Die For You - Chapter 21
1. Tom och Bill 2. Georg 3. Jonte 4. Gustav 5. Sebbe 6. Camilla 7. Angelika
Angelika's perspektiv:
*Nästa morgon*
Jag hade sovit i Sebbes rum. Jag gjorde mej i ordning och sen gick jag in i mitt och Bills rum för att hämta alla mina grejer.
- Vart ska du? sa Bill.
- Hem. sa jag.
- Varför?! sa han.
- För att du beter dej som ett svin och tror att allt blir bättre av att säga att du älskar mej. sa jag.
- Snälla åk inte! sa han.
- Varför skulle jag inte åka?! sa jag irriterat.
- Jag kommer inte klara mej utan dej! Snälla jag älskar dej verkligen! Jag skulle ha lyssnat på dej om att du inte va otrogen, snälla förlåt mej! sa han.
- Nej, jag ska hem. sa jag.
- Varför ska jag fucking alltid förstöra för mej själv och för andra? sa han för sej själv, tror inte att de va meningen att jag skulle höra men de gjorde jag.
- Bill, ingen har gjort slut än. Jag kommer inte göra de för jag älskar dej för mycket. Men inte tillräckligt mycket för att kunna stanna här med dej. sa jag.
- FAAAAAN!!!! skrek han.
- Hejdå. sa jag och gick ut.
När jag kom ner i lobbyn kom dom andra och skulle nog upp. När dom såg mej stannade dom bara och glodde på mej.
- Vad? sa jag.
- Vart ska du? sa Camilla.
- Hem. sa jag.
- VAAAAH?!?!?!? skrek killarna.
- VARFÖR?! skrek Camilla.
- För att Bill inte fattar ett jävla skit. Sen sa jag till han att han beter sej som ett svin och tror att han kan säga att han älskar mej och att allt blir bättre sen. Då sa han för sej själv att han alltid förstör för sej själv och för andra. Sen sa jag att ingen av oss hade gjort slut. Och att jag inte kommer göra de för att jag älskar han för mycket men inte tillräckligt mycket för att stanna med honom. Så nu ska jag hem. sa jag.
- Men kom igen? Asså åk inte bara för de.. lös de? sa hon.
- Nej. sa jag.
- Shit.. sa hon.
- Angelika? sa Sebbe.
- Vad? sa jag.
- Jag och Jonte åker med dej. sa han.
- Okej. sa jag.
- Va? Nej! Om ni alla åker vill jag också åka? sa Camilla.
- Nej.. Tom vill att du stannar med honom, jag är säker på de. Och du vill stanna med han så de är bara onödigt att du åker. sa jag.
- De är onödigt att du lämnar Bill utan att lösa allt också. sa hon.
- Nej? De kommer säkert lösa sej sen.. men nu vill jag bara hem. sa jag.
- Men då åker jag också! sa hon.
- Neej stanna med Tom! sa jag.
- Nej! Jag åker! sa hon och gick upp.
- Fuck her.. sa jag irriterat och kollade på Sebbe och Jonte.
- Vad? sa dom.
- Upp och fucking hämta era jävla saker!! sa jag irriterat.
- Ahaa okej! sa dom och gick upp.
- Då kan ju du snacka med Bill. sa Tom.
- Varför? sa jag.
- För att han står bakom dej. sa han och jag vände mej om.
- Oh. sa jag.
- Snälla åk inte. sa han och man såg att han hade gråtit, bland annat för att han hade smink i hela facet och sen va hans ögon rödsprängda.
- Bill, de är redan bestämt nu. Sebbe och Jonte ska med också. Tydligen Camilla med. sa jag.
- Snälla... sa han och började gråta.
- Sluta. De gör allt jobbigare för mej! sa jag och släppde mina saker och kramade han.
- Bra, du kanske jag har tur så du inte åker. sa han och kramade tillbaks.
- Sorry, men jag åker. sa jag.
- Neeeeeej!! sa han.
- Varför kan ni inte bara lösa allt och sen stannar du?! sa Camilla, när fan kom hon?
- Vi kan lösa allt, men jag kommer inte klara av att stanna. sa jag.
- Varför inte? sa Tom.
- För att.. sa jag.
- De förklarar ju mycket. sa han.
- Men.. Jag orkar inte bråka med Bill mer.. Vi behöver en paus.. sa jag.
- Vafan, åk då!! skrek Bill innan han stack.
- De gjorde du jävligt bra. sa Tom och gick med dom andra.
- Ska vi åka? sa jag osäkert.
- Mm.. Om du verkligen vill. sa Jonte.
- Vet inte. Jag vill inte lämna han såhär. sa jag.
- Gå upp till honom då? sa Camilla.
- Han hatar mej, han kommer inte vilja prata med mej alls. sa jag.
- Gör ett försök. sa hon.
- Okej.. sa jag och gick upp.
När jag kom till ''mitt'' och Bills hotellrum knackade jag och sen kom Bill och öppna.
- Vad? sa han.
- Jag kan inte åka utan att ha löst allt. sa jag och gick in.
- Tråkigt, för nu vill inte jag lösa ett jävla skit med dej. sa han.
- Bill, du betyder allt för mej. sa jag lågt.
- Tror du jag fucking bryr mej?! Åk bara!! Fucking försvinn! Önskar jag aldrig hade träffat dej!! skrek han.
- Tack. sa jag och gick mot dörren.
Jag gick ut och ner till dom andra. När dom frågade va han sa började jag bara gråta.
- Okej serriöst nu va sa han? sa Camilla.
- Tror du jag fucking bryr mej?! Åk bara!! Fucking försvinn! Önskar jag aldrig hade träffat dej!! sa jag och härmade Bill.
- Ursäkta? sa Camilla och Sebbe och Jonte bara stog och gapa.
- Mm.. mumlade jag och började grina ännu mer.
- Vad sa du då? sa hon.
- Att han betyder allt för mej. sa jag.
- Han ska dö. sa hon och drog med oss andra upp.
När vi kom upp drog hon upp dörren och när vi kom in va Tom och The G's också där.
- BIIIIIILL!!! skrek Camilla argt.
- Vafan vill du? sa han drygt.
- Vafan saru att du önskar att du aldrig hade träffat henne för?! skrek hon och då började jag grina igen.
- VAFAN HADE DU SAGT?! skrek Tom till han.
- Jag fucking önskar ju de!!! skrek han.
- Lycka till att hitta någon som är bättre än henne, för vi fucking drar nu!! skrek hon.
Camilla's perspektiv:
Vi (Jag, Angelika, Sebbe och Jonte) gick ner till lobbyn och tog våra väskor och ringde en taxi. När taxin kom åkte vi till flygplatsen och köte sista minuten biljetter och väntade på att planet skulle komma.
Min mobil började ringa. Jag tog upp den och kollade. Bill. Fan heller att jag svarar. Jag tryckte på upptaget och nån minut senare ringde Tom.
- Vad? sa jag.
- Asså vart fan är ni?! sa han.
- På flygplatsen. sa jag.
- Va?!! skrek han förvånat.
- Ja? sa jag.
- Jag trodde inte att ni skulle åka. sa han.
- Tror du man vill stanna så som Bill håller på eller? sa jag.
- Nej, men ändå. sa han.
- Tom, om du skulle tro att nåt är ditt fel så är de inte de. Allt är på grund av Bill. sa jag.
- Mmm.. jag vet. sa han.
- Men måste gå på planet nu.. sa jag.
- Okej. Hejdå, älskar dej. sa han.
- Älskar dej också. sa jag och vi la på.
Innan vi gick på planet messade Angelika Bill och sa att vi skulle åka nu. Svaret hon fick tillbaks va "Jag bryr mej inte om vart fan du åker! Vill aldrig träffa dej igen heller.".
*På planet*
Jag och Angelika satt ganska långt bak i planet och Sebbe och Jonte satt ett steg framför oss. Angelika va mest på toan och grät.. Kändes hemskt att se henne så. Att Bill ens kunde såra henne så.
Först älskar han henne, sen skriker han åt henne, sen säger han förlåt och allt blir bra, sen skriker han på henne igen och sårar henne skit mycket, sen vill han att de blir bra men då är Angelika arg, när han blir arg igen blir hon ledsen och nu är han dum i huvet och hon gråter bara. Tack så mycket Bill.
Hon gick ut från toan och satte sej.
- Asså du ska inte vara ledsen för att han beter sej som en skit. sa jag.
- De är svårt att inte vara de. Jag älskar verkligen han. Han betyder fan allt för mej.. Jag visste inte ens att jag hade dom där fucking bilderna kvar i datan. sa hon.
- Men han borde vetat bättre än att skrika på dej sådär. sa jag.
- Mmm.. jag vet. sa hon.
Vi sa inte så mycket mer till varann under resan hem.
*På arlanda*
När vi hade landat gick vi och hämtade våra saker och tog en taxi hem. När vi kom hem så va typ ingen hemma..
- Hallå??! skrek Angelika.
Ingen svara.. Fast någon minut senare kom Angelikas mamma fram till oss.
- Vad gör ni här? sa hon förvånat.
- Är inte du på sjukhus? sa Angelika.
- Nej, jag kom hem idag. sa hon.
- Okej.. Jag och Bill bråkar och jag ville inte va kvar. sa hon.
- Jaha.. Va tråkigt, hoppas de blir bättre snart. sa hon.
- Mm.. mumlade Angelika.
Vi gick upp på våra rum och packade upp våra grejer. När jag va klar ringde min mobil igen. Bill igen. Jag suckade men svarade.
- Varför ringer du mej hela fucking tiden?! sa jag.
- Kan jag snälla få prata med Angelika, hon vägrar svara. Vet fan inte hur jävla många gånger jag har ringt henne nu. bad han.
- Okej. suckade jag och gick till henne.
- Här! sa jag och gav henne mobilen.
- Vem? frågade hon.
- Uh.. Gustav! sa jag.
- Okeeej.....? sa hon.
- Hej? sa hon.
Jag gick ut ur hennes rum innan hon kom på att de inte va Gustav..
Några minuter senare så kom hon in i mitt rum och slängde mobilen på min säng.
- Tack så fucking mycket. sa hon argt.
- Va hände? sa jag.
- Han fucking hatar mej!! skrek hon.
- Ooh.. När han snacka med mej lät de som han ville be om ursäkt.. sa jag.
- MEN HAN FUCKING SKREK ÅT MEJ IGEN!!! skrek hon och sprang ut.
- Man kan fan aldrig lite på honom.. sa jag tyst för mej själv.
Tom's perspektiv:
Jag och Bill va i hans hotellrum och han hade damp så jag försökte lugna ner honom..
- Tom fucking snacka inte med mej!! skrek han.
- Bill ta de lungt nu för i helvete! Jag vill inte att du ska må dåligt eller va arg, men asså du har just förstört din flickväns liv. Om ni nu är tillsammans vad vet jag? sa jag.
- Hon fucking förtjänar de. sa han drygt.
- Så ni är fortfarande tillsammans? sa jag.
- Fan vet jag. Orkar inte bry mej heller. sa han.
- Varför är duså jävla arg på henne egentligen? Vafan har hon gjort dej? sa jag.
- Hon är otrogen. sa han.
- Nej, du tror hon är de. Hon har aldrig varit de mot dej och alla vet att hon älskar dej för mycket för att kunna vara de. sa jag.
- Om hon älskar mej så skulle hon inte vara otrogen. sa han.
- Lyssnar du ens?! Hon är inte fucking otrogen! sa jag.
- Säkert. sa han.
- DU ÄR SÅ JÄVLA DUM I HUVET BILL! JAG KAN FAN FATTA VARFÖR HON STACK!! skrek jag och gick ut.
Jag gick till mitt rum och slängde mej på sängen. Jag tog upp mobilen och ringde Camilla.
- Hej Tom. sa hon.
- Heej. sa jag.
- Göru? sa hon.
- Ligger på sängen.. har nyss snackat med Bill och han är jävla dum i huvudet.. sa jag.
- Jag vet... han fattar inte att bilderna är gamla.. sa hon.
- Han får inte in de i huvet.. Han sa att hon va otrogen, då sa jag: Nej, du tror hon är de. Hon har aldrig varit de mot dej och alla vet att hon älskar dej för mycket för att kunna vara de. Sen han ba: Om hon älskar mej så skulle hon inte vara otrogen.. HAN FÅR INTE IN DE I SITT FUCKING HUVUD!! sa jag.
- Han är cp. sa hon.
- Jag vet. sa jag.
- Angelika är skit arg på mej.. sa hon efter en kort tystnad.
- Varför? sa jag.
- Bill ringde mej förut, och när vi snacka så lät de verkligen som han ångrade allt han sagt idag. Så jag lät han snacka med henne, och hon fråga vem de va sen sa jag att de va Gustav. Sen hade han tydligen skrikit åt henne igen så hon är helt förstörd nu.. sa hon.
- Stackare.. Hälsa henne från mej, Georg och Gustav. Bill skiter vi i, haha. sa jag.
- ANGELIKA TOM, GEORG OCH GUSTAV HÄLSAR!!!! skrek hon.
- HÄLSA TILLBAKS!!! hörde man.
- Hälsa tillbaks. sa hon.
- Haha jag hörde. Men jag ska försöka snacka med Bill utan att behöva kasta stolar i huvet på han.. sa jag.
- Hahah lycka till, älskar dej! sa hon.
- Älskar dej också! sa jag och vi la på.
Jag gick till Bills hotellrum för att försöka snacka med han. De kommer ju gå..
- Bill? sa jag.
- Aa? sa han.
- Kan du inte bara fatta att hon inte har varit otrogen? sa jag.
- Men hon har ju de. sa han.
- Asså omg. Du fattar ju tydligen ingenting? sa jag.
- Jag fattar mer än du. sa han.
- Hon va aldrig otrogen, de va gamla bilder. Okej? De va hennes ex som va på bilderna. Dom va från typ en vecka innan hon träffade dej Bill. sa jag.
- Hur vet du? sa han.
- För att hon och Camilla sa de. Och varför skulle dom ljuga?? sa jag.
- För dom gör de.. sa han.
- Asså dom gör inte de! Fatta!! Du säger bara så för att du inte vill inse att du har fel!! skrek jag.
- Jag har inte fel!! skrek han.
- Tro vafan du vill, du har hört sanningen flera gånger men vägrar inse att de du tror är fel. Du har fan problem Bill. sa jag.
- De är du som har fucking problem Tom. sa han argt.
- Va mogen du är som blir arg på mej för att du har fel. sa jag.
- Du tror att du har rätt bara för att du är älst. sa han.
- Vafan? De tror jag inte alls! sa jag.
- Jo. Och va hände med att vi skulle lita på varandra? va?! Du är fan bara på tjejernas sida! sa han.
- De finns ingen jävla sida. Jag litar på dej. Inte på lögner som du säger. Om du bara erkänner att du har fel så kan jag hjälpa dej att fixa allt mellan dej och Angelika? sa jag.
- Du behöver inte fixa nåt mellan oss. De kommer aldrig bli bra iallafall. Sen säger jag inga lögner heller. sa han.
- Bill, jag lovar att de kommer bli bra mellan er, hon älskar dej så jävla mycket och jag vet att du älskar henne egentligen. Du vill inte inse de bara. Du TROR att du har slutat älska henne, men du kommer aldrig kunna sluta göra de, jag kan lova dej de. Och jo, du säger lögner om att hon är otrogen. sa jag.
- Hon älskar mej inte alls. Och jag älskar inte henne. sa han.
- Jo. Ska jag ringa henne så har jag högtalare och så kan du få höra själv? sa jag.
- Visst. sa han irriterat.
Jag tog upp mobilen och ringde Angelika.
- Hallå? snyftade hon.
- Hej, hur mår du? sa jag.
- Piss. Jag saknar Bill. Fan jag har grinat hela dagen pga allt han har sagt. sa hon och började gråta.
- Stackare.. Du älskar han verkligen va? sa jag.
- De finns ingen i hela jävla världen som fucking betyder mer för mej Tom! Du vet fan redan de! sa hon.
- Mm.. Och typ hur gamla är bilderna? sa jag.
- Vilka? sa hon.
- Dom som Bill börja tjafsa om. sa jag.
- Aha, dom. Från typ en vecka eller nåt innan jag träffa Bill.. sa hon.
- Juste.. sa jag.
- Varför frågar du saker du redan vet? sa hon.
- För att Bill skulle få höra de när du sa de. sa jag.
- Vafan saru?! skrek hon.
- Bill sitter brevid mej och jag har högtalare. sa jag.
- Go and fuck yourself. sa hon.
- Naaah.. Vill inte. sa jag.
- Okej. Men jag ska iallafall tänka på vad jag kan säga till Bill som får han fatta att jag inte är otrogen eller ens skulle vara.
- Tror han redan vet att du inte är de. sa jag.
- Nej... sa hon och började gråta.
- Jo han vet.. Han vill bara inte säga att han hade fel. sa jag.
- OKEJ JAG HADE FUCKING FEL! ÄR DU NÖJD NU ELLER?!! skrek han.
- Va? sa jag och Angelika.
- Jag hade fel! sa han.
- Jag kan inte fatta att du just sa att du hade fel.. sa jag.
- Inte jag heller. sa hon.
- Men de gjorde jag. sa han.
- Jag hatar att snacka om sånt här över telefonen.. Kan vi träffas nån gång så vi kan snacka Bill? sa hon.
- Vet inte om jag klarar av att träffa dej igen. sa han lågt.
- Som du vill. sa hon.
- Okej.. När? sa han.
- Jag vet inte. Ni är på tour, du får säga när du kan. sa hon.
- Han kan hela tiden bara han inte står på scenen eller är på en intervju. sa jag.
- Hahaha jag frågade inte dej men okej. sa hon.
- Vänta jag kan gå och snacka med David om när vi åker till Sverige, vi skulle dit på turnén! sa jag.
- Okeeeej. sa hon.
- Snacka med Bill så länge. sa jag och gick till Davids rum.
Jag knacka på och han kom och öppnade en stund efter.
- Vad vill du Tom? sa han trött.
- Väckte jag dej? sa jag.
- Typ. sa han.
- Sorry, men när åker vi till Sverige? sa jag.
- Varför bryr du dej? Tjejerna är ju här ändå. sa han.
- Dom åkte hem förut idag. sa jag lågt.
- Va? sa han.
- Bill och Angelika bråkar så hon, Jonte, Sebbe och Camilla åkte. sa jag.
- Åh.. sa han.
- Mm.. Så dom ska lösa de, men Angelika hatar att snacka om sånt via telefon och så. Så dom ska snacka om de när vi kommer till Sverige. Så när är vi där? sa jag.
- Vänta. sa han och gick in och kolla på schemat.
- Om 5 dagar. sa han.
- Yees! Okej hejdå! sa jag och gick tillbaks till Bill.
- Om 5 dagar! sa jag.
- Okeej. sa Bill.
- VARFÖR ÄR DU INTE GLAD DITT ASS!! sa jag.
- För att jag bråkar med min flickvän och har sagt att hon förtjänar att vara helt förstörd. Ska jag vara glad över att träffa henne då? sa han.
- Jaaa! För ni kan lösa allt. sa jag.
- Wooooah! Vänta! Sa du att jag förtjänar att vara förstörd?! sa hon.
- Typ.. sa han lågt.
- Tack så jävla mycket. sa hon.
- Men jag mena de inte på de sättet.. sa han.
- Hur mena du de då? sa hon surt.
- Ja venne.. sa han lågt.
- Då mena du ju på de sättet. sa hon irriterat.
- Men nej! sa han.
- Fortsätt och ljug ditt jävla svin. sa hon och la på.
De blev en pinsam tystnad mellan mej och Bill..
- De gick ju.... eh... jaa vad ska man säga... eh.... sa jag innan Bill avbröt mej.
- De gick åt fucking helvete! Jag visste att du inte skulle kunna hjälpa till! sa han.
- Förlåt.. sa jag.
- Lugnt. suckade han.
- Är du inte arg på mej? sa jag förvånat.
- Nej.. Jag orkar inte va arg längre. Jag vill ha tillbaks Angelika. sa han och en tår föll ner för hans kind.
- Bill, de ska bli bra mellan er! Jag har stöttat erat förhållande sen ni blev tillsammans och jag ger fan inte upp om att ni blir sams så jävla lätt! De va sååååå nära att ni blev de. sa jag.
- Tror du hon fortfarande kommer vilja träffa mej när vi kommer till Sverige? frågade han och började gråta.
- Hoppas de. Vill hon inte tvingar jag henne! sa jag.
- Nej, låt henne göra som hon vill. sa han.
- Du kommer ju böna och be om att hon pratar med dej när vi kommer dit? sa jag.
- Ja, men de är för att.... eh... sa han.
- För att du älskar henne? sa jag.
- Aa.. sa han.
- Mm.. De är ganska sent så jag drar till mitt rum. sa jag.
- Okej. Godnatt Tom. sa han.
- Godnatt lillebror. sa jag och log innan jag stängde dörren.
Jag gick in i mitt rum. Jag bytte om och gick o la mej.
*5 dagar senare*
Bill's perspektiv:
Jag vaknade av att väckarklockan ringde.. Klockan var 5 på morgon. Jag gick upp och duscha. När jag var klar så klädde jag på mej och fixa håret, smink osv.. Sen gick jag till Toms rum.
När jag knacka på så öppna han och jag gick in.
- Är du klar? sa jag.
- Japp. Jag har smsat Georg och Gustav att vi ses i lobbyn. sa han.
- Okej. sa jag.
Han tog sina väskor och gick ut i korridoren. Jag gick in i mitt rum och hämta mina väskor och sen gick vi ner till lobbyn. När vi kom ner va The G's redan där och vi behövde bara vänta på David och livvakterna..
När dom kom tog vi limon till flygplatsen och sen åkte vi till Sverige.
*I arlanda*
Vi hade precis landat. Vi hämtade våra väskor och åkte till hotellet. Vi checka in och allt. När vi hade lämnat väskorna på våra rum så ringde Tom Camilla och hade högtalare.
- Hej Tomi! sa hon.
- Haha, hej älskling. sa han.
- Uhm.. vad gör du? sa hon.
- Är i sverige. sa han.
- Va??! sa hon förvånat.
- Haha, aa.. Uhm.. kan jag och Bill komma eller vill inte Angelika de? sa han.
- Asså jag vet inte.. sa hon.
- Men kan jag få snacka med henne då? sa han.
- Visst. sa hon.
- ANGELIKA!!!! skrek hon.
- VAAAAD?!!!
- TOM VILL SNACKA MED DEEJ!!!
- KOMMER!!
- Vad hade du på hjärtat då? sa hon och skratta lite.
- Asså kan jag och Bill komma sen? Eller vill inte du de? sa han.
- Asså jag vet inte.. Jag har inte snackat med han alls dom senaste dagarna. Jag vet inte om jag pallar.. sa hon.
- Snälla? Han vill verkligen att allt ska bli bra igen. sa han.
- Okej. suckade hon.
- Bra! Vi kommer sen. sa han.
- Okej hejdå. sa hon.
- Hejdå! sa han och dom la på.
- YEES!! sa jag och Tom skratta åt mej.
- Är de nåt fel med att va glad eller?! sa jag och gav han en sur blick.
- Neee, de är bara så skönt att se dej glad igen. sa han och log.
- Haha okeej. sa jag.
Vi gick ner till lobbyn och ringde en taxi. När taxin kom så åkte vill hem till Angelika. När vi kom fram så knacka Tom på och Camilla öppna.
- Fan vad jag har saknat dej! sa hon och krama han hårt.
- Har saknat dej också! sa han.
- Okej då vet jag. sa jag.
- Angelika är uppe på sitt rum, du kan gå upp till henne. sa hon.
- Okej. sa jag och gick upp.
Jag knackade på och hon sa kom in.
- Hej. sa jag och log svagt.
- Hej.. sa hon.
- Uh.. Så.. Hur är de? sa jag.
- Piss. Själv? sa hon.
- Helt okej, jag är ju med dej igen. sa jag och log.
- Lägg av.. sa hon.
- Okej.. Men asså jag älskar dej så jävla mycket Angelika. När alla va på din sida om att du inte va otrogen fattade jag att du inte va de men jag ville inte inse att jag hade fel. De va därför jag sa emot då.. sa jag.
- Du kunde bara ha sagt att du hade fel. Då hade jag kanske fortfarande varit med dej på turnén och jag hade inte varit så jävla ledsen och du hade inte varit så jävla förbannad. sa hon.
- Jag vet, och jag är verkligen ledsen för de.. Förlåt. sa jag.
- De hjälper inte med att du säger att du är ledsen. De är över Bill. sa hon.
- Nej, snälla. Jag förändras! Jag lovar! sa jag.
- Jag pallar inte att du håller på hela jävla tiden! Vi sa att vi alltid skulle lita på varandra men du litade inte på mej. Sen säger du att jag fucking förtjänar att må skit. Hur fan troru de känns att få höra de av sin pojkvän?! sa hon.
- Jag önskar att jag kunde spola tillbaks tiden så inget av de här hade hänt.. Fan jag borde ha litat på dej. Jag vet inte varför jag inte gjorde de.. Hämskt. Jag ångrar att jag sa så. Snälla, jag älskar dej, du betyder allt för mej! sa jag.
- "Tror du jag fucking bryr mej eller?!" vare nån som sa till mej när jag sa de till honom. sa hon.
- Varför är jag så jävla dum i huvet? sa jag.
- Jag vet inte. sa hon.
- Jag ångrar verkligen allt dumt jag har sagt till dej. Vet inte vad jag tänkte på. sa jag.
- Nej. Inte jag heller. sa hon.
- Förlåt mej, snälla. Jag klarar mej inte utan dej! sa jag.
- Verkar som att du gör de. sa hon.
- Du är den ända jag har tänkt på under hela touren. Den ända jag har pratat om är du, den ända jag har brytt mej om är du. Jag trodde inte att man kunde älska nån så mycket som jag älskar dej. sa jag.
- Jag inte heller kunnat sluta tänka på dej.. sa hon lågt.
- Så varför kan du inte bara förlåta mej? sa jag.
- För att du bettede dej som ett svin Bill. Allt du sa.. Gick rakt in i hjärtat. Du sårade mej så jävla mycket. sa hon.
- Jag vet, men jag lovar att inte göra så igen! sa jag.
- Lova inte något som du själv vet att du inte kommer kunna hålla. sa hon.
- Okej, jag lovar att jag aldrig kommer vilja såra dej igen. Och om jag gör de. Då bevisar de bara att du förtjänar nån mycket bättre än mej. Eller du gör de egentligen men aa.. sa jag.
- Du får EN chans till. Sumpar du den, är de kört. sa hon.
- TAAACK!!!! skrek jag och kysste henne.
- Älskar dej! sa jag glatt.
- Älskar dej också. sa hon.
- Asså älskar dej så jävla mycket! Kommer aldrig såra dej igen. sa jag och kysste henne.
- Bra! Sa hon och log.
Vi gick in i Camillas rum för att se vad dom höll på med.
- Vad gör ni? sa Angelika.
- Inget. Har skit tråkigt. Ni då? sa Camilla.
- Blev precis saaams! sa jag och log stort.
- Wiiiiie!! sa Camilla och Tom.
- Hehe.. Vill ni göra något? sa jag.
- Som? sa Tom.
- Venne, nånting? sa jag.
- Vi går ut! Jag pallar inte va inne, sen måste jag röka också. sa Angelika.
- Mm kom! sa Camilla.
Vi gick ut och när vi kom ut började alla 3 röka.. Usch, jag fattar inte ens varför dom gör de.
Koooooommentera!!!!!! :o
Jag gick ut och ner till dom andra. När dom frågade va han sa började jag bara gråta.
- Okej serriöst nu va sa han? sa Camilla.
- Tror du jag fucking bryr mej?! Åk bara!! Fucking försvinn! Önskar jag aldrig hade träffat dej!! sa jag och härmade Bill.
- Ursäkta? sa Camilla och Sebbe och Jonte bara stog och gapa.
- Mm.. mumlade jag och började grina ännu mer.
- Vad sa du då? sa hon.
- Att han betyder allt för mej. sa jag.
- Han ska dö. sa hon och drog med oss andra upp.
När vi kom upp drog hon upp dörren och när vi kom in va Tom och The G's också där.
- BIIIIIILL!!! skrek Camilla argt.
- Vafan vill du? sa han drygt.
- Vafan saru att du önskar att du aldrig hade träffat henne för?! skrek hon och då började jag grina igen.
- VAFAN HADE DU SAGT?! skrek Tom till han.
- Jag fucking önskar ju de!!! skrek han.
- Lycka till att hitta någon som är bättre än henne, för vi fucking drar nu!! skrek hon.
Camilla's perspektiv:
Vi (Jag, Angelika, Sebbe och Jonte) gick ner till lobbyn och tog våra väskor och ringde en taxi. När taxin kom åkte vi till flygplatsen och köte sista minuten biljetter och väntade på att planet skulle komma.
Min mobil började ringa. Jag tog upp den och kollade. Bill. Fan heller att jag svarar. Jag tryckte på upptaget och nån minut senare ringde Tom.
- Vad? sa jag.
- Asså vart fan är ni?! sa han.
- På flygplatsen. sa jag.
- Va?!! skrek han förvånat.
- Ja? sa jag.
- Jag trodde inte att ni skulle åka. sa han.
- Tror du man vill stanna så som Bill håller på eller? sa jag.
- Nej, men ändå. sa han.
- Tom, om du skulle tro att nåt är ditt fel så är de inte de. Allt är på grund av Bill. sa jag.
- Mmm.. jag vet. sa han.
- Men måste gå på planet nu.. sa jag.
- Okej. Hejdå, älskar dej. sa han.
- Älskar dej också. sa jag och vi la på.
Innan vi gick på planet messade Angelika Bill och sa att vi skulle åka nu. Svaret hon fick tillbaks va "Jag bryr mej inte om vart fan du åker! Vill aldrig träffa dej igen heller.".
*På planet*
Jag och Angelika satt ganska långt bak i planet och Sebbe och Jonte satt ett steg framför oss. Angelika va mest på toan och grät.. Kändes hemskt att se henne så. Att Bill ens kunde såra henne så.
Först älskar han henne, sen skriker han åt henne, sen säger han förlåt och allt blir bra, sen skriker han på henne igen och sårar henne skit mycket, sen vill han att de blir bra men då är Angelika arg, när han blir arg igen blir hon ledsen och nu är han dum i huvet och hon gråter bara. Tack så mycket Bill.
Hon gick ut från toan och satte sej.
- Asså du ska inte vara ledsen för att han beter sej som en skit. sa jag.
- De är svårt att inte vara de. Jag älskar verkligen han. Han betyder fan allt för mej.. Jag visste inte ens att jag hade dom där fucking bilderna kvar i datan. sa hon.
- Men han borde vetat bättre än att skrika på dej sådär. sa jag.
- Mmm.. jag vet. sa hon.
Vi sa inte så mycket mer till varann under resan hem.
*På arlanda*
När vi hade landat gick vi och hämtade våra saker och tog en taxi hem. När vi kom hem så va typ ingen hemma..
- Hallå??! skrek Angelika.
Ingen svara.. Fast någon minut senare kom Angelikas mamma fram till oss.
- Vad gör ni här? sa hon förvånat.
- Är inte du på sjukhus? sa Angelika.
- Nej, jag kom hem idag. sa hon.
- Okej.. Jag och Bill bråkar och jag ville inte va kvar. sa hon.
- Jaha.. Va tråkigt, hoppas de blir bättre snart. sa hon.
- Mm.. mumlade Angelika.
Vi gick upp på våra rum och packade upp våra grejer. När jag va klar ringde min mobil igen. Bill igen. Jag suckade men svarade.
- Varför ringer du mej hela fucking tiden?! sa jag.
- Kan jag snälla få prata med Angelika, hon vägrar svara. Vet fan inte hur jävla många gånger jag har ringt henne nu. bad han.
- Okej. suckade jag och gick till henne.
- Här! sa jag och gav henne mobilen.
- Vem? frågade hon.
- Uh.. Gustav! sa jag.
- Okeeej.....? sa hon.
- Hej? sa hon.
Jag gick ut ur hennes rum innan hon kom på att de inte va Gustav..
Några minuter senare så kom hon in i mitt rum och slängde mobilen på min säng.
- Tack så fucking mycket. sa hon argt.
- Va hände? sa jag.
- Han fucking hatar mej!! skrek hon.
- Ooh.. När han snacka med mej lät de som han ville be om ursäkt.. sa jag.
- MEN HAN FUCKING SKREK ÅT MEJ IGEN!!! skrek hon och sprang ut.
- Man kan fan aldrig lite på honom.. sa jag tyst för mej själv.
Tom's perspektiv:
Jag och Bill va i hans hotellrum och han hade damp så jag försökte lugna ner honom..
- Tom fucking snacka inte med mej!! skrek han.
- Bill ta de lungt nu för i helvete! Jag vill inte att du ska må dåligt eller va arg, men asså du har just förstört din flickväns liv. Om ni nu är tillsammans vad vet jag? sa jag.
- Hon fucking förtjänar de. sa han drygt.
- Så ni är fortfarande tillsammans? sa jag.
- Fan vet jag. Orkar inte bry mej heller. sa han.
- Varför är duså jävla arg på henne egentligen? Vafan har hon gjort dej? sa jag.
- Hon är otrogen. sa han.
- Nej, du tror hon är de. Hon har aldrig varit de mot dej och alla vet att hon älskar dej för mycket för att kunna vara de. sa jag.
- Om hon älskar mej så skulle hon inte vara otrogen. sa han.
- Lyssnar du ens?! Hon är inte fucking otrogen! sa jag.
- Säkert. sa han.
- DU ÄR SÅ JÄVLA DUM I HUVET BILL! JAG KAN FAN FATTA VARFÖR HON STACK!! skrek jag och gick ut.
Jag gick till mitt rum och slängde mej på sängen. Jag tog upp mobilen och ringde Camilla.
- Hej Tom. sa hon.
- Heej. sa jag.
- Göru? sa hon.
- Ligger på sängen.. har nyss snackat med Bill och han är jävla dum i huvudet.. sa jag.
- Jag vet... han fattar inte att bilderna är gamla.. sa hon.
- Han får inte in de i huvet.. Han sa att hon va otrogen, då sa jag: Nej, du tror hon är de. Hon har aldrig varit de mot dej och alla vet att hon älskar dej för mycket för att kunna vara de. Sen han ba: Om hon älskar mej så skulle hon inte vara otrogen.. HAN FÅR INTE IN DE I SITT FUCKING HUVUD!! sa jag.
- Han är cp. sa hon.
- Jag vet. sa jag.
- Angelika är skit arg på mej.. sa hon efter en kort tystnad.
- Varför? sa jag.
- Bill ringde mej förut, och när vi snacka så lät de verkligen som han ångrade allt han sagt idag. Så jag lät han snacka med henne, och hon fråga vem de va sen sa jag att de va Gustav. Sen hade han tydligen skrikit åt henne igen så hon är helt förstörd nu.. sa hon.
- Stackare.. Hälsa henne från mej, Georg och Gustav. Bill skiter vi i, haha. sa jag.
- ANGELIKA TOM, GEORG OCH GUSTAV HÄLSAR!!!! skrek hon.
- HÄLSA TILLBAKS!!! hörde man.
- Hälsa tillbaks. sa hon.
- Haha jag hörde. Men jag ska försöka snacka med Bill utan att behöva kasta stolar i huvet på han.. sa jag.
- Hahah lycka till, älskar dej! sa hon.
- Älskar dej också! sa jag och vi la på.
Jag gick till Bills hotellrum för att försöka snacka med han. De kommer ju gå..
- Bill? sa jag.
- Aa? sa han.
- Kan du inte bara fatta att hon inte har varit otrogen? sa jag.
- Men hon har ju de. sa han.
- Asså omg. Du fattar ju tydligen ingenting? sa jag.
- Jag fattar mer än du. sa han.
- Hon va aldrig otrogen, de va gamla bilder. Okej? De va hennes ex som va på bilderna. Dom va från typ en vecka innan hon träffade dej Bill. sa jag.
- Hur vet du? sa han.
- För att hon och Camilla sa de. Och varför skulle dom ljuga?? sa jag.
- För dom gör de.. sa han.
- Asså dom gör inte de! Fatta!! Du säger bara så för att du inte vill inse att du har fel!! skrek jag.
- Jag har inte fel!! skrek han.
- Tro vafan du vill, du har hört sanningen flera gånger men vägrar inse att de du tror är fel. Du har fan problem Bill. sa jag.
- De är du som har fucking problem Tom. sa han argt.
- Va mogen du är som blir arg på mej för att du har fel. sa jag.
- Du tror att du har rätt bara för att du är älst. sa han.
- Vafan? De tror jag inte alls! sa jag.
- Jo. Och va hände med att vi skulle lita på varandra? va?! Du är fan bara på tjejernas sida! sa han.
- De finns ingen jävla sida. Jag litar på dej. Inte på lögner som du säger. Om du bara erkänner att du har fel så kan jag hjälpa dej att fixa allt mellan dej och Angelika? sa jag.
- Du behöver inte fixa nåt mellan oss. De kommer aldrig bli bra iallafall. Sen säger jag inga lögner heller. sa han.
- Bill, jag lovar att de kommer bli bra mellan er, hon älskar dej så jävla mycket och jag vet att du älskar henne egentligen. Du vill inte inse de bara. Du TROR att du har slutat älska henne, men du kommer aldrig kunna sluta göra de, jag kan lova dej de. Och jo, du säger lögner om att hon är otrogen. sa jag.
- Hon älskar mej inte alls. Och jag älskar inte henne. sa han.
- Jo. Ska jag ringa henne så har jag högtalare och så kan du få höra själv? sa jag.
- Visst. sa han irriterat.
Jag tog upp mobilen och ringde Angelika.
- Hallå? snyftade hon.
- Hej, hur mår du? sa jag.
- Piss. Jag saknar Bill. Fan jag har grinat hela dagen pga allt han har sagt. sa hon och började gråta.
- Stackare.. Du älskar han verkligen va? sa jag.
- De finns ingen i hela jävla världen som fucking betyder mer för mej Tom! Du vet fan redan de! sa hon.
- Mm.. Och typ hur gamla är bilderna? sa jag.
- Vilka? sa hon.
- Dom som Bill börja tjafsa om. sa jag.
- Aha, dom. Från typ en vecka eller nåt innan jag träffa Bill.. sa hon.
- Juste.. sa jag.
- Varför frågar du saker du redan vet? sa hon.
- För att Bill skulle få höra de när du sa de. sa jag.
- Vafan saru?! skrek hon.
- Bill sitter brevid mej och jag har högtalare. sa jag.
- Go and fuck yourself. sa hon.
- Naaah.. Vill inte. sa jag.
- Okej. Men jag ska iallafall tänka på vad jag kan säga till Bill som får han fatta att jag inte är otrogen eller ens skulle vara.
- Tror han redan vet att du inte är de. sa jag.
- Nej... sa hon och började gråta.
- Jo han vet.. Han vill bara inte säga att han hade fel. sa jag.
- OKEJ JAG HADE FUCKING FEL! ÄR DU NÖJD NU ELLER?!! skrek han.
- Va? sa jag och Angelika.
- Jag hade fel! sa han.
- Jag kan inte fatta att du just sa att du hade fel.. sa jag.
- Inte jag heller. sa hon.
- Men de gjorde jag. sa han.
- Jag hatar att snacka om sånt här över telefonen.. Kan vi träffas nån gång så vi kan snacka Bill? sa hon.
- Vet inte om jag klarar av att träffa dej igen. sa han lågt.
- Som du vill. sa hon.
- Okej.. När? sa han.
- Jag vet inte. Ni är på tour, du får säga när du kan. sa hon.
- Han kan hela tiden bara han inte står på scenen eller är på en intervju. sa jag.
- Hahaha jag frågade inte dej men okej. sa hon.
- Vänta jag kan gå och snacka med David om när vi åker till Sverige, vi skulle dit på turnén! sa jag.
- Okeeeej. sa hon.
- Snacka med Bill så länge. sa jag och gick till Davids rum.
Jag knacka på och han kom och öppnade en stund efter.
- Vad vill du Tom? sa han trött.
- Väckte jag dej? sa jag.
- Typ. sa han.
- Sorry, men när åker vi till Sverige? sa jag.
- Varför bryr du dej? Tjejerna är ju här ändå. sa han.
- Dom åkte hem förut idag. sa jag lågt.
- Va? sa han.
- Bill och Angelika bråkar så hon, Jonte, Sebbe och Camilla åkte. sa jag.
- Åh.. sa han.
- Mm.. Så dom ska lösa de, men Angelika hatar att snacka om sånt via telefon och så. Så dom ska snacka om de när vi kommer till Sverige. Så när är vi där? sa jag.
- Vänta. sa han och gick in och kolla på schemat.
- Om 5 dagar. sa han.
- Yees! Okej hejdå! sa jag och gick tillbaks till Bill.
- Om 5 dagar! sa jag.
- Okeej. sa Bill.
- VARFÖR ÄR DU INTE GLAD DITT ASS!! sa jag.
- För att jag bråkar med min flickvän och har sagt att hon förtjänar att vara helt förstörd. Ska jag vara glad över att träffa henne då? sa han.
- Jaaa! För ni kan lösa allt. sa jag.
- Wooooah! Vänta! Sa du att jag förtjänar att vara förstörd?! sa hon.
- Typ.. sa han lågt.
- Tack så jävla mycket. sa hon.
- Men jag mena de inte på de sättet.. sa han.
- Hur mena du de då? sa hon surt.
- Ja venne.. sa han lågt.
- Då mena du ju på de sättet. sa hon irriterat.
- Men nej! sa han.
- Fortsätt och ljug ditt jävla svin. sa hon och la på.
De blev en pinsam tystnad mellan mej och Bill..
- De gick ju.... eh... jaa vad ska man säga... eh.... sa jag innan Bill avbröt mej.
- De gick åt fucking helvete! Jag visste att du inte skulle kunna hjälpa till! sa han.
- Förlåt.. sa jag.
- Lugnt. suckade han.
- Är du inte arg på mej? sa jag förvånat.
- Nej.. Jag orkar inte va arg längre. Jag vill ha tillbaks Angelika. sa han och en tår föll ner för hans kind.
- Bill, de ska bli bra mellan er! Jag har stöttat erat förhållande sen ni blev tillsammans och jag ger fan inte upp om att ni blir sams så jävla lätt! De va sååååå nära att ni blev de. sa jag.
- Tror du hon fortfarande kommer vilja träffa mej när vi kommer till Sverige? frågade han och började gråta.
- Hoppas de. Vill hon inte tvingar jag henne! sa jag.
- Nej, låt henne göra som hon vill. sa han.
- Du kommer ju böna och be om att hon pratar med dej när vi kommer dit? sa jag.
- Ja, men de är för att.... eh... sa han.
- För att du älskar henne? sa jag.
- Aa.. sa han.
- Mm.. De är ganska sent så jag drar till mitt rum. sa jag.
- Okej. Godnatt Tom. sa han.
- Godnatt lillebror. sa jag och log innan jag stängde dörren.
Jag gick in i mitt rum. Jag bytte om och gick o la mej.
*5 dagar senare*
Bill's perspektiv:
Jag vaknade av att väckarklockan ringde.. Klockan var 5 på morgon. Jag gick upp och duscha. När jag var klar så klädde jag på mej och fixa håret, smink osv.. Sen gick jag till Toms rum.
När jag knacka på så öppna han och jag gick in.
- Är du klar? sa jag.
- Japp. Jag har smsat Georg och Gustav att vi ses i lobbyn. sa han.
- Okej. sa jag.
Han tog sina väskor och gick ut i korridoren. Jag gick in i mitt rum och hämta mina väskor och sen gick vi ner till lobbyn. När vi kom ner va The G's redan där och vi behövde bara vänta på David och livvakterna..
När dom kom tog vi limon till flygplatsen och sen åkte vi till Sverige.
*I arlanda*
Vi hade precis landat. Vi hämtade våra väskor och åkte till hotellet. Vi checka in och allt. När vi hade lämnat väskorna på våra rum så ringde Tom Camilla och hade högtalare.
- Hej Tomi! sa hon.
- Haha, hej älskling. sa han.
- Uhm.. vad gör du? sa hon.
- Är i sverige. sa han.
- Va??! sa hon förvånat.
- Haha, aa.. Uhm.. kan jag och Bill komma eller vill inte Angelika de? sa han.
- Asså jag vet inte.. sa hon.
- Men kan jag få snacka med henne då? sa han.
- Visst. sa hon.
- ANGELIKA!!!! skrek hon.
- VAAAAD?!!!
- TOM VILL SNACKA MED DEEJ!!!
- KOMMER!!
- Vad hade du på hjärtat då? sa hon och skratta lite.
- Asså kan jag och Bill komma sen? Eller vill inte du de? sa han.
- Asså jag vet inte.. Jag har inte snackat med han alls dom senaste dagarna. Jag vet inte om jag pallar.. sa hon.
- Snälla? Han vill verkligen att allt ska bli bra igen. sa han.
- Okej. suckade hon.
- Bra! Vi kommer sen. sa han.
- Okej hejdå. sa hon.
- Hejdå! sa han och dom la på.
- YEES!! sa jag och Tom skratta åt mej.
- Är de nåt fel med att va glad eller?! sa jag och gav han en sur blick.
- Neee, de är bara så skönt att se dej glad igen. sa han och log.
- Haha okeej. sa jag.
Vi gick ner till lobbyn och ringde en taxi. När taxin kom så åkte vill hem till Angelika. När vi kom fram så knacka Tom på och Camilla öppna.
- Fan vad jag har saknat dej! sa hon och krama han hårt.
- Har saknat dej också! sa han.
- Okej då vet jag. sa jag.
- Angelika är uppe på sitt rum, du kan gå upp till henne. sa hon.
- Okej. sa jag och gick upp.
Jag knackade på och hon sa kom in.
- Hej. sa jag och log svagt.
- Hej.. sa hon.
- Uh.. Så.. Hur är de? sa jag.
- Piss. Själv? sa hon.
- Helt okej, jag är ju med dej igen. sa jag och log.
- Lägg av.. sa hon.
- Okej.. Men asså jag älskar dej så jävla mycket Angelika. När alla va på din sida om att du inte va otrogen fattade jag att du inte va de men jag ville inte inse att jag hade fel. De va därför jag sa emot då.. sa jag.
- Du kunde bara ha sagt att du hade fel. Då hade jag kanske fortfarande varit med dej på turnén och jag hade inte varit så jävla ledsen och du hade inte varit så jävla förbannad. sa hon.
- Jag vet, och jag är verkligen ledsen för de.. Förlåt. sa jag.
- De hjälper inte med att du säger att du är ledsen. De är över Bill. sa hon.
- Nej, snälla. Jag förändras! Jag lovar! sa jag.
- Jag pallar inte att du håller på hela jävla tiden! Vi sa att vi alltid skulle lita på varandra men du litade inte på mej. Sen säger du att jag fucking förtjänar att må skit. Hur fan troru de känns att få höra de av sin pojkvän?! sa hon.
- Jag önskar att jag kunde spola tillbaks tiden så inget av de här hade hänt.. Fan jag borde ha litat på dej. Jag vet inte varför jag inte gjorde de.. Hämskt. Jag ångrar att jag sa så. Snälla, jag älskar dej, du betyder allt för mej! sa jag.
- "Tror du jag fucking bryr mej eller?!" vare nån som sa till mej när jag sa de till honom. sa hon.
- Varför är jag så jävla dum i huvet? sa jag.
- Jag vet inte. sa hon.
- Jag ångrar verkligen allt dumt jag har sagt till dej. Vet inte vad jag tänkte på. sa jag.
- Nej. Inte jag heller. sa hon.
- Förlåt mej, snälla. Jag klarar mej inte utan dej! sa jag.
- Verkar som att du gör de. sa hon.
- Du är den ända jag har tänkt på under hela touren. Den ända jag har pratat om är du, den ända jag har brytt mej om är du. Jag trodde inte att man kunde älska nån så mycket som jag älskar dej. sa jag.
- Jag inte heller kunnat sluta tänka på dej.. sa hon lågt.
- Så varför kan du inte bara förlåta mej? sa jag.
- För att du bettede dej som ett svin Bill. Allt du sa.. Gick rakt in i hjärtat. Du sårade mej så jävla mycket. sa hon.
- Jag vet, men jag lovar att inte göra så igen! sa jag.
- Lova inte något som du själv vet att du inte kommer kunna hålla. sa hon.
- Okej, jag lovar att jag aldrig kommer vilja såra dej igen. Och om jag gör de. Då bevisar de bara att du förtjänar nån mycket bättre än mej. Eller du gör de egentligen men aa.. sa jag.
- Du får EN chans till. Sumpar du den, är de kört. sa hon.
- TAAACK!!!! skrek jag och kysste henne.
- Älskar dej! sa jag glatt.
- Älskar dej också. sa hon.
- Asså älskar dej så jävla mycket! Kommer aldrig såra dej igen. sa jag och kysste henne.
- Bra! Sa hon och log.
Vi gick in i Camillas rum för att se vad dom höll på med.
- Vad gör ni? sa Angelika.
- Inget. Har skit tråkigt. Ni då? sa Camilla.
- Blev precis saaams! sa jag och log stort.
- Wiiiiie!! sa Camilla och Tom.
- Hehe.. Vill ni göra något? sa jag.
- Som? sa Tom.
- Venne, nånting? sa jag.
- Vi går ut! Jag pallar inte va inne, sen måste jag röka också. sa Angelika.
- Mm kom! sa Camilla.
Vi gick ut och när vi kom ut började alla 3 röka.. Usch, jag fattar inte ens varför dom gör de.
Koooooommentera!!!!!! :o
Kommentarer
Trackback
