KaulitzNoveller

- Venne. sa Bill.

- Okeeej. Sandra du kan börja. sa hon.

- Lol, okej. sa hon.

Hon snurrade flaskan och den hamnade på mej..

- Sanning eller konka? sa hon.
- Konka. sa jag.
- Du ska.. Kyssa Tom. sa hon.

- Waaaaaaas?! sa jag och hon skratta.
- Jag älskar dej Georg. sa Tom och garva ihjäl sej.

- Jag vet Tom.. sa jag.

- Hahahahahahahahhahahahaha! skratta han och Bill.

- Gör de då? skrattade Sandra.
- ... Måste jag..? sa jag.
- Jaa!! Eller på kinden då.. För att vara snäll. sa hon och flina.

- Ondskefulla skitunge. sa jag och kysste Tom på kinden.

- Hahaha. skratta hon.

- Euw! sa jag.
- Georg, jag vet att du gilla de.. sa Tom och kollde konstigt på mej.
- Nej. sa jag.

- Haha, jag vet att du häldre hade kysst mej på munnen. sa han och blinka.

- Euw. sa jag.

- Hahahahaha, jag drev! sa han och garva.
- Tur för dej. sa jag.

Jag snurra flaskan och den hamna på Gustav.

- Sanning eller konka? sa jag.

- Uh... Konka. sa han osäkert.

- Okej du ska... Kyssa Sandra. sa jag och jag och Tom garva.

- Men vafan... sa han.
- Gör de bara. sa jag.

- Fuck u. sa han och kysste henne.

- Gustav, vad röd du blev! sa jag och jag och Tom skratta ihjäl oss.
- Käften. sa han.
- Hahah, va gulligt. sa Sandra.

Gustav sa inget mer. Han snurra flaskan och den hamna på Tom.

- Sanning eller konka? sa han.
- Sanning. sa Tom.
- Vad vill du göra just nu? sa han.
- Ha sex.. sa Tom.
- Wtf?! sa jag och Gustav.
- Vadå..? Har inte haft de på länge. sa han.

- Jag är förvånad.. Men samtidigt inte. sa Bill.

- Men jag hade de sist med Camilla för typ en vecka sen. sa han.

- Jag ville inte veta. sa Bill.

- Okej, synd för dej. sa han och garva.
- Aja, de är din tur iallafall. sa jag.

Han snurra och den hamna på Angelika.

- Sanning eller konka? sa han och flina.

- Sanning... sa hon.
- Finns de nån annan kille som du har älskat lika mycket som Bill? sa han.

- Äru seriös? sa hon.

- Ja? sa han.

- Omg nej! sa hon.

- Okeej.. sa han.

- Vad? Han är den ända som jag har haft ett typ seriöst förhållande med. sa hon.

- Oftaa? sa han.

- Ja. sa hon.

- Okej.. aja kör. sa han.

Hon snurrade flaskan och den hamnade på Sandra.

- Sanning eller konka? sa Angelika.
- Sanning. sa hon.

- Okej. Är du oskuld? sa Angelika.
- Hahaha, omg nej. sa hon och skratta lite.
- Hahah okeej. sa Angelika.

Sandra snurra flaskan och den hamna på Bill.

- Sanning eller konka? sa hon.

- Sanning. sa han.

- Okej, hur många har du varit tillsammans med? sa hon.

- Typ, 4 stycken eller nåt? sa han.

- Okeej. sa hon.

Vi körde en stund till men sen så tröttna alla så vi gick och titta på tv istället.

*Några dagar senare*

Tom's perspektiv:

Jag och Bill satt i vardagsrummet och kollade på tv. Han väntade på att Angelika skulle komma hem så jag väntade med han. Egentligen så behövde jag snacka med Sandra, men pallade inte säga de till han.

Efter någon halvtimme så kom dom hem. Dom kom in i vardagsrummet och satte sej i soffan med oss.

- Hej älskling. sa Bill och kysste Angelika.
- Heej. sa hon och log mot han.
- Uhm.. Sandra, kan vi snacka? sa jag.
- Visst. Ute eller? sa hon.
- Aa. sa jag.

Vi gick till hallen och tog på oss skor och så och gick ut.

Såklart så gick vi till skogen där vi brukar hänga.

- Vad ville du snacka om? sa hon.
- Asså.. Allt typ. sa jag.
- Som? sa hon.
- De med Camilla och de.. sa jag.
- Aha.. Vet att du saknar henne men du måste försöka gå vidare. Jag vet att de är svårt men jag försöker också. sa hon.
- Jag vet.. Men jag saknar henne så mycket. Hon va mitt allt.. sa jag.
- Jag förstår de. sa hon och såg mej i ögonen.
- Ni har samma ögon.. sa jag.
- Jag vet.. Alla säger de. sa hon.
- Du påminner om henne skit mycket. sa jag.
- Gör jag? sa hon.
- Aa, men de är ju inte konstigt.. Ni är ju tvillingar. sa jag.
- Mm.. Men inte enägg. sa hon.
- Jag vet.. Men ändå. sa jag.
- Kan fan inte fatta att hon är borta för evigt. sa hon och kollade ner.
- Inte jag heller. sa jag ledset.

De blev tyst en stund.. Tills hon kom närmare mej och kysste mej länge. De kändes så rätt men ändå inte.. Så jag avbröt kyssen.

- Jag kan inte.. sa jag.
- Omg, förlåt. Vafan tänkte jag på?! sa hon och la händerna för ansiktet.
- De är okej. sa jag och krama henne.
- Omg asså neej? Shiiit, förlåt! sa hon.
- Sandra, de e lungt! sa jag.
- Säkert? sa hon.
- Ja. sa jag.
- Okej. sa hon.
- Ska vi gå tillbaka? sa jag.
- Aa. sa hon.

Vi gick tillbaks och när vi kom in gick Sandra och Angelika upp och jag gick till killarna i vardagsrummet.

- Va gjorde ni? sa Bill.
- Snacka. sa jag.
- Om? sa han.
- Camilla.. sa jag lågt.
- Okej. sa han.
- Mmm.. Vad gör ni då? sa jag.
- Typ inget.. Har tråkigt. sa han.
- De är bara för att ni är tråkiga. sa jag och flina.
- Tack? sa han.
- Hahaha, de är ju bara jag som är rolig här liksom? sa jag och skratta.
- Waow, skit rolig. Så roligt att du kan skratta åt dej själv. sa han.
- Typ. Men vi gör något då? sa jag.
- Som? sa han.
- Venne. sa jag.
- Okej, de va ett bra förslag. sa han.
- Visst vare?! sa jag.
- Verkligen.... sa han.
- Nej men vi kan.... uh.. sa jag.
- Kan? sa han.
- Äh, venne.. Jag går upp till tjejerna iallafall. sa jag.
- Okej. sa han.

Jag gick upp för trappan och in i Angelikas rum. Där inne satt Angelika vid datan och Sandra satt brevid henne.

- Hej. sa jag.
- Tjena. sa Angelika.
- Hej. sa Sandra.
- Gör ni? sa jag.
- Kollar lite på Camillas foton på fb. sa Angelika.
- Okeej.. sa jag.
- Skit många har skrivit i hennes logg. sa hon.
- Visst? sa Sandra.
- Som vadå? sa jag.
- Aldina skrev värsta grejen om att hon aldrig kommer glömma henne och att hon betyder grymt mycket för henne, sen alla skriver att dom saknar henne och sånt. sa Angelika.
- Aha.. Vem är Aldina egentligen? sa jag.
- Asså shit dom va bästa vännerna. Dom gjorde allt tillsammans. sa hon.
- Allt? sa jag och höjde ena ögonbrynet.
- Asså Tom du fattar va jag menar. sa hon.
- Haha, ja men ändå.. sa jag.
- Hahaha. Men asså omg dom var typ samma person. sa hon.
- Som jag och Bill eller? sa jag.
- Typ. sa hon.
- Waow. sa jag.
- Mmm.. mumlade hon.
- Iallafall.. Vill ni göra något? sa jag.
- Visst, vadå? sa hon.
- Nånting? sa jag.
- Som...? sa Sandra.
- Dra någonstans. sa jag.
- Omg, kan inte vi dra till vallen?! sa hon.
- Varför? sa jag och Angelika.
- För att några jag känner är nog där nu. sa hon.
- Vilka? sa Angelika.
- Axel, Danne, Joy, Bianca och några till. sa hon.
- Okeeeej. sa Angelika.
- Jaaao, men kan vi dra dit? sa hon.
- Visst. sa jag och Angelika.

Vi gick ner i hallen och tog på oss skor och så och gick ut. Vi gick till vallen och när vi kom fram så gick Sandra till några och jag och Angelika stod en bit ifrån.

- Känner du dom som hon hänger med? sa jag.
- Bara några.. sa hon.
- Okej. sa jag.
- Fast Camilla kände dom någ. Sandra och Camilla har typ samma vänner. sa hon.
- Inte så konstigt.. sa jag.
- Nääe.. Men dom hade ju inte träffats på ungefär ett år. sa hon.
- Varför inte? sa jag.
- Vi var ju med er hela tiden.. Och Sandra bodde hemma. sa hon.
- Aha.. sa jag.

Efter ungefär en kvart så kom Sandra till oss.

- Hahah, omg vi kan gå nu. sa hon och skratta.
- Vafan..? sa Angelika.
- Äh, inget.. Men ska vi dra? sa hon.
- Visst. sa vi.

Vi började gå och vi snackade påvägen tillbaka.

- Du gillar Gustav, eller hur? sa Angelika till Sandra.
- På vilket sätt? sa hon.
- Asså du är kär i han, va? sa Angelika.
- Haha, näe. sa hon.
- Varför inte?! Ni passar ju så bra tillsammans! sa Angelika.
- Jag och Gustav är ju bara vänner.. sa hon.
- Och? Han gillar dej också. sa jag.
- Gör han? sa hon.
- Ja? sa jag.
- Oh.. Asså gillar gillar eller? sa hon.
- Ehh.. Aa..? sa jag.
- Shit. sa hon.
- Vad? sa jag.
- Asså han är min första kändis crush och sen så gillar han mej. sa hon.
- Coolt eller? sa jag.
- Som fan. sa hon.

När vi kom hem så tog vi av oss skorna och så och tjejerna gick upp på Angelikas rum och jag gick ut i vardagsrummet och satte mej i soffan med dom andra.

- Va gjorde ni? sa Georg.
- Sandra skulle typ träffa några kompisar på vallen. sa jag.
- Okej. sa han.
- Gustav? sa jag.
- Aa? sa han.
- Hur mycket gillar du Sandra? sa jag.
- Uhm... Vaför undrar du? sa han.
- Venne.. Säg bara. sa jag.
- Men.. Jag vet inte.. Typ lite.. Eller vet inte... sa han osäkert.
- Haha, jo de gör du! sa Bill.
- Nej... sa han.
- Du gillar henne skit mycket, eller hur? sa Georg.
- Vet inte. sa Gustav.
- Du vill bara inte säga. sa jag och flina.
- Jag vet. sa han.
- Varför inte? sa jag.
- För ni kommer bara säga de till henne. sa han.
- Varför skulle vi de? sa jag.
- För ni har nästan redan gjort de. sa han.
- Men ändå.. sa jag.
- Nej. sa han.
- Va tråkig då. sa jag.
- Okej. sa han.


Sandra's perspektiv:

Jag och Angelika satt på hennes säng med hennes Mac och hon kollade runt lite på facebook.

- Gillar du inte Gustav längre? sa hon plötsligt.
- Jo.. Lite.. Vadå då? sa jag.
- Vet inte.. Gillar du någon annan nu eller? sa hon.
- Typ.. Eller jag vet inte... sa jag osäkert.
- Vem? sa hon och flina.
- Typ... Tom.. sa jag och kollade ner.
- Va?! sa hon förvånat.
- Mmm.. Eller jag vet inte. sa jag.
- Omg, menar du allvar? sa hon.
- Aa.. Men tror ändå inte att han gillar mej, så jag orkar inte bry mej. sa jag.
- Hur vet du de? Asså han har ju de svårt just nu.. Asså du vet de med Camilla.. sa hon.
- Mmm.. Jag vet. sa jag.
- Ska vi gå ner till hallen för att höra om dom snackar om något interssant? sa hon.
- Okej... Vi har ju ändå inget bättre för oss. sa jag.

Vi gick försiktigt ner för trappan och ställde oss i hallen för att höra vad dom sa.

- Jag kommer aldrig kunna älska någon annan än Camilla. sa Tom.
- Jo. Du måste bara komma över de som har hänt. sa Bill.
- Hur ska jag kunna de? De va redan tillräckligt jobbigt när Sandra kysste mej. sa han.
- Gjorde hon?! sa Bill och Gustav förvånat.
- Aa. Men hon sa att hon var ledsen och att hon inte visste vad hon tänkte och så.. sa han.
- Shit.. Otur för dej Gustav. sa Bill.
- Uh.. Va? sa Gustav.
- Ja..? Du gillar ju henne. sa han.
- Venne. sa Gustav.
- Vad tråkig du är Gustav. sa Georg.
- Va? sa han.
- Ja, alla andra sitter ju och pratar om sina känslor och sen vill du inte. sa Georg och skratta.
- Hahahaha Georg! garva Tom.

Vi gick upp till Angelikas rum igen och satte oss på hennes säng.

- Kysste du Tom?! sa hon.
- Uhm.. Aa... sa jag och kolla bort.
- Varför gjorde du de för?! sa hon.
- Vet inte.... sa jag.
- Omg Sandra du vet ju att han har de jobbigt nog just nu! sa hon.
- Jag vet... Och jag ångar att jag gjorde de.. sa jag.
- Okeej. sa hon.

Vi snacka ett tag till och sen gick vi ner till killarna.

- Vill ni göra något? sa Angelika.
- Typ. sa Bill.
- Okej.. Uhm.. Som? sa hon.
- Venne.. sa han.
- Du och jag kan gå upp på mitt rum? sa hon och flina.
- Wtf? sa jag.
- Haha, inget. sa hon.
- Okej... sa jag.

Angelika och Bill gick upp på Angelikas rum och Georg och Gustav gick upp till gästrummet. Så de var bara jag och Tom kvar. Jag gick och satte mej i soffan brevid han.

- Förlåt för de som hände tidigare.. sa jag.
- De e lugnt. sa han.
- Nej, de är de inte? sa jag.
- Typ.. Eller jag vet inte. sa han.
- Asså jag vet att du har de fett jobbigt just nu och allt.. Förlåt. sa jag.
- Mmm.. Men de är lugnt. sa han.
- Säkert? sa jag.
- Typ.. sa han lågt.
- Förlåt.. Men varför typ? sa jag.
- Asså.. Jag gilla de men de kändes ändå.. Typ fel.. sa han.
- Aha... Okej.. sa jag.
- Förlåt.. Asså de är inget fel på dej. De är bara för att jag saknar henne så mycket. sa han.
- Mm.. mumlade jag.
- Vill bara ha henne här igen.. sa han.
- Jag med.. sa jag.

---

kommentera !