Die For You - Chapter 13
1. Camilla 2. Angelika 3. Bill 4. Tom 5. P.S. I love you 6. polisbil
Camilla's perspektiv:
- Camilla du måste komma hem nu! sa min morsa och lät skit orolig.
- Vafan, tror ni att jag vill bo med er eller?! sa ja.
- Snälla kom hem. sa hon.
- Varför? sa jag.
- För att du är gravid och vår dotter. sa hon.
- För det första så är jag din dotter.. inte hans. Och för det andra, vill ni ha barnbidraget eller? sa jag irriterat.
- Nej? Vi älskar dej och vi vill att du kommer hem. sa min styrfarsa.
- Jag har hört bättre lögner. Kan ni fucking gå nu?!! skrek jag.
Tom's perspektiv:
Jag vaknade av att jag hörde Camilla skrika på några. Jag tog på mej lite kläder och kolla ner för trappa för att kolla vilka de va. Men jag visste inte vilka de va.. Så jag gick till Angelikas rum för att väcka henne.
- Angelika.. Camilla dampar på några.. sa jag.
- Vilka? frågade hon trött.
- Vet inte.. Tyst så kan du nog höra. sa jag.
- Omg inte dom?! skrek hon.
- Vilka är de? frågade jag.
- Hennes morsa och styvfarsa. sa hon irriterat och tog på sej kläder och gick ner och jag gick efter.
- Vafan gör ni här?! skrek Angelika.
- Vi ska hämta våran dotter. sa Camillas mamma.
- Asså jag sa nyss klart och tydligt åt er, JAG ÄR INTE HANS DOTTER!! skrek Camilla.
- De spelar ingen roll du ska hem! sa hennes mamma.
- Men om hon inte vill då? Hon tycker ju inte om nån av er iallafall. sa Angelika.
- Lägg dej inte i Angelika! skrek Camillas styvfarsa.
- Jag lägger mej i hur jävla mycket jag vill! skrek hon tillbaks.
- Kan ni fucking bara dra eller??!!! skrek Camilla åt dom.
- Inte förns du kommer med! sa hennes mamma argt.
- Jag kommer inte göra de för jag hatar er båda så fucking mycket! Han har våldtagit mej en gång! Du hatade mej för att jag ringde polisen?! DE ÄR FAN DE MAN SKA GÖRA!!! skrek Camilla och då kom Bill, Sebbe och Jonte ut i hallen också.
- Vafan äre som pågår?! sa Jonte irriterat.
- FRÅGA DOM VARFÖR DOM ÄR HÄR!! skrek Camilla förbannat och kollade med värsta mördarblicken på hennes morsa och styv farsa.
- VA I HELVETE GÖR NI HÄR?!! skrek Sebbe.
- Hämtar våran dotter! sa hennes styvfarsa argt.
- Eran? sa jag.
- Fortfarande bara din! sa Camilla och pekade på hennes mamma.
- För de första, vem är du? och för de andra, de spelar ingen roll! Du vet inte ens vem din pappa är! sa hennes mamma.
- De är Tom. Min pojkvän och pappan till barnet! Och jo de har jag faktiskt men han vill inte ha nåt med mej och göra men de spelar ingen roll han är min pappa och han är inte min pappa! sa Camilla och pekade på hennes styvpappa.
- Så de är han som är pappan alltså? Haha! sa hennes mamma och skrattade.
- Äre nåt fel med att min kille är kändis eller?! skrek Camilla.
- Du vet väl att han kommer såra dej tillslut? Du kommer inte ha nån kvar, dom ända som kommer finnas för dej är jag och Anders. sa hennes mamma.
- Som om jag skulle såra henne igen. sa jag irriterat.
- Igen? sa hennes mamma.
- De hände på en klubb i Tyskland, ni behöver inte veta mer. sa Camilla.
- Aja jag bryr mej inte du ska med. NU! sa hennes mamma strängt.
- JAG VILL ALDRIG MER SE ER! DRA ÅT HELVETE JAG SKA FAN INTE MED ER NÅN JÄVLA STANS! FATTAR NI TRÖGT ELLER?!?!?! skrek Camilla.
- Dra härifrån NU! sa Angelika argt.
- Varför? sa hennes mamma.
- Jag ringer fan polisen om ni inte drar härifrån! skrek Angelika.
- Eller hur. sa hennes styvfarsa.
Angelika's perspektiv:
Jag gick upp till mitt rum och tog mobilen. Jag skulle fan ringa. Jag skrev numret och ringde.
- De är polisen. sa en kvinna.
- Hej jag heter Angelika Johansson och bor på Strandvägen. Min kompis mamma och styvpappa är här och står och skriker åt oss om att hon ska hem men hon vill inte för hon har bland annat blivit våldtagen av honom. Och dom vägrar gå härifrån. Så jag tänkte om ni kanske kunde komma och få bort dom härifrån? sa jag.
- Okej vi kommer. sa hon och samtalet bröts.
Jag gick ner till hallen igen med mobilen i handen och man kunde höra syrener några få minuter senare. En polisbil stannade på uppfarten och Camillas 'föräldrar' blev genast rädda.
- Sa ju att jag skulle ringa. sa jag.
- Tack Angelika. sa Camilla.
- Jag hatar dom också Camilla, båda är helt fuckade i huvvet. skrattade jag.
Polisen tog med sej Camillas morsa och styvfarsa..
*En månad senare*
Jag och Bill satt i soffan och kollade på tv. Vi väntade på att Camilla och Tom skulle komma hem. Dom va typ på sjukhuest och kolla om allt va okej med barnet.
När dom kom hem nåra timmar senare började vi fixa mat och så. När de va klart satte vi oss och åt.
- Så hur gick de på sjukhuset då? frågade jag för att bryta den pisamma tystnaden som varit.
- Helt okej, barnet mådde bra och så. Men jag ville bara därifrån, palla va på sjukhuset 24/7 liksom! sa hon.
- Hahah! skrattade jag.
- Men seriöst med är fett irriterande att gå dit typ varje månad.. sa hon.
- Haha, förstår de. sa jag.
Vi satt och snackade om lite random stuffs men bestämmde oss sen för att kolla på film. Hahaha vi är fan värsta jävla film nördarna. De fick bli PS. I love you.
*Efter filmen*
Vi alla satt i soffan och hade typ skit tråkigt..
- Vad ska vi göra nu? sa jag.
- Vet inte.... sa Camilla.
- Vi kan.... Ta riktigt oseriösa bilder! sa jag efter ett tag.
- Hahahahahhaha omg okeeej! sa Camilla och garva lite.
- Visst. sa Tom och Bill.
Jag gick och hämtade min kamera och vi började ta bilder.
- HAHAHA omg vad ful jag är! garvade Camilla.
- Haha, kolla på mej då! sa jag.
- HAHAHAHAHAHAHA! garvade Tom och Bill.
- Haha, vad? sa jag och Camilla.
- Orka bry sej lik som.. sa Bill.
- Meen jaaa! sa jag.
- Lol ni är aldrig fula, men ni kanske är mindre snygga.. garvade Tom.
- Danke schön.... sa vi.
- Bitte! sa dom.
Vi fortsatte ta massa bilder men slutade när alla 4 började gäspa hela tiden.
- Kanske dags att sova? sa jag och gäspade.
- Mmm. mumlade dom och vi gick upp för tappan och gick åt varsitt håll.
Jag gick till garderoben och tog fram ett par mjukisbyxor och en stoooor t-shirt. Sen la jag mej i sängen och typ en halv minut senare kom Bill också.
- Godnatt! sa han och kysste mej.
- Haha, Godnatt Bill. sa jag och log.
*Nästa morgon*
När jag vaknade låg Bill med armen om mej och snarkade lite lågt. Jag ville inte väcka honom så jag låg kvar och bara kollade på honom. Han är så jävla vacker!
Efter att jag hade tittat på honom en stund började han att vakna till lite. Han öppnade ögonen och log mot mej.
- Gomorron! sa jag och kysste honom.
- Gomorron älskling. svarade han och log sitt übergulliga leende.
Vi gick upp och ner i köket för att äta frukost. De va typ bara vi som va vakna.
Bill's perspektiv:
Efter att vi hade ätit så gick vi tillbaks upp till Angelikas rum.
- Ska vi väcka dom andra? sa hon.
- Jag venne.. va tycker du? sa jag.
- Venne. sa hon.
- Vi kan ju låta dom va och göra nåt själva istället? sa jag och flinade.
- Jag misstolka de där.. sa hon.
- Jag vet, de va de som va meningen. sa jag.
Hon gav mej en random blick och satte sej på sängen.
- Jag kom på en sak jag ska göra! sa hon efter ett tag och satte sej vid sin macbook..
- Vadå? frågade jag.
- Du får se. flinade hon.
Efter en stund satte hon sej med datan i sängen brevid mej och vi kollade runt på massa olika tidningar som hade skrivit om oss och Camilla och Tom. Jag skrattade lite när de stog som rubrik "Tom och Bill Kaulitz och nya flickvänner?" och sen fanns de en bild under när vi gick på stan. Tom och Camilla höll varann i hand och jag och Angelika också.
- Vad är de? sa Angelika och skratta lite hon också.
- Nej inget! sa jag och kom på att varken jag eller Tom hade sagt i nån intervju att vi hade flickvänner.
- Okeeej? skrattade hon.
- Haha, men vi måste ju berätta för fansen! sa jag och skrattade lite.
- Juste.. Men haha gör de en annan gång? sa hon.
- Aa, hade liksom tänkt de. sa jag och log.
- De ända jag är typ "rädd" för är typ att era fans kommer dampa sönder på mej och Camilla och typ vilja döda oss eller nåt... sa hon.
- Angelika.. Inget kommer hända er! Jag lovar. Skulle de hända nåt är de mitt och Toms fel. Sen om dom gör nåt så betyder de bara att dom inte kan resektera att jag och Tom är lyckliga med er. De är liksom inte erat fel att vi blev kära i er. sa jag.
- Aww va gulligt! sa hon och log.
Jag log tillbaks och vi fortsatte kolla runt lite.
- Bill..? sa hon efter ett tag.
- Aaa? sa jag.
- Jag älskar deeej! sa hon och log.
- Haha älskar dej med! sa jag och kysste henne.
- Ska vi väcka dom nu? sa hon.
- Hahah aaa kom! sa jag.
Vi gick in Camillas rum för att väcka dom.
- VAAAAAKNAAAAAA!!!!! skrek Angelika.
- Vaaaaaaaaaad?! sa Tom irriterat.
- Klockan är halv 3 och ni ska upp nu! flinade jag.
- Men dra va? sa han.
- Nej upp! sa Angelika.
- Okeeeej vi kommer! sa Camilla och satte sej upp.
- Bra! sa Angelika och drog med mej ut.
- Tror du dom kommer gå upp? sa jag.
- Nej. svarade hon.
- Inte jag heller! sa jag.
Vi gick ner i vardagsrummet och satte oss och kolla på tv. Angelika zappade lite mellan kanalerna men stannade på 6an. Family Guy. Inte min favorit serie precis men går väl att se? Haha.
En liten stund senare kom Tom och Camilla ner för trappan och in i köket.
- Gomorron! skrattade Angelika.
- Jag kan säga att jag sov gott brevid Tom.. Men tyvärr inte att jag vaknade likadant... sa Camilla.
- Hahaha okeeej. Men du vakna ju iallafall brevid Tom? sa jag.
- Aaa sant men ni kom ju där och ba: VAAAAAKNAAAA!!! Shit man blir fett lack. Jag ska fan hämnas på er. sa Camilla.
- Lycka till! sa Angelika.
Tom och Camilla gick in i köket för att äta frukost. Jag och Angelika satt fortfarande i soffan och tittade på tv. Nån minut senare kom Tom och Camilla ut med frukost och satte sej med oss och kolla på tv.
- Äter ni frukost nu..? sa jag.
- Ja?? sa Tom.
- Fett skumma ni är asså.. sa jag.
- Haha, inte som er! sa Camilla.
- Wtf....? Hahaha. sa Angelika och garva.
Vi fortsatte kolla på tv ett tag men sen bestämde vi oss för att gå ut.
- När åker ni tillbaks till Tyskland..? frågade Angelika ledset efter en lång tystnad.
- Ingen aning. Vet inte när vi ska på tour eller nåt sånt alls typ. sa Tom
- Kommer ni stanna tills ni måste på turné? sa Camilla.
- Hoppas. sa jag.
- Okeej bra. sa Angelika.
Vi stack hem igen för att ingen pallade vara ute mera. När vi kom in gick jag och Angelika in på hennes rum och Tom och Camilla till hennes.
Kommentarer
Trackback
