KaulitzNoveller

- Är du sur? sa hon.
- Nej. sa han utan att kolla på henne.
- Okej, men du verkar typ de.. sa hon.
- Mm.. Typ lite på Tom. mumlade han.

- Varför? sa jag.
- För att han håller på. sa han
- Okej. sa vi.

En liten stund senare så kom Tom ner till oss.

- Tja. sa han och log lite halvt.
- Hej. sa jag och Angelika, men Bill bara satt och kolla rakt fram.
- Bill äru så arg på mej? sa han.
- Ja. sa Bill surt.
- Asså vafan äre för fel på dej?! sa Tom drygt.
- Inget. sa han surt.
- Asså vafan Bill! sa Tom irriterat. 
- Ska ni bråka igen?! sa Angelika lite små irriterat.
- Han verkar vilja de. sa Bill.
- Vafan?! Du är ju fucking arg på mej för inget!! sa Tom argt.
- Vadå för fucking inget?! Du vet fan va du har gjort!! De är fan inte inget!!! skrek han argt.
- Bill snälla.. sa hon.
- Vad?! sa han.
- Jag pallar fan inte att ni bråkar hela tiden! Sluta bara! sa hon.

- Okej då. suckade han irriterat.

Bill gav Tom en arg blick och sen gick han upp. Förmodligen till Angelikas rum.

- Måste ni alltid bråka? sa hon och kolla på Tom.
- De är ju han som är arg på mej för ingenting?! suckade han.
- Han har ju en anledning till att vara arg på dej. sa hon.
- Varför ska du alltid va på hans sida?! sa han.
- Jag är inte på någons jävla sida! Ni har lika idiotiska argument och kommentarer båda två! sa hon irriterat.

- Håller med. sa jag.
- Vafan?! sa han surt.
- Hur tänkte du när du sa att jag va på Bills sida? För alltid om de är någon som bråkar är jag faktiskt aldrig på någons sida. Eller ja, de har hänt kanske två gånger men k.bry på de. sa hon.
- Du är ju fan alltid på hans sida. sa han drygt.
- Nej. Jag har aldrig varit på hans sida när ni har bråkat, jag har inte varit på någons sida. Vet du varför? sa hon.
- Nej. sa han.
- För att ni är lika dumma båda två som fortsätter att arumentera och kommenterar med idiotiska saker, ni kommer alltid på något onödigt att bråka om när ni väl får chansen. sa hon.
- Oooooh! De är fan sant! sa jag.
- K.. sa han irriterat.
- Du har inget annat att säga, för du vet att jag har rätt. sa hon.
- Men... nej.... sa han.
- Jo. sa hon.
- Asså... nej.. Eller jo.. Eller jag venne.. sa han.
- Jag har rätt, eller hur? sa hon.
- Asså.. Kanske lite.. sa han.

- Erkänn bara? sa hon.
- Okej. Du har rätt. suckade han.
- Haha självklart. sa hon.
- Säg till Bill va du sa till mej då? sa han.
- Varför? sa hon.
- Han behöver väl också få veta att vi har "idiotiska argument och kommentarer". sa han.
- Jo.. Kanske de.. sa hon.
- Gå bara och säg till han? sa jag.
- Men han kommer säkert bli skit sur. sa hon.
- Och? Jag kunde också ha blivit skit sur? sa Tom.
- Jag går väl och snackar med han då. sa hon och gick upp.

- Tror du han kommer bli sur på henne? sa jag.
- Typ.. Känner de på mej.. sa han.
- Aa, ska vi gå upp och lyssna? sa jag och flina.
- Hahaha visst. sa han och vi gick till hennes dörr.

Vi ställde oss utanför hennes dörr och lyssnade på vad dom sa.

- Uh... Asså Tom och Gustav tyckte jag skulle säga de här till dej också så... eh.. sa hon.
- Vadå? sa han.
- Asså jag fråga Tom om ni typ alltid måste bråka och lalala, sen sa han typ att du är arg på han utan anledning och så sen typ sa jag att du hade en och då börja han klaga på att jag alltid är på din sida. sa hon innan Bill avbröt henne.
- Han ska fucking alltid klaga på fucking allt. sa han surt.
- Men låt mej snacka klart! sa hon.
- Okej fortsätt. sa han.
- Då sa jag typ att jag inte är på någons sida för att ni båda har lika idiotiska kommentarer och argument. sa hon.
- Vafan?!! sa han irriterat.
- Och ni kommer alltid på något onödigt att bråka om när ni väl får chansen. Vilket leder till idiotiska, onödiga och meningslösa bråk. sa hon.

- Hur fan vet du om dom är meningslösa? sa han irriterat.
- För att dom är de! sa hon.
- Nej, de är dom inte!! skrek han.
- Älskling ta de lugnt! sa hon.
- Nej!! Asså vafan vet du om att dom är meningslösa?!! Sen är dom inte fucking idiotiska eller onödiga heller!! skrek han.
- Jo de är dom visst!! sa hon surt.

- Nej?! Vafan du vet ju ingenting. sa han argt.
- Tack Bill. sa hon irriterat.
- Förlåt.. sa han.
- Lugnt.. Typ.. mumlade hon surt.
- Dom kanske är lite idiotiska då.. Och meningslösa.... Och onödiga.. sa han lågt.
- Lite?! sa hon.
- Okej mycket.. sa han.

- Och de märker du nu liksom? sa hon.
- Nej.. Eller... Venne.... sa han.
- Vet du hur jävla jobbigt de är att behöva lyssna på era patetiska kommentarer hela tiden? sa hon.
- Är dom patetiska nu också?! sa han lite irriterat.
- Ja. sa hon.
- Vafan?! Ska du klaga på allt vi gör nu också?! sa han irriterat.
- Vadå?! Jag säger bara fucking sanningen!! sa hon surt.

- Då kan du fan hålla käften. sa han argt.
- Ursäkta? sa hon förvånat.
- Inget. sa han.
- Asså jag pallar fan inte snacka med dej. sa hon drygt och man hörde att hon gick mot dörren.
- Förlåt.. sa han.
- K.bry. sa hon.
- Asså alla får ha en egen åsikt.. Som att du tycker att de är idiotiskt, patetiskt, onödigt och meningslöst. Och jag tycker de inte. sa han.
- Jag vet, men du blir fan bara arg när jag säger va jag tycker. Och de är inte första gången de händer. sa hon surt.

- Jag vet... Förlåt.. sa han.
- De räcker inte med ett fucking förlåt Bill. sa hon irriterat.
- Men vafan ska jag säga då?! sa han.
- Du skulle inte ens ha sagt något satt du behöver säga förlåt! sa hon surt.
- Oh... Asså jag är ledsen.. Jag älskar deej.. sa han.
- Asså jag älskar dej också.. Men jag är så jävla trött på att du ska bli sur varje gång jag säger som jag tycker.. suckade hon.

- De är inte meningen att bli sur.. Vet inte ens varför jag blir de... sa han.
- Okej.. aja, ska vi gå ner till Tom och Gustav? sa hon.
- Visst. sa han.

Dom kom ut ur hennes rum och när dom såg oss så såg dom skit förvånade ut.

- Uh... Överraskning? sa Tom.
- Hur länge har ni stått här? sa Angelika.
- Sen du gick upp typ. sa jag.
- Ooh.. sa Bill.

- Så ni hörde allt? sa hon.
- Ja..? sa Tom.
- Va sa du när hon sa att hon tyckte de va idiotiskt och de? sa Bill till Tom.
- Blev lite lack typ.. sa han.
- Okej. sa Bill.
- Men hon har rätt. sa han.
- Jag vet.. sa Bill.
- Förlåt.. sa han.
- Mm... Lugnt.. Förlåt.. sa Bill.
- Lugnt. sa han.

- Mm.. mumlade Bill.
- Aja, ska gå och lägg mej nu, godnatt. sa han och va påväg in i sitt rum.
- Redan? sa Bill.
- Ja? Har typ världens huvudvärk. sa han.
- Aha okej.. Godnatt. sa Bill.
- Godnatt. sa han och gick in i sitt rum.

Vi andra gick ner till vardagsrummet och kollade på tv.

*Någon timme senare*

- Jag går nu och lägger mej nu. gäspade jag.
- Jag också. sa Bill och Angelika.
- Okej. sa jag.

Dom gick upp till Angelikas rum och jag till mitt. Jag bytte om och så och gick och la mej.


Tom's perspektiv:

Jag låg i min säng och kunde inte somna... Hade fan världens huvudvärk. Exakt när jag höll på att somna så hörde jag Bill och Angelika...

- Lägg av!!! skrek jag
- Håll käften!!! skrek Bill.

Jag låg där ett tag och försökte somna men kunde inte.. Varför ska dom hålla på just idag när jag har fucking huvudvärk för?!

- Asså måste ni hålla på fucking nu?!! skrek jag.

Dom svarade inte så jag gick upp ur sängen, ut ur mitt rum och ställde mej framför Angelikas dörr och började sparka på den.

- Tom lägg ner!! skrek Bill.
- Måste ni hålla på fucking nu då?! Jag har världens jävla huvudvärk!!! skrek jag.
- Jag fucking bryr mej inte!! Låt oss va!!! skrek han.
- Asså jag svär om ni inte slutar så kommer jag fucking komma in och fucking dampa på er!! skrek jag.
- Vill du verkligen de?!! skrek han.
- Asså om jag fucking måste gör jag de fan!! skrek jag.

- Fucking dra bara!! skrek han.
- Ni får fucking tre sekunder på er! skrek jag.
- Ärligt Tom!! skrek han.
- Asså skyll er fucking själva!! Bill en sista fucking varning!! Lägg av!!! skrek jag.

- Okej chilla!! skrek han.

Efter några sekunder sluta som äntligen..

- Tack!! sa jag och gick in på mitt rum igen.

Jag la mej i sängen och somna efter en stund.

*Nästa morgon*

När jag vakna så duscha jag, klädde på mej och allt sånt. Sen gick jag ner till köket och Bill, Gustav och Georg var redan där. Jag satte mej ner och Bill stirra irriterat på mej.

- Vad? sa jag.

Han svara inte men han slutade att stirra på mej och började istället att "ignorera" mej.

- Vafan är de för fel på han? sa jag till Georg och Gustav.
- Venne.. Han var normal innan du kom iallafall. sa Georg.
- Okej..? Skumt. sa jag.
- Typ.. sa Gustav.
- Asså Bill har länge ska du fucking ignorera mej?! sa jag irriterat.
- Svara! sa jag när han inte sa något.

- Fan va mogen du är. sa jag sen.
- Bill ska du ignorera han hela dagen eller?! sa Georg.
- Ja. sa Bill och gick.
- Vafan har jag gjort?! sa jag.

- Tjaa.... Du skrek ju på dom igår.. sa Georg.
- Och?! Jag hade fucking huvudvärk och sen fucking måste dom ha fucking sex just då också?! sa jag irriterat.

- Du kunde iallafall visat lite respekt.. sa han.
- Eller så kunde dom ha gjort de. sa jag.
- Tom dom visste ju inte att du hade huvudvärk? sa han.
- Jag sa de innan jag gick och la mej. sa jag.

- Dom kanske trodde att du hade somnat eller något. sa han.
- Men de hade jag inte. sa jag.
- Aja, men han kan inte va sur hela dagen iallafall. sa han.
- Du känner inte Bill.. sa jag.
- Tro mej, de gör jag. sa han.

- Inte lika väl som mej. sa jag.
- Nej, men ändå. sa han.
- Tro mej, har han lust kommer han va sur i en vecka. sa jag.

- Men säg förlåt då? sa han.
- Nej. Dom visste ju fan att jag hade fucking huvud värk. sa jag.
- Och? Säger du förlåt kanske han gör de efter? sa han.

- Nej de kommer han inte. sa jag.
- Du kan väl försöka? sa han.
- Nej. sa jag och gick.

Jag gick upp på mitt rum och ringde Emma-Lee. Hon svara efter några signaler.

- Hallå? sa hon.
- Hej älskling. sa jag.
- Hej Tom. sa hon och skratta lite.
- Lust och göra något? Bill är sur på mej och G&G försöker få mej be om ursäkt för något som inte ens är mitt fel. sa jag.
- Vad har hänt då? sa hon.
- Asså jag hade världens huvudvärk igår sen när jag nästan hade somnat så skulle Bill och Angelika självklart ha sex. sa jag.
- Hahahah okeej. sa hon och skratta.
- Inte kul.. sa jag.
- Okej nej förlåt älskling. sa hon men skratta iallafall.

- Uhm... Okej..? Aja, vill du göra något eller inte? sa jag.
- Asså jag är med Hampus så... Kan inte.. sa hon.
- Så han går före mej eller? sa jag.
- Nej, eller asså.. Nej. Men jag har inte varit med han på länge typ.. sa hon.
- Nej verkligen inte. Du va med han igår. Sen sa du att vi skulle träffas idag! sa jag surt.
- Förlåt.. sa hon.
- Vafan har han som inte jag har?! sa jag irriterat.

- Vet inte.. Asså han är rolig, söt, skit snäll och allt sånt.. sa hon.
- Är han din nya kille nu eller? Tack så jävla mycket. sa jag argt.
- Nej? Tom jag älskar dej men asså.. Han är min bästa vän.. sa hon.
- Men näru sare vare som att jag inte hade något av de där. sa jag.
- Tom, vet du en sak som du har som inte han har? sa hon.
- Vad? sa jag irriterat.
- Mej som flickvän. sa hon.

- Jo. Snart har han de. sa jag.
- Va? Vafan snackar du om? Tror du att jag kommer göra slut med dej bara för han?! sa hon förvånat.
- Ja. De verkar fan som de. sa jag surt.
- Vafan Tom?! Nej såklart jag inte kommer?! sa hon.
- Verkar som de iallafall. sa jag drygt.
- Tom lägg ner. sa hon.

- Varför då? De är ju sant. sa jag.
- Nej? Nu verkar de ju som om du inte vill ha mej längre! sa hon.
- Jo de vill jag. Men du väljer ju fan han före mej! sa jag.
- De gör jag inte alls? sa hon.
- Nej, de är ju därför du säger att vi ska träffas och sen är du med den där jävla cpungen iallafall! sa jag surt.

- Förlåt.. sa hon lågt.
- Om du inte skulle varit med han så skulle du hunnit varit med mej innan jag åker. sa jag drygt.
- När åker du?!?! sa hon.
- Ikväll. Tror jag. sa jag.
- Va? Nej du får inte åka?! sa hon.
- För sent. sa jag.
- Tom snälla åk inte.. bad hon.
- Ses väl någon gång. sa jag.
- Men jag måste träffa dej innan du åker?! sa hon.
- De skulle du ha tänkt på innan du va med sär barnet. sa jag och la på.

---

KOMMENTERA!! :3


Vi kommer skriva några inlägg till och sen ska vi skriva klart den gamla novellen och börjar på en ny. (:
Just so you know! (: