Die For You - Chapter 43
1. Emma-Lee 2. Tom 3. Angelika 4. Bill
Jag och Emma-Lee var på mitt rum och efter en liten stund så kom mamma in..
- Tom, du får faktiskt lov att sluta säga så till Bill. sa hon.
- Varför? Han var ju fan de. sa jag surt.
- Han var lika mycket olycka som du! sa hon.
- Jag va ingen jävla olycka. sa jag surt.
- Nej, inte han heller. Du får sluta säga så till honom! sa hon.
- Jaja. sa jag irriterat.
- Gå och säg förlåt till honom också. sa hon.
- Men nej! Då får fan han göra de också. sa jag.
- Gör de bara! sa hon lite irriterat.
- Men okej då. suckade jag och gick till vardagsrummet.
- Förlåt.. mumlade jag.
- Vad sa du? Kan inte höra dej. sa Bill.
- Jävla sär barn! Förlåt!! sa jag surt.
- Tom! sa mamma.
- Förlåt då. sa jag irriterat.
- Bill säg förlåt du också. sa hon.
- Men vafan?! Nej. sa han surt.
- Säg de bara! sa hon.
- Förlåt. sa han.
- Mena de. sa jag.
- Du gjorde de ju inte så varför ska jag? sa han surt.
- Båda ska mena de! sa hon.
- Förlåt. sa jag.
- Förlåt. sa han.
- Bra, Tom du kan gå tillbaks till ditt rum nu om du vill. sa hon.
Jag gick till mitt rum och Emma-Lee satt på sängen och vänta på mej.
- Dom är fucking störda. sa jag och satte mej brevid henne.
- De är dom väl inte? sa hon.
- Jo? De ser du själv ju. sa jag.
- Nää. sa hon.
- Men fuck u. sa jag och log.
- Haha, du är så söt. sa hon och kysste mej på kinden.
- Asså de funkar lika bra på min läppar. sa jag och flina.
- Jag vet men du har rökt. sa hon.
- Men kom igen? sa jag.
- Neej. De är äckligt. sa hon.
- Vänta. suckade jag och gick in i badrummet.
Jag borsta tänderna och sen gick jag tillbaks till Emma-Lee igen.
- Nu kan du väl kyssa mej på läpparna istället. sa jag.
- Vad har du gjort? sa hon.
- Jag borsta tänderna. sa jag.
- Okej då. sa hon och kysste mej.
- Mycket bättre. sa jag.
- Tycker jag med. sa hon och log.
- Men jag gillar att ha rök smak i munnen. sa jag.
- De är fan äckligt. sa hon.
- Eller inte? sa jag.
- Joo de är det. sa hon.
- Haha, nej. sa jag och kysste henne länge.
Vi låg där och hångla ett tag och sen knacka de på dörren.
- Vem? sa jag.
- Bill. sa Bill.
- Vad? sa jag surt.
- Kan vi snacka? sa han.
- Okej då. suckade jag.
- Tack. sa han och kom in.
- Vad vill du snacka om? sa jag.
- Typ att jag inte borde ha slagit dej.. sa han.
- Du har redan sagt förlåt så vad spelar de för roll? sa jag.
- Men ändå! Visst du gjorde mej arg och ledsen men jag borde inte ha slagit dej iallafall.. sa han.
- Bill, de är lugnt. Okej? sa jag.
- Tack. sa han och kom in.
- Vad vill du snacka om? sa jag.
- Typ att jag inte borde ha slagit dej.. sa han.
- Du har redan sagt förlåt så vad spelar de för roll? sa jag.
- Men ändå! Visst du gjorde mej arg och ledsen men jag borde inte ha slagit dej iallafall.. sa han.
- Bill, de är lugnt. Okej? sa jag.
- Säkert? sa han.
- Ja? sa jag.
- Okej bra. sa han.
- Mm.. Men kan du dra nu? sa jag.
- Okej? sa han.
- Asså vi ska hångla så du får gärna skynda dej på. sa jag och Emma-Lee började garva.
- Och alla vet vad de kommer leda till.. sa han och gick mot dörren.
- Vafan? sa jag.
- Vad? sa han.
- Hahahahah omg! skratta Emma-Lee.
- Vaaad? sa jag.
- De kommer leda till att ni har sex fan. sa Bill och gick ut.
- Asså omg. sa jag.
- Vart va vi? sa jag och flina och börja kyssa henne igen.
- Ja? sa jag.
- Okej bra. sa han.
- Mm.. Men kan du dra nu? sa jag.
- Okej? sa han.
- Asså vi ska hångla så du får gärna skynda dej på. sa jag och Emma-Lee började garva.
- Och alla vet vad de kommer leda till.. sa han och gick mot dörren.
- Vafan? sa jag.
- Vad? sa han.
- Hahahahah omg! skratta Emma-Lee.
- Vaaad? sa jag.
- De kommer leda till att ni har sex fan. sa Bill och gick ut.
- Asså omg. sa jag.
- Vart va vi? sa jag och flina och börja kyssa henne igen.
Efter en stund så hade vi hånglat ett tag och jag märkte och hon började bli uttråkad.
- Vad är de? frågade jag.
- Jag har tråkigt. sa hon.
- Men jag är ju här. sa jag och flina.
- Men ändåå! Kan vi inte göra något? sa hon och gick från sängen.
- Vi höll ju på med något! sa jag och drog ner henne i sängen.
- Meen... sa hon lite klagandes.
- Vad vill du göra då? suckade jag och satte mej upp.
- Något kul. sa hon.
- De vi gjorde var ju kul?! sa jag.
- I början ja. sa hon.
- Men vafan... sa jag.
- Vi kan väl typ.. Gå ut eller något? sa hon.
- Mm.. mumlade jag och gick till dörren.
- Du vill inte va? sa hon.
- Jag ville fortsätta med de vi höll på med.. sa jag.
- Men vi kan fortsätta sen. sa jag.
- Okej.. suckade jag.
- De vi gjorde var ju kul?! sa jag.
- I början ja. sa hon.
- Men vafan... sa jag.
- Vi kan väl typ.. Gå ut eller något? sa hon.
- Mm.. mumlade jag och gick till dörren.
- Du vill inte va? sa hon.
- Jag ville fortsätta med de vi höll på med.. sa jag.
- Men vi kan fortsätta sen. sa jag.
- Okej.. suckade jag.
Vi gick ner till hallen och tog på oss skorna och gick ut. Vi gick runt en stund tills jag stannade och tog upp mina cigg och började röka och sen börja vi gå igen.
- Inte igen.. klagade hon.
- Vad? sa jag.
- Jag gillar inte att du röker.. sa hon.
- Men jag gillar de. sa jag.
- Snälla sluta? sa hon.
- Nej. sa jag.
- Snälla Tom? bad hon.
- Men nej. Acceptera de eller dra. sa jag surt och hon suckade och stannade.
- Jag måste säga en sak till dej sen.. sa hon är lät ledsen.
- Säg nu? sa jag.
- Nej.. Du kommer hata mej.. sa hon.
- Är de något med rökning att göra? sa jag.
- Säg nu? sa jag.
- Nej.. Du kommer hata mej.. sa hon.
- Är de något med rökning att göra? sa jag.
- Långt ifrån. sa hon.
- Säg bara? Jag lovar dej att jag inte kommer hata dej. sa jag.
- Okej då.. suckade hon.
- Okej, så vad är det? sa jag.
- Asså de va en olyckshändelse.. Eller asså jag fattar inte vad jag tänkte med.. Och jag älskar dej mer än allt, okej?? sa hon.
- Ja, okej. Säg bara vad det är. sa jag.
- Okej... Asså för en vecka sen så råka jag.. Asså jag råka! sa hon.
- Asså jag har fattat. Säg bara. sa jag.
- Jag råkade ligga med Hampus... sa hon så lågt satt jag nästan inte hörde.
- Säg bara? Jag lovar dej att jag inte kommer hata dej. sa jag.
- Okej då.. suckade hon.
- Okej, så vad är det? sa jag.
- Asså de va en olyckshändelse.. Eller asså jag fattar inte vad jag tänkte med.. Och jag älskar dej mer än allt, okej?? sa hon.
- Ja, okej. Säg bara vad det är. sa jag.
- Okej... Asså för en vecka sen så råka jag.. Asså jag råka! sa hon.
- Asså jag har fattat. Säg bara. sa jag.
- Jag råkade ligga med Hampus... sa hon så lågt satt jag nästan inte hörde.
- DU GJORDE VADÅ?!!! skrek jag.
- Jag RÅKADE!! skrek hon tillbaks.
- Vadå fucking råkade?!! VAFAN MAN RÅKAR INTE LIGGA MED NÅGON!!! skrek jag argt.
- Jag sa ju att du skulle hata mej!! Jag skulle fan aldrig ha sagt de.. sa hon och börja gråta.
- Jag skulle fan hatat dej mer om du inte hade sagt. sa jag irriterat.
- Förlåt.. Jag ångrar de så sjukt mycket! sa hon och började gråta mer.
- De spelar ingen jävla roll om du ångrar dej eller inte! Du har gjort de iallafall!! skrek jag och slog henne hårt i ansiktet utan att tänka mej för.
- Jag RÅKADE!! skrek hon tillbaks.
- Vadå fucking råkade?!! VAFAN MAN RÅKAR INTE LIGGA MED NÅGON!!! skrek jag argt.
- Jag sa ju att du skulle hata mej!! Jag skulle fan aldrig ha sagt de.. sa hon och börja gråta.
- Jag skulle fan hatat dej mer om du inte hade sagt. sa jag irriterat.
- Förlåt.. Jag ångrar de så sjukt mycket! sa hon och började gråta mer.
- De spelar ingen jävla roll om du ångrar dej eller inte! Du har gjort de iallafall!! skrek jag och slog henne hårt i ansiktet utan att tänka mej för.
- Aj!! skrek hon och höll händerna för ansiktet.
- Omg förlåt!! Fan jag tänkte mej inte för! sa jag och krama henne.
- Släpp mej Tom!! sa hon och börja gråta ännu mer.
- Förlåt Emma-Lee! De va inte meningen! sa jag.
- Nej och de va inte meningen att ligga med Hampus heller!! Men du brydde dej ju fan inte! sa hon och fortsatte gråta.
- Omg förlåt!! Fan jag tänkte mej inte för! sa jag och krama henne.
- Släpp mej Tom!! sa hon och börja gråta ännu mer.
- Förlåt Emma-Lee! De va inte meningen! sa jag.
- Nej och de va inte meningen att ligga med Hampus heller!! Men du brydde dej ju fan inte! sa hon och fortsatte gråta.
- Nej de gjorde jag inte, för de är fan inte samma sak!! skrek jag.
- Men du behöve ju fan inte slå mej för de!! skrek hon med gråt i halsen.
- Förlåt!! Jag tänkte inte på vad jag gjorde!! sa jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Men du behöve ju fan inte slå mej för de!! skrek hon med gråt i halsen.
- Förlåt!! Jag tänkte inte på vad jag gjorde!! sa jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
- Tror du att jag tänkte mej för när jag låg med Hampus eller?! skek hon.
- Jag venne... sa jag lågt.
- Jag gjorde fan inte de!! De va inte meningen, jag ångrar mej som fan! sa hon.
- Hur fan kan jag veta de? sa jag irriterat.
- För att jag älskar dej!! Du är den ända för mej Tom. sa hon.
- De är nog bäst om vi gör slut. sa jag.
- VA?! nej! Asså neej!!! skrek hon och började gårta.
- Varför inte?! Han förstör ju ändå bara för oss!! sa jag argt.
- Tom jag gör vad som helst!! Jag slutar träffa han bara jag fortfarande får ha dej kvar! sa hon.
- Du kommer aldrig att kunna sluta träffa han. sa jag surt.
- Jo!! För din skull kan jag! sa hon.
- Jag tror dej inte. sa jag.
- Snälla Tom.. bad hon och börja gråta igen.
- Asså jag älskar dej, men jag pallar inte den här skiten. sa jag.
- Tom snälla jag lovar verkligen att jag aldrig träffar han igen!! Jag gör seriöst allt för dej! sa hon.
- Säkert. sa jag surt.
- Snälla Tom. sa hon och började gråta ännu mer.
Jag sa inget. Utan stod bara och kolla lite på henne. Tycker ändå lite synd om henne, jag menar jag slog henne och har fått henne gråta flera gånger på bara typ 30min eller något.
- Jag venne... sa jag lågt.
- Jag gjorde fan inte de!! De va inte meningen, jag ångrar mej som fan! sa hon.
- Hur fan kan jag veta de? sa jag irriterat.
- För att jag älskar dej!! Du är den ända för mej Tom. sa hon.
- De är nog bäst om vi gör slut. sa jag.
- VA?! nej! Asså neej!!! skrek hon och började gårta.
- Varför inte?! Han förstör ju ändå bara för oss!! sa jag argt.
- Tom jag gör vad som helst!! Jag slutar träffa han bara jag fortfarande får ha dej kvar! sa hon.
- Du kommer aldrig att kunna sluta träffa han. sa jag surt.
- Jo!! För din skull kan jag! sa hon.
- Jag tror dej inte. sa jag.
- Snälla Tom.. bad hon och börja gråta igen.
- Asså jag älskar dej, men jag pallar inte den här skiten. sa jag.
- Tom snälla jag lovar verkligen att jag aldrig träffar han igen!! Jag gör seriöst allt för dej! sa hon.
- Säkert. sa jag surt.
- Snälla Tom. sa hon och började gråta ännu mer.
Jag sa inget. Utan stod bara och kolla lite på henne. Tycker ändå lite synd om henne, jag menar jag slog henne och har fått henne gråta flera gånger på bara typ 30min eller något.
- Vi får se hur det blir med oss.. suckade jag.
- Tom snälla ge mej en chans. bad hon.
- Nej. Vi får se hur de blir, okej?! sa jag.
- Mm.. mumlade hon och efter några sekunder föll hon ihop på marken.
- EMMA-LEE?!! skrek jag.
Hon svara inte, hon bara låg där och jag satte mej brevid henne och försökte få liv i henne.
- Emma-Lee!! Vakna!! sa jag och skaka henne.
Inget hände. Jag tog upp henne i famnen och bar hem henne. När jag kom in och va påväg in i mitt rum såg Bill mej.
- Vad har hänt? sa han.
- Jag vet inte, hon föll bara ihop på marken! sa jag och gick in och la henne på min säng.
- Shit! Vi måste fan ringa en ambulans eller något! sa han oroligt.
- Gör de!! sa jag.
- Gör de!! sa jag.
Bill's perspektiv:
Jag ringde en ambulans och de dröjde inte länge tills den kom och hämtade henne. Tom satt på sängen och kolla på ingenting. Jag satte mej brevid han.
- Vad äre? sa jag.
- Hon gjorde en hämsk sak.. sa han kallt.
- Va? sa jag.
- Hon låg med Hampus för någon vecka sen.. sa han.
- VA?!?! sa/skrek jag förvånat.
Jag ringde en ambulans och de dröjde inte länge tills den kom och hämtade henne. Tom satt på sängen och kolla på ingenting. Jag satte mej brevid han.
- Vad äre? sa jag.
- Hon gjorde en hämsk sak.. sa han kallt.
- Va? sa jag.
- Hon låg med Hampus för någon vecka sen.. sa han.
- VA?!?! sa/skrek jag förvånat.
- Ja. Jag tänkte göra slut med henne. sa han.
- Omg.. sa jag.
- Fan jag älskar henne så sjukt mycket, men fan va hon sårade mej när hon sa de.. Visst hon sa att hon ångra sej sjukt mycket men spela roll.. sa han.
- Varför låg hon med han? sa jag.
- Vet inte.. Hon sa att hon råkade. sa han lite irriterat.
- Uh.. Va? Råkar man ligga med någon...? sa jag.
- Tydligen. sa han.
- De lät ju.. normalt. sa jag.
- Omg.. sa jag.
- Fan jag älskar henne så sjukt mycket, men fan va hon sårade mej när hon sa de.. Visst hon sa att hon ångra sej sjukt mycket men spela roll.. sa han.
- Varför låg hon med han? sa jag.
- Vet inte.. Hon sa att hon råkade. sa han lite irriterat.
- Uh.. Va? Råkar man ligga med någon...? sa jag.
- Tydligen. sa han.
- De lät ju.. normalt. sa jag.
- Och hon vill ju att jag ska tro på att hon "råkade". sa han irriterat.
- Jag skulle inte gjort de. sa jag.
- Nej, de va ju de jag inte gjorde. Men sen grät hon skit mycket och allt. Känner mej skit dum också.. sa han.
- Varför? sa jag.
- För att jag slog henne skit hårt i ansiktet utan att tänka mej för.. sa han.
- Jag skulle inte gjort de. sa jag.
- Nej, de va ju de jag inte gjorde. Men sen grät hon skit mycket och allt. Känner mej skit dum också.. sa han.
- Varför? sa jag.
- För att jag slog henne skit hårt i ansiktet utan att tänka mej för.. sa han.
- Vafan Tom?! sa jag förvånat.
- Jag vet... sa han.
- Varför? sa jag.
- Jag vet inte.. Jag bara slog henne. De va dumt som fan jag vet. sa han.
- Jag vet... sa han.
- Varför? sa jag.
- Jag vet inte.. Jag bara slog henne. De va dumt som fan jag vet. sa han.
- Ja de var de verkligen. sa jag.
- Mmm.. Ska vi åka till sjukhuset? sa han.
- Visst. sa jag.
- Mmm.. Ska vi åka till sjukhuset? sa han.
- Visst. sa jag.
Vi gick ner till hallen och tog på oss skorna och gick ut. Vi åkte buss till sjukhuset och när vi kom fram så fråga vi efter henne och en sjuksköterska visa oss till ett rum som hon var i. Emma-Lee låg i en sån där sjukhus säng och rörde sej inte ens. Hennes ögon var stängda fast hon var ändå inte död som tur var.
Efter en liten stund så öppna hon ögonen och såg oss.
- Hej. sa Tom och log halvt.
- Hej... sa hon och log svakt.
- Hur mår du? sa vi.
- Piss.. Är snurrig och känns som om jag ska spy. sa hon och exakt då så kom en läkare in.
- Vad hände med henne? sa jag till läkaren.
- Vi tror att hon fick ett nervöst anfall och föll ihop. Fast vi är inte säkra än men de är iallafall inget farligt. sa läkaren.
- Uhm.. Okej.. sa Tom.
Läkaren gjorde lite prover på Emma-Lee och sen gick han.
- Förlåt för att jag slog dej.. sa Tom till henne.
- Tom du har redan bett om ursäkt flera gånger. sa hon.
- Jag vet!! Men ändå! sa han.
- De är lugnt. sa hon.
- Hej. sa Tom och log halvt.
- Hej... sa hon och log svakt.
- Hur mår du? sa vi.
- Piss.. Är snurrig och känns som om jag ska spy. sa hon och exakt då så kom en läkare in.
- Vad hände med henne? sa jag till läkaren.
- Vi tror att hon fick ett nervöst anfall och föll ihop. Fast vi är inte säkra än men de är iallafall inget farligt. sa läkaren.
- Uhm.. Okej.. sa Tom.
Läkaren gjorde lite prover på Emma-Lee och sen gick han.
- Förlåt för att jag slog dej.. sa Tom till henne.
- Tom du har redan bett om ursäkt flera gånger. sa hon.
- Jag vet!! Men ändå! sa han.
- De är lugnt. sa hon.
- Bra. sa han.
- Tänker du fortfarande göra slut med mej? frågade hon.
- Vi får se. sa han.
- Snälla Tom, jag lovar att ALDRIG mer träffa han igen! sa hon.
- Du har sagt de, men vi får se. sa han.
- Okej.. suckade hon.
- Älskar inte du henne längre? sa jag till han på tyska.
- Jo.. Men.. Asså.. sa han på tyska.
- Men asså? sa jag på tyska.
- Tänker du fortfarande göra slut med mej? frågade hon.
- Vi får se. sa han.
- Snälla Tom, jag lovar att ALDRIG mer träffa han igen! sa hon.
- Du har sagt de, men vi får se. sa han.
- Okej.. suckade hon.
- Älskar inte du henne längre? sa jag till han på tyska.
- Jo.. Men.. Asså.. sa han på tyska.
- Men asså? sa jag på tyska.
- Asså jag tål inte Hampus. sa han irriterat på tyska.
- Jag vet, men hon ångrar sej ju iallafall? Och om hon säger att hon slutar träffa han för din skull, lita på henne då? sa jag på tyska.
- Jag vet, men hon ångrar sej ju iallafall? Och om hon säger att hon slutar träffa han för din skull, lita på henne då? sa jag på tyska.
- Nej? Hon kommer ju fan aldrig kunna sluta träffa han. sa han på tyska.
- Jo, för din skull kan hon. sa jag på tyska.
- Jo, för din skull kan hon. sa jag på tyska.
- Nej. sa han.
- Okej? sa jag.
- Va snacka ni om? sa hon.
- Inget. sa han snabbt.
- Okej..? sa hon
* En timme senare*
Läkaren kom och sa att allt såg bra ut och att hon fick gå hem så hon bytte om från sina sjukhus kläder och tog på sej sina. Efter de så tog vi bussen hem.
När vi hade kommit hem så gick jag till mitt rum och Angelika låg och sov, så jag bytte om och gick och la mej.
*Några timmar senare*
Jag vaknade och var skit hungrig så jag gick ner till köket och jag såg Tom gå till vardagsrummet.
- Vart ska du? sa jag.
- Sova. sa han.
- I vardagsrummet? sa jag förvånat.
- Ja..? Emma-Lee sover ju i min säng så jag ska sova i soffan. sa han.
- Varför sover inte du med henne? sa jag.
- För att jag har inte bestämt mej om jag ska göra slut med henne eller inte. sa han.
- Men shit! Gör fan inte slut med henne! sa jag.
- Vi får se. sa han.
- Okej? sa jag.
- Va snacka ni om? sa hon.
- Inget. sa han snabbt.
- Okej..? sa hon
* En timme senare*
Läkaren kom och sa att allt såg bra ut och att hon fick gå hem så hon bytte om från sina sjukhus kläder och tog på sej sina. Efter de så tog vi bussen hem.
När vi hade kommit hem så gick jag till mitt rum och Angelika låg och sov, så jag bytte om och gick och la mej.
*Några timmar senare*
Jag vaknade och var skit hungrig så jag gick ner till köket och jag såg Tom gå till vardagsrummet.
- Vart ska du? sa jag.
- Sova. sa han.
- I vardagsrummet? sa jag förvånat.
- Ja..? Emma-Lee sover ju i min säng så jag ska sova i soffan. sa han.
- Varför sover inte du med henne? sa jag.
- För att jag har inte bestämt mej om jag ska göra slut med henne eller inte. sa han.
- Men shit! Gör fan inte slut med henne! sa jag.
- Vi får se. sa han.
- Hon älskar ju fan dej! sa jag.
- Hade hon älskat mej hade hon inte legat med Hampus!! skrek han argt.
- Tom de har inget med att göra om hon älskar dej eller inte! sa jag.
- Vafan hare ju fan visst!! Sen vafan hände med att vi skulle lita på varann?! Du är fan på hennes sida!!! skrek han.
- Jag är inte på någons jävla sida!! skrek jag.
- Jo!! Du håller ju fan med henne!! skrek han argt.
- Asså håll käften, du kommer fan väcka alla. sa jag irriterat.
- Jag fucking bryr mej inte!!! skrek han högt som fan.
- Asså håll käften, du kommer fan väcka alla. sa jag irriterat.
- Jag fucking bryr mej inte!!! skrek han högt som fan.
- Tom käften! sa jag och slog han löst på armen.
- Rör mej inte!!! skrek han argt.
- Käften!! sa jag surt.
- Jävla olyckshändelse. sa han argt och gick till vardagsrummet.
- Som du då. sa jag surt och gick till mitt rum och la mej.
*Nästa morgon*
När jag vakna gick jag upp och duscha och sminka mej osv. Sen gick jag och väckte Angelika och hon duscha
och fixa sej också och sen gick vi ner till köket och satte oss och åt.
Efter en stund kom Tom också..
- "Jävla olyckshändelse". sa jag och hämra Tom.
- Ska du säga. sa han irriterat.
- Jag sa nyss de. sa jag.
- Håll käften, sär barn. sa han och slog mej hårt.
- Jag sa nyss de. sa jag.
- Håll käften, sär barn. sa han och slog mej hårt.
- Ajjj!! Vafan?!! skrek jag och sparka han i magen så han ramla.
- Har du typ problem eller något?! sa han irriterat och gick.
- Varför gjorde du så? sa Angelika.
- För att han sa jävla olyckshändelse till mej igår kväll. sa jag surt.
- Kan han inte bara lägga ner någon fucking gång?! sa hon irriterat.
- Tydligen inte. suckade jag.
Emma-Lee's perspektiv:
Emma-Lee's perspektiv:
Jag vakna av att Tom kom in i rummet och smällde igen dörren hårt.
- Vad har hänt? sa jag.
- Bill har hänt. sa han surt och la sej på sängen.
- Okej.. sa jag.
- Han är så fucking irriterande. sa han.
- Mmm.. mumlade jag och kolla bort lite.
- Vad är de? sa han.
- Mmm.. mumlade jag och kolla bort lite.
- Vad är de? sa han.
- Inget.. sa jag lågt.
- Jo, säg? sa han.
- Jag vet ju inte om du kommer göra slut med mej.. sa jag lågt.
- Aha.. Vi får se. sa han.
- Istället för att säga vi får se hela tiden så kan du bara fucking göra slut med mej satt jag slipper vänta!! skrek jag och började gråta.
- Gråt inte.. sa han och krama mej.
- Jag vet ju inte om du kommer göra slut med mej.. sa jag lågt.
- Aha.. Vi får se. sa han.
- Istället för att säga vi får se hela tiden så kan du bara fucking göra slut med mej satt jag slipper vänta!! skrek jag och började gråta.
- Gråt inte.. sa han och krama mej.
- Varför inte?! Du säger ju fan bara vi får se, varför kan du inte bara säga om du gör slut eller inte?! sa jag.
- För att jag inte vet vad jag vill!! sa han.
- Tänk efter då! sa jag.
- Jag vet inte om jag vill ge dej någon chans... Du sårade mej djupt. sa han.
- Du har ju fan sårat mej flera gånger! Varför kan jag inte bara få en enda chans Tom? sa jag och börja gråta mer.
- För att... sa han.
- För att? sa jag.
- För att jag vet inte om jag vill. sa han.
- Men jag ville ju inte förut och sen tvniga du mej fan! sa jag.
- Men jag ville ju inte förut och sen tvniga du mej fan! sa jag.
- Så du vill egentligen inte va tillsammans med mej? sa han.
- Jo såklart jag vill? Men du tvinga mej att ge dej en chans förr! sa jag.
- Sorry. sa han.
- Mmm.. mumlade jag.
- Mmm.. mumlade jag.
- Du får EN chans.. mumlade han.
- Ärligt?!?! sa jag.
- Ja. sa han.
- Omg taaack!! sa jag och kysste han.
- Mmm.. Varsågod.. mumlade han och började gå mot dörren.
- Är du sur? sa jag.
- Nej.. Orkar bara inget. sa han och gick.
- Mmm.. Varsågod.. mumlade han och började gå mot dörren.
- Är du sur? sa jag.
- Nej.. Orkar bara inget. sa han och gick.
Jag gick upp och sen duscha jag lite snabbt och klädde på mej och sminka mej osv. Sen gick jag till köket och där satt Angelika och Bill.
- Gomorron. sa jag.
- Mororn. sa Angelika och log.
- Gomorron... sa Bill.
- Asså vad äre med Tom? sa jag.
- Venne vadåra? sa hon.
- Asså först snacka vi lite och sen gav han mej en sista chans och sen sa jag typ omg taack, sen gick han typ ut? sa jag.
- Han är cp. sa Bill.
- Nej, de menar du inte? sa jag ironiskt.
- Jo de gör jag. sa han.
- Asså jag va ironisk. sa jag.
- Jag vet. sa han.
- Okej. sa jag.
*En halv timme senare*
Jag satt fortfarande i köket med Bill och Angelika och efter en liten stund så kom Tom in och gick direkt till sitt rum utan att säga något. Jag gick till hans rum för att se vad de va för fel.
*En halv timme senare*
Jag satt fortfarande i köket med Bill och Angelika och efter en liten stund så kom Tom in och gick direkt till sitt rum utan att säga något. Jag gick till hans rum för att se vad de va för fel.
Han satte sej på sängkanten och vilade huvudet i händerna. Efter en liten stund hördes låga snyftningar och man kunde tydligt höra att han grät. Jag satte mej brevid honom.
- Tom, vad är de? sa jag och kolla oroligt på honom.
- Jag saknar Camilla. snyftade han.
- Jag kan fatta de... sa jag.
- Asså jag tror inte att de kommer funka mellan oss. sa han.
- Jo de kommer de?!! sa jag.
- Men jag tror inte de.. Asså jag fattar inte ens varför jag skaffa en ny tjej... Jag behöver bara "äkta kärlek" för en natt liksom och sen är de bra. sa han.
- Så vadå, har du aldrig viljat ha en flickvän eller? sa jag surt.
- Jo de kommer de?!! sa jag.
- Men jag tror inte de.. Asså jag fattar inte ens varför jag skaffa en ny tjej... Jag behöver bara "äkta kärlek" för en natt liksom och sen är de bra. sa han.
- Så vadå, har du aldrig viljat ha en flickvän eller? sa jag surt.
- Egentligen inte.. sa han.
- Tack så fucking mycket då! sa jag argt.
- Asså jag menar inte att de är något fel med dej!! sa han.
- Asså jag menar inte att de är något fel med dej!! sa han.
- Vafan menar du då?! sa jag surt.
- Att jag inte behöver en flickvän. sa han.
- Vi kan väl göra slut då om du nu så jävla gärna vill de!! sa jag argt.
- Vi kan väl göra slut då om du nu så jävla gärna vill de!! sa jag argt.
- Okej, de är slut. sa han.
- Visst. sa jag surt och börja packa mina grejer.
- Visst. sa jag surt och börja packa mina grejer.
- Du behöver inte bli så jävligt sur. sa han lite irriterat.
- Men vafan, jag kan börja grina om du vill! Asså jag älskar dej så jävla mycket Tom, och jag trodde fan du älskade mej också. Men fan va fel jag hade. sa jag.
- Men vafan, jag kan börja grina om du vill! Asså jag älskar dej så jävla mycket Tom, och jag trodde fan du älskade mej också. Men fan va fel jag hade. sa jag.
- Asså jag älskade dej men jag vet inte om jag gör de längre... sa han.
- Jag fucking bryr mej inte!! skrek jag och satte mej på golvet och börja gråta.
- Shit, kan du inte chilla någon gång? sa han irriterat och började gå mot dörren.
- Klart jag kan. snyfta jag.
- Klart jag kan. snyfta jag.
- Bra. sa han och gick ut och smällde igen dörren.
Jag satt kvar och grät ett tag och sen börja jag packa igen och när jag va klar gick jag ut och ställde mina väskor i hallen. Sen gick jag till Bills rum och knacka på.
- Veem? sa han.
- Emma-Lee. sa jag.
- Kom in. sa han.
Jag öppna dörren och Bill satt på sängen medans Angelika satt vid hans skrivbord och pluggade.
- Uhm.. Tänkte bara säga hejdå.. sa jag.
- VA?!!! VART SKA DU?!! skrek Angelika.
- Hem? sa jag.
- Varför?! sa hon.
- Tom gjorde slut. sa jag och börja gråta igen.
- VARFÖR?!! skrek hon.
- Han ville inte ha någon tjej.. snyftade jag.
- Asså omg, han gav dej en chans och sen någon timme senare gör han slut? Vad är de för fel på han? sa Bill.
- Han ville inte ha någon tjej.. snyftade jag.
- Asså omg, han gav dej en chans och sen någon timme senare gör han slut? Vad är de för fel på han? sa Bill.
- Venne. Orkar fan inte bry mej längre. Ses väl kanske någon gång. sa jag och gick ut i hallen och drog på mej skorna.
Exakt när jag hade knytigt skorna så kom Tom.
- Vad vill du? sa jag.
- Säga förlåt.. De är inte ditt fel. sa han och kolla ner i golvet.
- Vad vill du? sa jag.
- Säga förlåt.. De är inte ditt fel. sa han och kolla ner i golvet.
- Okej. sa jag.
- Du bryr dej inte va? sa han.
- Nej? Asså jag fucking älskar dej och sen gör du så här mot mej!! skrek jag.
- Förlåt.. sa han lågt.
- Nej? Asså jag fucking älskar dej och sen gör du så här mot mej!! skrek jag.
- Förlåt.. sa han lågt.
- Asså de spelar ingen jävla roll va du säger. Ses väl kanske någon gång. sa jag och öppna dörren.
- Emma-Lee snälla gå inte. sa han.
- Jag går om jag fucking vill!! Du tror att du kan göra allt för du är en fucking rockstjärna och är bara ute efter sex och pengar. sa jag irriterat.
- De där är fan inte sant!!! skrek han argt.
- K. sa jag drygt och gick ut och smällde igen dörren hårt.
- De där är fan inte sant!!! skrek han argt.
- K. sa jag drygt och gick ut och smällde igen dörren hårt.
Jag hann gå några meter innan jag kände att Tom tog tag i min arm.
- Vad?! sa jag argt och vände mej mot han.
- Du fucking säger inte så till mej, för de där är fan inte sant!! sa han argt.
- De är ju fan så. sa jag drygt.
- Äre fan inte alls!! skrek han argt och slog mej skit hårt på armen.
- Äre fan inte alls!! skrek han argt och slog mej skit hårt på armen.
- Aj!! Vafan Tom!!! skrek jag och spotta han i ansiktet.
- Usch!! Dra åt helvete!! skrek han och slog ner mej på marken och börja sparka på mej.
- Lägg av!! skrek jag och började gråta.
- Va inte så fucking kaxig då!! skrek han argt och sparka mej hårt i magen en gång.
- Tom sluta!!! skrek jag och tog tag i hans fot så han ramla på asset.
- Va inte så fucking kaxig då!! skrek han argt och sparka mej hårt i magen en gång.
- Tom sluta!!! skrek jag och tog tag i hans fot så han ramla på asset.
- Vafan göru jävla hora?!! skrek han argt.
- Fucking kalla mej inte hora!! skrek jag argt.
- Fucking kalla mej inte hora!! skrek jag argt.
- Du är ju fan en hora. sa han drygt.
- Vafan är du då?! sa jag irriterat.
- Ingen jävla hora iallafall. sa han argt.
- Vafan är du då?! sa jag irriterat.
- Ingen jävla hora iallafall. sa han argt.
- Nej för du är fucking beroende av sex. sa jag drygt.
- Är jag fan inte alls! sa han irriterat.
- Är jag fan inte alls! sa han irriterat.
- Jävla manshora. sa jag och örfila han.
- Håll käften! skrek han och började brottas med mej.
- Tom sluta!! skrek jag och börja gråta igen.
- Tom sluta!! skrek jag och börja gråta igen.
- Kalla mej fan inte manshora igen!! skrek han argt.
Han fortsatte slå mej och några minuter senare kom Angelika, Bill, Gordon och Simone ut.
- TOM!!! skrek Simone.
- VAAD?!! skrek Tom och såg ilsken ut.
- VAD I HELVETE HÅLLER DU PÅ MED?!!! skrek Gordon och han och Bill drog bort Tom medans Angelika hjälpte mej upp.
- FUCKING SLÄPP MEJ!!! skrek Tom och försökte slå Bill och Gordon.
- TOM VAFAN GJORDE DU SÅ FÖR?!! skrek Simone argt.
- TOM VAFAN GJORDE DU SÅ FÖR?!! skrek Simone argt.
- Hon är fan en fucking hora. sa han argt och tog sej loss Bills och Gordons grepp.
- Vafan? Då är väl fan du mer hora?! sa Bill.
- Vafan? Då är väl fan du mer hora?! sa Bill.
- HÅLL KÄFTEN!!! skrek han och gav Bill en käft smäll.
- Tom lägg av!!! skrek Gordon och tog hans armar och höll hårt.
- Släpp mej jävla gubbe! sa han argt.
- Håll käften Tom. sa Gordon argt.
- Ni mår fan inte bra. sa Tom argt och tog sej ur hans grepp och gick därifrån.
- Håll käften Tom. sa Gordon argt.
- Ni mår fan inte bra. sa Tom argt och tog sej ur hans grepp och gick därifrån.
- Asså de är fan du som inte mår fucking bra!!! skrek Bill.
- Hur gick de, Emma-Lee? sa Simone och gick fram till mej.
- Dåligt.. sa jag och börja gråta.
- Asså du blöder fett mycket och allt! Kom så hjälper jag dej och torkar bort de och så. sa Angelika.
- Okej.. sa jag och vi gick in.
Hon hjälpte mej att få bort allt blod osv. Och efter några minuter började jag se suddigt och sen föll jag handlöst ihop på golvet.
KOMMENTERA!!!
Kommentarer
Trackback
