Die For You - Chapter 16


1. Dublin airport 2. Angelika 3. Tokio Hotel 4. Camilla

Angelika's perspektiv:

*Nästa morgon*

Jag gick upp ur sängen, duscha, tog på mej kläder, sminka mej och fixa mitt hår. Sen gick jag ner till köket och åt frukost. Skulle bli fett nice idag för Camilla skulle oxå gå till skolan. Tom hade lovat att han skulle passa barnet. Vi va redan sena så vi måste fråga Sebbe om han kan köra oss.

- Sebbe? sa jag och knacka på hans dörr.
- Vad? sa han.
- Kan du köra oss till skolan? frågade jag.
- Näe.. sa han.
- Men snälla, vi är skit sena! sa jag.
- Nej! sa han.
- Men skit i de då!! skrek jag och sparka på hans dörr.

Vi gick till hallen och klädde på oss. Sen gick vi till busshållsplatsen och väntade på bussen.

*På bussen*

- Varför kunde inte han köra oss? sa Camilla.
- Vet inte.. sa jag.
- Okeej. sa hon.

När vi kom till skolan sprang vi in till våra skåp och tog ut våra matteböcker och låste skåpen. Vi gick till mattesalen och när vi kom in glodde fan alla på oss.. Vi gick och satte oss och började jobba.

- Varför har du inte varit i skolan då? sa Serg.
- Gravid... sa Camilla.
- Ärligt? sa han.
- Mmm.... mumlade hon.
- Woow.. sa han. 

*Sista lektionen*

De va SO och vi kan inte ett skit.. Hatar SO. Fast vår SO lärare är schysst så vi behöver inte jobba så mycket. Jag tog upp mobilen för att fråga Sebbe om han kunde skjusa hem oss.

- Vad? sa han.
- Eh.. kan du skjusa hem oss? sa jag.
- Orkar inte.. sa han.
- Varför inte?! sa jag.
- Pallar inte.. sa han.
- Snälla Sebbe. sa jag.
- Nej. sa han.
- Snälla! Asså du kan få... Eh.. Pengar eller nåt av mej om du gör de! Snäääällaaa! bad jag.
- Men nej. sa han.
- Men du kan ju ändå inte ligga inne på ditt rum hela dagen så varför inte hämta oss istället?? sa jag.
- Asså nej.. Jag ska.. Uh.. Träffa Jake snart! sa han.
- Aa ljug mer. sa jag.
- Okej men jag pallar inte. sa han.
- Kom igen, om du kommer så kan du ju typ.. Åka till Jake sen eller nåt? sa jag.
- Okej då. suckade han.
- Taack! sa jag och vi la på.

När lektionen sluta så smsa Sebbe att han var framme så vi gick ner till parkeringen och satte oss i bilen.

- Ska du till Jake eller? sa jag.
- Nääe, orkaar inte.. sa han.
- Uh, okej.. sa jag.

När vi kom hem gick Sebbe till sitt rum. Osocialaste ever.. Jonte kom fram till oss och såg frågandes ut.

- Vad hände med honom?
- Osociala människa, han pallar inte ens åka till Jake? sa jag.
- Whaaaat? sa han förvånat.
- Mmm.. mumlade jag.
- Tycker synd om han. sa han.
- Aaaa jag med. sa jag.
- Uh.. Jag går till Tom. sa Camilla.
- Ojj, hahaha aa okej. sa jag.
- Hahaa. skrattade hon och gick upp till Tom.

Jag gick upp på mitt rum och gjorde en läxa.

Tom's perspektiv:

Jag satt på Camillas säng medans hon packade inför turnén.

- Är du inte klar snart? sa jag.
- Nääe. sa hon.
- Men när äru klar då? sa jag.
- Asså de tar tid att packa. sa hon.
- Inte för mej.. sa jag.
- Men då kan väl du packa mina grejer eller? sa hon.
- Haha, orkar inte! sa jag.
- Jävla latmask. sa hon.
- Jag har faktiskt tagit hand om en skrikande unge hela jävla dagen! Jag dog nästan! HAN DROG I MITT HÅR!!! sa jag.
- Hahahaha han brukar göra så. sa hon och log.
- Men lär han att inte göra så då! Mitt hår kommer ramla av om han fortsätter! sa jag.
- Hahahaha jo men visst, de kommer ramla av.. sa hon.
- Tänk om de gör de? sa jag.
- Dreadlocks brukar ju ramla av lättare.. sa hon.
- VAA?!! skrek jag.
- Vafan jag drev.. sa hon.
- Fuck u. sa jag.

När hon hade packat klart så var de bara några timmar kvar tills vi skulle åka till Dublin. Jag och Camilla satt och snacka om vad ungen skulle heta.

- Kevin? sa hon.
- Näee.. sa jag.
- Men säg något namn du oxå.. sa hon.
- Tom Junior? sa jag.
- Haha, omg nej. sa hon.
- Men vafan, haha. sa jag och garva.
- Jayy? sa hon.
- Kanske.. sa jag.
- Men kom igen, de är ju typ coolt? sa hon.
- Haha aa.. okej då. sa jag och log.

Vi satt och höll på med Jayy ett tag tills Bill kom in och sa att de va dags att åka. Vi tog med oss Jayy ut till Angelikas föräldrar för att dom skulle ta hand om honom medans vi va borta.

När vi hade sagt hejdå så gick vi till hallen och tog på oss ytterkläder och tog med oss väskorna ut till taxin.

Bill's perspektiv:

När vi kom fram till flygplatsen i Dublin väntade David och några livvakter där på oss.

- Fattar ni inte att ni inte bara kan åka iväg sådär?! sa David argt.
- Nej du vet, jag är superman jag kan allt! sa Tom och skratta.
- Hahah Tom! skrattade jag och gjorde give-me-five med han.
- Heeeej jag heter Tom men ni kan kalla mej superman! sa han med tillgjord röst.
- Sluta larva er nu. sa David.
- Hahaha okej. sa jag.
- Vem är vem av tjejerna då? sa David.
- De här är Angelika! sa jag och tog hennes hand och log stolt.
- Och de här är Camilla! sa Tom och kysste henne på kinden.
- Okej då vet jag. Haha. sa David.

Vi gick till limon och åkte till ett hotell. Vi gick in på våra rum och ställde väskorna där. Jag och Angelika delade rum. Och de gjorde Tom och Camilla oxå. Georg och Gustav fick bo i varsina hotellrum.

- Så... Vad ska vi göra? sa Angelika.
- Jag venne, vi har har konsert om typ 3 timmar.. sa jag.
- Okeej. Men va ska jag och Camilla göra när ni har konsert då? sa hon.
- Va backstage eller nåt! sa jag.
- Sak vi va där?! sa hon.
- Vad trodde du egentligen? Jag vill iallafall att du ska vara där då! sa jag.
- Hahah okej.. sa hon och log.

*Tre timmar senare*

Allt var klart och vi gick ut på scenen.

Camilla's perspektiv:

Under konserten så stod jag och Angelika backstage. Efter typ 2 timmar va den slut och dom skulle ha M&G. Så vi fick vänta i typ 30min eller nåt och sen kom killarna och vi åkte tillbaks till hotellet.

- Omg jag är helt slut! sa Tom och slängde sej på sängen.
- Va tråkig du är.. haha. sa jag.
- Men seriöst, jag har ju spelat gitarr i 2timmar.. sa han.
- Ja, men ändå.. sa jag.
- Men va vill du göra då? sa han och flina.
- Inte sova iallafall. sa jag.
- Men säg något vi kan göra då? sa han.
- Vet inte... sa jag.
- Låt mej sova då! sa han irriterat.
- Okej då.. sa jag och gick ut på balkongen.

Jag satte mej på en stol och kollade på typ ingenting. Nån minut senare kom Tom ut och satte sej i en annan stol brevid mej.

- Skulle inte du sova? sa jag.
- Jo.. Men kunde inte sova utan dej. sa han och log.
- Tråkkigt då. sa jag bara.
- Asså förlåt men jag är verkligen slut.. sa han.
- Okej. sa jag.
- Kom igen, kom in och sooov med mej! bad han.
- Men jag är inte ens trött Tom. sa jag.
- Snälla. sa han och gjorde sina puppyeyes.
- Okej då.. suckade jag och vi gick in.

*Nästa morgon*

Jag vaknade och såg att Tom inte låg brevid mej men jag orkade inte bry. Jag gick in badrummet och duscha. När jag va klar gick jag och klädde på mej, sminka mej och fixa håret och sånt. När jag va klar med de gick jag till Angelika och kolla om hon skulle ner och äta frukost med mej.

- Aa vänta ska bara ta bort sminket som jag fick på ögonlocket.. suckade hon och gick in i badrummet.

2 minuter senare satt vi nere och åt frukost. Bill, Tom, Georg och Gustav satt vid ett annat bord.

- Varför sitter inte vi med dom? frågade hon.
- För jag är pissed på Tom. sa jag.
- Varför? sa hon.
- Han va dryg och tråkig igår. sa jag.
- Okej. sa hon och vi fortsatte äta frukosten.

När jag var klar så gick jag upp på rummet och Angelika satte sej hos killarna.

Jag rota igenom min handväska efter ciggpaketet. När jag hitta de så gick jag ut på balkongen och rökte. När jag va nästan klar hörde jag någon komma in i hotellrummet och jag släckte ciggen snabbt. Tom kom ut på balkongen.

- Hej. sa han och log snett.
- Hej. sa jag.
- Varför luktar du rök? frågade han.
- För att jag har rökt kanske? sa jag.
- Asså varför är du så dryg? sa han irriterat.
- Jag är inte dryg, men jag är pissed på dej. Men jag kan visa dej va dryg är om du vill. sa jag.
- Vafan har jag gjort nu då? Du är redan dryg så de behövs inte. sa han surt.
- Du va såhär tråkig och dryg igår. Haha omg du vet inte hur dryg jag kan bli. sa jag.
- Jag va fucking trött okej?! sa han och blev fett pissed.
- Som du vill. sa jag och gick förbi honom in.
- Camilla! Ärligt nu, blev du sur för att jag va trött. sa han.
- Ja?! Kan du aldrig göra något för min skull någon gång?! sa jag irriterat.
- Vafan?! Jag gör ju allt för dej! sa han.
- Märks fan inte! sa jag.
- Men vafan ska jag göra så du fucking märker de då?! skrek han.
- Inte fan vet väl jag, kom på nåt jävla skit själv! skrek jag tillbaks.
- Men vafan jag okrar inte med den här skiten!! skrek han.
- Hur tror att att jag känner då?!! skrek jag.
- De är ju du som klagar hela fucking tiden!!! skrek han och slängde en stol i väggen.
- Ska du ha sönder de här fucking hotellrummet som du hade sönder de i Tyskland också eller?!! skrek jag.
- Varför bryr du dej ens?!! skrek han.
- För att... Jag vet inte. sa jag och gick och la mej på sängen.
- Varför kan du inte fatta att jag fucking älskar dej?!! skrek han.
- Börja visa de då. sa jag.
- Jag fucking gör ju de men du bryr dej inte?! sa han.
- Jag skulle ha gjort de om de märktes att du visade de. sa jag.
- Men vafan hur ska jag kunna visa de på nåt annat sätt då? sa han och satte sej brevid mej.
- Inte vet väl jag, kom på de själv. sa jag.
- Jag vet inte heller.. sa han.
- Tråkigt för dej då. sa jag och la mej på sidan med ryggen mot honom.
- Men du vet ju att jag älskar dej iallafall? sa han och la sej brevid mej.
- Hur ska jag kunna veta de? sa jag.
- För att jag gör de. sa han.
- Okej. sa jag.
- Kolla, du bryr dej inte ens. sa han och började gå ut ur rummet.
- Tom.. Jag bryr mej när du visar de på ett bra sätt. sa jag.
- JAG FUCKING GÖR DE!! skrek han och smällde igen dörren.

Georg's perspektiv:

Jag satt och kollade på tv men så hörde jag Tom skrika och en dörr smällas igen. Jag gick ut ur hotellrummet och såg Tom springa bort till hissen. Jag började springa efter honom och ropa på han men han verkade inte bry sej.

Han sprang in i hissen och jag hann precis in innan dörrarna stängdes.

- Vad har hänt Tom? sa jag lugnt.
- Camilla. sa han irriterat.
- Vad är de med henne nu då. sa jag.
- Hon tycker inte att jag visar att jag bryr mej om henne och älskar henne på ett bra sätt. sa han.
- Men du gör ju de? sa jag.
- Jag vet! Men hon tycker inte de.. sa jag.
- Aha.. sa jag.

Vi snacka om de ett tag sen gick vi upp på deras hotellrum. Där inne satt Camilla och Angelika i soffan, antagligen snacka dom om bråket.

- Tja. sa jag
- Heej. sa Angelika.

De va en ganska pinsam stämning för Camilla och Tom tittade inte ens på varann..

- Uh.. Angelika, vi kanske ska lämna dom ensamma? sa jag.
- Vågar vi de utan att nån kommer ligga döende på glovet? sa hon och Camilla skratta lite.
- Hoppas de. sa jag och skratta.
- Okej, vi går. sa hon och vi gick ut.

Vi ställde oss utanför deras dörr och lyssnade på vad dom sa.

- Men sluta låsas att du bryr dej!! skrek Camilla.
- Jag fucking låsas inte, okej?!! skrek Tom.

De blev tyst en stund och vi kunde inte höra vad dom sa..

- Låt mej va Tom!! skrek hon.
- Inte förns du fucking talar om för mej hur i helvete jag ska kunna visa hur mycket jag älskar dej och bryr mej om dej!! skrek han.
- Hur ska jag kunna veta? sa hon och man hörde hur hon började gråta.
- Camilla, gråt inte. sa han.
- Låt mej va! skrek hon.
- Camilla.. sa han lugnt.
- Gå Tom! skrek hon.

Tom kom ut från hotellrummet och började gå mot hissarna.

- Tom! ropade jag.
- Prata inte med mej! skrek han.
- Vafan, snälla Tom. Vad är de som händer? sa Angelika.
- Fucking prata inte med mej okej?! skrek han och kom emot oss och va beredd på att slå till nån av oss, eller båda.
- Tom vafan håller du på med?! sa Bill och kom ut från hans och Angelikas rum.
- Lägg dej inte i Bill! skrek Tom.
- Tom, lägg av. Vad är de? sa han lugnt och kom fram till oss.
- Inget okej? sa han.
- Camilla och han bråkar. sa Angelika.
- Och ni ska fan inte lägga er i! sa Tom irriterat.
- Men du kan ju inte låta de gå ut över oss andra? sa Bill.
- De skulle inte de om ni inte lagt er i! skrek han.
- Tom ta de fucking lugnt nu! sa Bill irriterat.
- Camilla ville snacka med mej om de här Tom så du kan inte skylla på att jag la mej i. sa Angelika.
- Men Georg och Bill gjorde de iallafall. sa han argt.
- Okej, förlåt då men jag vill hjälpa dej Tom. sa jag.
- Jag behöver ingen jävla hjälp! skrek han.
- Tom, kom vi går och snackar om de här. Och du ska fortfarande fucking lugna ner dej! sa Bill.
- Jag vill inte snacka om de här. Och jag vill inte snacka med dej! sa Tom.
- Då kommer de ju aldrig lösa sej. sa Bill.
- De behöver inte lösa sej för jag är trött på den här skiten. sa Tom argt och gick till hissarna.
- Ska vi inte stoppa han? sa jag.
- Nej.. Allt kommer bara bli värre. sa Bill
- Okej.. Jag går till Camilla.. sa Angelika.
- Okej. sa Bill.

Gustav's perspektiv:

Jag hade hört allt vad dom andra hade sagt i korridoren. Orkade inte gå ut till dom. Ville helst inte bli inblandad. De va ganska sent och bråket hade typ varit igång hela dan. Jag var skit trött så jag gick och la mej.

*Nästa morgon*

När jag vaknade gick jag upp och duschade. Vi skulle på en intervju klockan 2 och den va 1. När jag hade fixat allt gick jag till Georg och kolla om han va klar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0