskt. Hur vet du att de kommer bli bättre? De kommer aldrig bli bättre.. De är något fel på mej Jonte.. sa jag.
- Nej de är inget fucking fel på dej! Du är fortfarande samma person som du alltid har varit och de har aldrig varit nåt fel på dej! Eller aa, när du blir arg får du värsa problemen men whatever. sa han.
- Mmm.. Asså dom är säkert fett arga.. särskilt farsan.. sa jag.
- Dom har ingen rätt att va arga på dej för att du är den du är. Är du bög så är du, de är inget som dom kan ändra på. sa han.
- Mm.. Jag vet.. sa jag.
- Bra! Amen ska någ dra till mitt rum nu.. haha. sa han.
- Okeej, tack för att du snacka med mej, brosan. sa jag.
- Haha, varsågod. Vi är bröder. vi gör allt för varann, vet du. sa han och gick ut.

Jonte's perspektiv:

Jag gick in till mitt rum och satte mej vid skrivbordet och kollade på en bild med mej, Sebbe och Angelika på från när vi va små. Fan va jag saknar dom tiderna. En liten stund senare kom Angelika in och satte sej på min säng.

- Knackar du inte? sa jag.
- Haha nääe. sa hon.
- Okej.. Vad vill du? sa jag.
- Jag är orolig för Sebbe.. sa hon.
- Varför? frågade jag.
- Han verkar så ledsen och allt.. sa hon.
- Mm.. mumlade jag.
- Aja.. Va göru? frågade hon.
- Kollar på den här bilden och tänker på hur vi hade de när vi va små.. sa jag.
- Mm.. Jag saknar dom tiderna, vi hade inga problem vi behövde lösa och ingen deppig brorsa att muntra upp.. Alla 3 va glada och allt. Hahaha kommer du ihåg när Sebbe och du badade i poolen och jag kastade ballonger med cola i på er från mitt rum? Hahaha fan va sura ni blev!! sa hon och garva.
- Faan va taskig du va! sa jag men skratta åt minnet.
- Haha, kanske de. sa hon och skratta.
- Hahah, jag ska fan hämnas! sa jag och skratta.
- Lycka till hahah! sa hon.

Hon gick ut ur mitt rum och jag gjorde mej i ordning för jag skulle gå och lägga mej.




Hehe vi tyckte att vi behövde lite mer drama x'D lite för mycket eller? aja de blir meeer :D //Camilla (:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0